GISKE barnroller å talscenen men övergick 1914 helt till filmen. Genom sitt känsliga och finstämda spel har G. vunnit världspopularitet i bl.a. ”Nationens födelse”, ”Broken blossoms”, ”Bohè-me”, ”Annie Laurie” och ”Den röda bokstaven”. G.K-g. Giske, hd i Möre fylke, v. Norge, omfattar en del v. om Ålesund belägna öar, däribland Giskeöy; 20,89 kvkm.; 1,980 inv. (1930). S. Gislason, Konrad, isländsk språkforskare (1808—91), studerade i Köpenhamn från 1831, lektor i fornnordiska språk där 1848, titulär-prof. 1853, prof. 1862—86, hedersd:r i Lund 1868. En viktig insats gjorde G. genom utgivandet, jämte J. Hallgrimsson, av den i nyisländsk kultur epokgörande tidskr. ”Fjölnir” (1835— 47). Som vetenskapsman framträdde han först som textutgivare med en ypperlig uppl. av Hrafnkels saga Freysgoöa (jämte P. G. Thor-sen, 1839); senare utgav G. bl.a. ”Fostbræöra-saga” (1852) och (jämte E. Jönsson) ”Njåla” (1875). Även som grammatiker var G. betydande, särsk. genom ”Um frumparta islenzkrar tüngu i fornöld” (1846). Fr.o.m. 1866, då han publicerade ”Ströbemærkninger til oldnordiske Digte”, ägnade sig G. framförallt åt tolkningen av skaldpoesien. Av arbeten på detta område må särsk. nämnas ”Nogle Bemærkninger om Skjaldedigtenes Beskaffenhet i formel Hen-seende” (1872). Efter G:s död utgåvos 2 bd ”Efterladte Skrifter” (1895—97). — G. var framförallt detaljforskare, utmärkt av betydande skarpsinne och en ytterlig noggrannhet, som ej sällan gränsar till lärt pedanteri. E.No. Gislaved, municipalsamhälle i Båraryds s:n, Jönköpings län, vid Nissan; 1,25 kvkm.; 1,233 inv. (1931). Ändstation för linjerna Reftele—G. av Halmstad—Nässjö och Hestra—G. av Borås —Alvesta järnvägar. G. har flera industrier: G. gummifabrik med kraftstation tillhörande Kooperativa förbundet, Sv. remfabriken, snickeri- och möbelfabrik, trikåfabrik, tråddrageri m.fl. Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet 1,997,800 kr., till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 1,220,160 kr. (1930). J.C. Gisle (Gislo), biskop (1100-talet), den förste historiskt säkerställde biskopen av Linköping, omtalas i källor från 1140-talet. Jämte Skarabiskopen ödgrim assisterade han ärkebiskop Eskil vid invigningen av Lunds domkyrka 1145. H.Bg. Gislén, Torsten Richard Emanuel, zoolog (f. 21/e 1893), fil. d:r och docent vid Uppsala univ. 1924, har i sina skrifter huvudsaki. behandlat tagghudingar, framförallt såväl fossila som nu levande hårstjärnor, på vilket senare område G. är en av de förnämsta specialisterna. Bland G:s arbeten märkas: ”Echinoderm stu dies” (1924) och ”Epibioses of the Gullmar fjord” (2 bd, 1929—30). I det senare arbetet lämnas en sammanställning över Gullmarsfjor-dens på fast botten levande djur- och växtsamhällen. O.C-n. Gislo, se Gisle. Gislum, hd i Aalborg amt, Jylland, ö. om Lovns Bredning och Hvalpsund (delar av Limfjorden); 288 kvkm.; 10,368 inv. (1930). W.P-n. Gislöv, s:n i Skytts hd, Malmöhus län, ö. om Trälleborg; 13,65 kvkm., därav 13,61 land; 955 inv. (1931), därav c:a 250 i fiskläget G i s 1 ö v s läge (statens fiskehamn, byggd 1919—24 för en kostnad av c:a 1,5 mill. kr.); 12,is kvkm. åker (1927; 89,5% av landarealen), ingen skogsmark. — Pastorat: Dalköpinge, G., Bösarp och Simlinge, Skytts kontrakt, Lunds stift. J.C.;S.Stg. Gisors [ziså'r], stad i dep. Eure, Frankrike, s. om Beauvais; 5,494 inv. (1921). G. har en slottsruin från d.ä. medeltiden med en åttkantig och en rund donjon, en kyrka i gotik, rik på glasmålningar och reliefer, samt flera samlingar. J.C.;E.W. Giss, ital. sol diesis, fra. sol dièse, eng. g sharp, mus., den med en halvton höjda tonen g; betecknas med ett $ framför noten för denna ton. Giss är enharmoniskt (se d.o.) identiskt med ass. F.S-l. Gissel (besläktat med isl. geirr, spjut, jfr Gejrsodd), urspr. käpp, piska, särsk. om ett slags redskap för bestraffning el. botgöring; nu vanl. i överförd användning: plågoris, straff. — Zool., se Gisseltråd. Gisseldjur, se Flagellater. Gisselfeld, gods på Själland, Ringsted hd, n. om Næstved, med ett av Danmarks förnämsta renässansslott, byggt av Peder Oxe strax efter 1500-talets mitt (restaurerat 1869); slottet har präktiga gavlar och en framspringande portalbyggnad. Park och trädgårdar äro bland de förnämsta i Danmark. G. blev under 1700-talet ett adligt jungfrustift med årliga understöd (ej internat) genom donation av greve Chr. Gyldenlöve, stamfader för ätten Danne-skjold-Samsöe, vilken också i senare tid upprättat stiftelser vid G. E.W. Gisselskorpioner, Pedipa'lpi, en ordn. spindeldjur, utmärkt därigenom, att första extremitetparet har foten starkt förlängd och utdragen i ett mångledat gissel — därav namnet. G., som omfatta 6—7 släkten och ett 40-tal arter, förekomma huvudsaki. i tropikerna och anses av infödingarna ss. synnerligen giftiga. H.W. Gisseltråd, f 1 a g e 11, kontraktilt, vanl. långt och täml. grovt utskott från ytan av vissa celler (se d.o., sp. 1068); vanl. finnes endast ett — 355 — — 356 —