Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gingri - Ginkgo - Ginkgoacéer - Ginkgoales, ginkgofyter - Ginkgofyter - Ginningsmaskin - Ginnungagap, Ginunga - Ginseng - Ginstkattor, genetter - Ginstsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GINSTSLÄKTET
trakt, Skara stift. G. har gemensam kyrka med
Fristad. J.C.
Ginkgo, växtsläkte av ginkgoacéernas fam.,
med 1 art, G. biloba (Salisbu’ria adiantifo’lia),
ett i Ostasien inhemskt, särdeles långsamt
växande och intill 30 m. högt, bladfällande träd
med vigglika, i kanten inskurna blad, i hängen
anordnade hanblommor och parvis sittande
honblommor samt gula, plommonlika frön.
Trädet anses av kineserna heligt, förekommer i
Kvist med frön av ginkgoträd, Ginkgo biloba.
hemlandet allmänt planterat vid templen samt
odlas i skilda former som prydnadsväxt i
trädgårdar även i Europa o.a. utomtropiska
områden. Veden har i Kina och Japan teknisk
användning, den stärkelserika näringsvävnaden
förtäres i rostat tillstånd som födoämne. Från
jura- till tertiärtiden finnes släktet G.
representerat genom talrika, med varandra
närbesläktade utdöda arter. O.Gz.
Ginkgoacéer, Ginkgoa’ceæ, växtfam. av
klassen Ginkgoa’les, vilken under tidigare
geologiska perioder var vitt utbredd och med släktet
Baie’ra (se d.o.) går tillbaka till permtiden.
Höjdpunkten av deras utveckling infaller under
juratiden (Czekano’wskia, Bhipido’psis m.fl.).
Numera lever fam. kvar endast med släktet
Ginkgo (se d.o.). O.Gz.
Ginkgoa’les, Ginkgo’phyta, ginkgofyter,
klass inom avd. nakenfröiga, innefattande träd
med förgrenad stam, lång- och dvärggrenar,
spiralställda, gaffelgrenigt nerviga, kilformiga
el. solfjäderlika blad, enkönade, dioika
blommor samt stenfruktlika frön. Befruktningen
sker genom ciliebärande sädeskroppar. Till
klassen G. höra fam. Ginkgoa’cece (se Gin
k-g o a c é e r) ävensom ett antal från denna fam.
avvikande mesozoiska växtformer. O.Gz.
Ginkgofyter, se Ginkgoales.
Ginningsmaskin, textil., en slags
egrenerma-skin (se d.o.)
Ginnungagap, G i n u n g a (isl. Ginnungagap,
gap ginnunga, besläktat med det förstärkande
ginn-, ofantligt, och äldre sv. gina, gapa), nord,
myt., den tomma rymd, som fanns före den
bebodda världens uppkomst; se Muspelhem,
N i f 1 h e m och Y m e r; i sv. stundom bildligt:
oerhört svalg. E.H.
Ginseng (kin. jen-shen), roten av Panax
gin-seng, har i Kina utbredd medicinsk användning
och är en synnerligen dyrbar handelsvara;
importeras i stor utsträckning från Manchuriet och
Korea. B.K.
Ginstkattor, genetter, Gene’tta, ett släkte
rovdjur, tillhörande fam. skunk- el. sibetdjur
och utmärkta genom långsträckt kropp, korta
Europeisk ginstkatt.
Färgginst, Genista tinctoria.
extremiteter, lang svans och medelstora öron.
Talrika former ha särskilts, men de kunna
dock hänföras till 3 typer: G. tigri’na, med ljusa
fötter, stora, mörka fläckar, förekommer i
Afrika på såväl stäppen som i urskogen, G.
ge-ne’tta, europeisk genett el. ginstkatt,
med mörka bakfötter, uppstående ryggman och
stora, mörka fläckar,
utbredd i Nordafrika,
s.v. Europa (Spanien
och Frankrike) och i
Syrien, samt G.
ser-vali’na, s m å f 1 ä
c-kig genett, med
små, mörka fläckar
över hela kroppen
men med mörka
bakfötter; denna art är
inskränkt till v. och
mellersta Afrikas
urskogsområde. H.W.
Ginstsläktet,
Geni’sta, av fam.
balj-växter, omfattar o.
100 arter i Europa,
Nordafrika och v.
Asien. De äro
obeväpnade el. med
tornar försedda, oftast
buskar, sällan
halv
— 329 —
— 330 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
