Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gish, Lilian - Giske - Gislason, Konrad - Gislaved - Gisle - Gislén, Torsten - Gislo - Gislum - Gislöv - Gisors - Giss - Gissel - Gisseldjur - Gisselfeld - Gisselskorpioner - Gisseltråd, flagell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GISKE
barnroller å talscenen men övergick 1914 helt
till filmen. Genom sitt känsliga och finstämda
spel har G. vunnit världspopularitet i bl.a.
”Nationens födelse”, ”Broken blossoms”,
”Bohè-me”, ”Annie Laurie” och ”Den röda
bokstaven”. G.K-g.
Giske, hd i Möre fylke, v. Norge, omfattar
en del v. om Ålesund belägna öar, däribland
Giskeöy; 20,89 kvkm.; 1,980 inv. (1930). S.
Gislason, Konrad, isländsk språkforskare
(1808—91), studerade i Köpenhamn från 1831,
lektor i fornnordiska språk där 1848,
titulär-prof. 1853, prof. 1862—86, hedersd:r i Lund
1868. En viktig insats gjorde G. genom
utgivandet, jämte J. Hallgrimsson, av den i nyisländsk
kultur epokgörande tidskr. ”Fjölnir” (1835—
47). Som vetenskapsman framträdde han först
som textutgivare med en ypperlig uppl. av
Hrafnkels saga Freysgoöa (jämte P. G.
Thor-sen, 1839); senare utgav G. bl.a.
”Fostbræöra-saga” (1852) och (jämte E. Jönsson) ”Njåla”
(1875). Även som grammatiker var G.
betydande, särsk. genom ”Um frumparta islenzkrar
tüngu i fornöld” (1846). Fr.o.m. 1866, då han
publicerade ”Ströbemærkninger til oldnordiske
Digte”, ägnade sig G. framförallt åt tolkningen
av skaldpoesien. Av arbeten på detta område
må särsk. nämnas ”Nogle Bemærkninger om
Skjaldedigtenes Beskaffenhet i formel
Hen-seende” (1872). Efter G:s död utgåvos 2 bd
”Efterladte Skrifter” (1895—97). — G. var
framförallt detaljforskare, utmärkt av
betydande skarpsinne och en ytterlig noggrannhet,
som ej sällan gränsar till lärt pedanteri. E.No.
Gislaved, municipalsamhälle i Båraryds s:n,
Jönköpings län, vid Nissan; 1,25 kvkm.; 1,233
inv. (1931). Ändstation för linjerna Reftele—G.
av Halmstad—Nässjö och Hestra—G. av Borås
—Alvesta järnvägar. G. har flera industrier:
G. gummifabrik med kraftstation tillhörande
Kooperativa förbundet, Sv. remfabriken,
snickeri- och möbelfabrik, trikåfabrik, tråddrageri
m.fl. Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
fastighet 1,997,800 kr., till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 1,220,160 kr. (1930). J.C.
Gisle (Gislo), biskop (1100-talet), den förste
historiskt säkerställde biskopen av Linköping,
omtalas i källor från 1140-talet. Jämte
Skarabiskopen ödgrim assisterade han ärkebiskop
Eskil vid invigningen av Lunds domkyrka
1145. H.Bg.
Gislén, Torsten Richard Emanuel, zoolog
(f. 21/e 1893), fil. d:r och docent vid Uppsala
univ. 1924, har i sina skrifter huvudsaki.
behandlat tagghudingar, framförallt såväl fossila
som nu levande hårstjärnor, på vilket senare
område G. är en av de förnämsta specialisterna.
Bland G:s arbeten märkas: ”Echinoderm
stu
dies” (1924) och ”Epibioses of the Gullmar
fjord” (2 bd, 1929—30). I det senare arbetet
lämnas en sammanställning över
Gullmarsfjor-dens på fast botten levande djur- och
växtsamhällen. O.C-n.
Gislo, se Gisle.
Gislum, hd i Aalborg amt, Jylland, ö. om
Lovns Bredning och Hvalpsund (delar av
Limfjorden); 288 kvkm.; 10,368 inv. (1930).
W.P-n.
Gislöv, s:n i Skytts hd, Malmöhus län, ö. om
Trälleborg; 13,65 kvkm., därav 13,61 land; 955
inv. (1931), därav c:a 250 i fiskläget G i s 1 ö v s
läge (statens fiskehamn, byggd 1919—24 för
en kostnad av c:a 1,5 mill. kr.); 12,is kvkm. åker
(1927; 89,5% av landarealen), ingen
skogsmark. — Pastorat: Dalköpinge, G., Bösarp och
Simlinge, Skytts kontrakt, Lunds stift.
J.C.;S.Stg.
Gisors [ziså’r], stad i dep. Eure, Frankrike,
s. om Beauvais; 5,494 inv. (1921). G. har en
slottsruin från d.ä. medeltiden med en
åttkantig och en rund donjon, en kyrka i gotik, rik
på glasmålningar och reliefer, samt flera
samlingar. J.C.;E.W.
Giss, ital. sol diesis, fra. sol dièse, eng. g
sharp, mus., den med en halvton höjda tonen
g; betecknas med ett $ framför noten för
denna ton. Giss är enharmoniskt (se d.o.)
identiskt med ass. F.S-l.
Gissel (besläktat med isl. geirr, spjut, jfr
Gejrsodd), urspr. käpp, piska, särsk. om
ett slags redskap för bestraffning el. botgöring;
nu vanl. i överförd användning: plågoris,
straff. — Zool., se Gisseltråd.
Gisseldjur, se Flagellater.
Gisselfeld, gods på Själland, Ringsted hd, n.
om Næstved, med ett av Danmarks förnämsta
renässansslott, byggt av Peder Oxe strax efter
1500-talets mitt (restaurerat 1869); slottet har
präktiga gavlar och en framspringande
portalbyggnad. Park och trädgårdar äro bland de
förnämsta i Danmark. G. blev under
1700-talet ett adligt jungfrustift med årliga
understöd (ej internat) genom donation av greve
Chr. Gyldenlöve, stamfader för ätten
Danne-skjold-Samsöe, vilken också i senare tid
upprättat stiftelser vid G. E.W.
Gisselskorpioner, Pedipa’lpi, en ordn.
spindeldjur, utmärkt därigenom, att första
extremitetparet har foten starkt förlängd och
utdragen i ett mångledat gissel — därav namnet. G.,
som omfatta 6—7 släkten och ett 40-tal arter,
förekomma huvudsaki. i tropikerna och anses
av infödingarna ss. synnerligen giftiga. H.W.
Gisseltråd, f 1 a g e 11, kontraktilt, vanl. långt
och täml. grovt utskott från ytan av vissa
celler (se d.o., sp. 1068); vanl. finnes endast ett
— 355 —
— 356 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
