Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Girolamo dai Libri - Giron, Charles - Gironde - Gironden - Girondister - Gironerat fält - Giroräkning, checkräkning - Girs, Ægidius - Giry, Arthur - Gisberg, Sofia - Gise - Gish, Lilian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GISH
tog intryck av Mantegna och utförde
altarbil-der för Veronas kyrkor, bl.a. ”Tronande
madonna” i San Giorgio. Genom inskription
säkra miniatyrer av hans hand äro ej kända, men
man tillskriver honom några illustrerade
psal-tare o.a. andaktsböcker. G. är representerad i
Londons och Berlins museer. K.E.S.
Giron [zirå’], Charles, schweizisk målare
(1850—1914), lärjunge till Cabanel, var bosatt
i Paris och Cannes samt slutl. vid Genèvesjön.
Hans mest bekanta arbeten äro
kolossalmålningar med motiv från de schweiziska bergen
och staffage av bönder, ss. ”Fest i Berner
Oberland” (Berns museum). G. är bäst i sina
kraftfulla porträtt (Bartholomé, Paderewski,
Coquelin ainé). K.E.S.
Gironde [zirå’d]. 1) Mynningen av floden
Garonne efter sammanflödet med Dordogne.
2) Dep i s.v. Frankrike, på båda sidor om
Garonne och G.; 10,726 kvkm.; 827,973 inv.
(1926; 77 pr kvkm.). G. är Frankrikes största
dep. N. delen genomflytes av Dordogne och
Isle. S. delen upptages av Les Ländes’ glest
befolkade sump- och sandmarker. Av G:s areal
upptager åker och trädgård Ve, äng och
betesmark 1/s, skog V2. Mest odlas vete, men även
råg, havre, majs, tobak, grönsaker och frukt.
Betydande boskapsskötsel och fiske
(ostronodling). Den mest betydande näringsgrenen är
vinodlingen (Bordeauxviner). De bästa
vindistrikten äro Medoc, Graves, Sauternes och
Cötes. — Huvudstad är Bordeaux. O.P.
Giro’nden [Ji-] (fra. la gironde), benämning på
ett parti under franska revolutionen; dess medl.
kallades brissotins efter Brissot, rolandistes
efter Roland, buzotins efter Buzot (se dessa)
m.m., främst girondins efter dep. Gironde, där
ett antal av partiets mera bemärkta män
hörde hemma. De olika namnen betecknade ibland
smärre grupper inom g. Partiet uppträdde
under den lagstiftande församlingens tid vid sidan
av berget (se d.o.) ss. en fraktion inom
vänsterpartiet; några eg. principiella åsiktsdifferenser
mellan de två fraktionerna kunna knappast
skönjas. Men i allmän inriktning samt i fråga
om val av medel gingo deras vägar i sär. G:s
medl. voro mer än bergets uppfyllda av
revolutionärt patos, mera ideellt betonade, mindre
skickade att behärska en kritisk situation.
Världsrevolutionen var en tanke, som ej låg
dem fjärran, och bl.a. på gr. härav framdrevo
de ss. regeringsparti 1792 krigsförklaringen mot
Österrike. 1792—93 utgjorde g. i konventet ett
slags höger, vilket ej hindrade, att flera dess
medl. i fråga om Ludvig XVI:s avrättning
röstade för dennas omedelbara verkställande. Den
var ett manstarkt parti på ung. 165 medl.,
hade ej majoritet men kunde ofta med hjälp
Gironerat fält.
av centern driva sin vilja igenom. Någon fast
organisation hade partiet ej, men regelbundna
sammankomster ägde rum mellan dess mera
framskjutna män. Gentemot den starka
centralisering, som blev bergets program, ställde
g. kravet på prov:s medbestämmanderätt; den
beskylldes av berget att vara federalistisk.
Alltmera gled rikets styrelse ur g:s händer; så
mycket bittrare kämpade den mot sina
motståndare, framförallt mot staden Paris’ och
kommunens ingrepp i styrelsen. Ett upplopp
i Paris förmådde 2/ö 1793 konventet att åtala
23 av g:s medl. Några häktades, andra flydde
och lyckades åstadkomma den för berget
besvärliga ”federalistiska resningen”. Efter dess
kuvande avrättades 31/io 21 av g:s män. — Litt.:
A. Aulard, ”Histoire politique de la revolution
franQaise” (1901). B.
Girondi’ster [fi-], se Gironde n.
Girone’rat fält [ji’-] (fra.
gironné), herald., ett såväl
fyrdelat som fyrstyckat fält
(se fig.).
Giroräkning, numera
checkräkning, se
Bank, sp. 8 ff., och
Check.
Girs, Æ g i d i u s,
krönike-förf. (d. 1639), under slutet
av 1620-talet anställd i rikets
kansli och arkiv, senare sekreterare i Svea
hovrätt, där han förordnades till assessor 1635. G.
har förf. ”De vera nobilitate libellus.. thet är:
om san edelheet en liten tractat” (1627), en
sammanställning och övers, av litteraturställen
om adelskapet, gjord, som han uppger, på
uppdrag av ridderskapet och adeln, samt
efterlämnat två krönikor: ”Konung Gustafs I och
konung Erichs XIV chönikor” (tr. 1670) samt
”Konung Johan IH:s chrönika” (utg. av A. A.
v. Stiernman, 1745). P.N-m.
Giry [ziri’], Jean Marie Joseph Arthur,
fransk historiker (1848—99), 1871 arkivarie
vid Archives nationales, 1885 prof, i
diplo-matik vid École des chartes, Paris, har bl.a.
utg. den högt uppskattade ”Manuel de
diplo-matique” (1894; ny uppl., 2 bd, 1925). C.
Gisberg, Sofia, mönsterriterska (1854—
1926), efter studier vid Tekniska skolan i
Stockholm och i utlandet överlärarinna vid
nämnda skola 1887, har utövat stort inflytande
inom sv. konstindustri, särsk. på det textila
området. G. har lämnat ritningar till fontän i
Sundsvall och till en mängd kyrkliga textila
arbeten från Licium. G.V.
Gise, se G i z a.
Gish [gif], Lilian, nordamerikansk
filmskådespelerska (f. 1896), spelade från 1901
Uppslagsbok. XI. — 353 —
12
— 354 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
