Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjellerup, Karl Adolph - Gjelsvik, Nikolaus - Gjemnes - Gjemsö kloster - Gjende - Gjentofte - Gjerdrum - Gjern - Gjerpen - Gjerstad - Gjerstad, Einar - Gjestal - Gjinokastra - Gjorslev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GJORSLEV
denna tid är den etiskt utvecklade
personlighetens konflikt med samhällets lagar.
Samma motiv utvecklar han i moderna skådespel
på prosa: ”Herman Vandel” (1891),
”Wuth-horn” (1893), ”Hans Excellence” (1895),
snarare energiska tankeexperiment än diktverk.
Mera balanserad är G:s romandiktning från
dessa år: ”Romulus” (1893) ”G-Dur” (1883),
”Minna” (1889), alla i Turgenevs maner,
”Mollen” (1896), under påverkan av Zola, G:s mest
betydande roman. Samlingen ”Min Kærligheds
Bog” (1889) innehåller hans varmaste och
naturligaste dikter. Hans övers, av d.ä. Eddans
gudasånger (1895) är en av de bästa på
danska. Den passionernas värld, där han i sin
ungdom färdades, var emellertid icke hans
rätta hem. Ett motiv, som han länge sysslat
med, försakelsen som livets stora idé och me
ning, tager härefter överhand i hans böcker.
I sitt lärda grubblande drives han till Indiens
visdom, som blir det eg. innehållet i hans
senare produktion. G. var skapad till tänkare,
och under hans utveckling har yttervärlden
spelat en ständigt allt mindre roll för honom.
Högst av arbetena från hans senare tid stå
hans versifierade skådespel: ”Offerildene”
(1903), ännu på Upanishad-religionens
ståndpunkt, ”Den Fuldendtes Hustru” (1907), som
redan är rent buddistisk och ger ett vackert
och djupt uttryck för försakelseläran. Av G:s
senare romaner, där en skicklig fiktion skyler
hans asketiska filosofi, kunna nämnas
”Pilgrimmen Kamanita” (1906),
”Verdensvandrer-ne” (1910), ”Rudolph Stens Landpraksis”
(1913), ”Guds Venner” (1916) samt ”Den
gyld-ne Gren” (1917), som betecknar ett
återvändande till hans barndoms kristendom. — G.
erhöll 1917 jämte H. Pontoppidan det
litterära Nobelpriset. Han dog i Dresden, där
han hade varit bosatt sedan 1892. — Litt.:
”K.G., der Dichter und Denker. Sein Leben in
Selbstzeugnissen und Briefen” (2 bd, 1921—
23). P.R-w.
Gjelsvik, Nikolaus Mathias, norsk
jurist och politiker (f. 1866), jur. d:r 1898, prof,
i Kristiania 1906, e.o. assessor i Höjesteret 1901
—20 och sedan 1928. G. har utg. bl.a.
”Lære-bok i folkerett”, 1 (1915) och ”Norsk tingsrett”
(1919, 2 utg. 1926). Radikal till sin läggning och
tilFka starkt norskt nationell, kastade G. sig med
iver in i unionstidens litterära fejder med
Sverige och i Norges inre språkstrider; han var
norsk sekreterare vid
Karlstadsförhandlingar-na 1905, utgav flera broschyrer i
unionsfrå-gor, agiterade för landsmålet (se d.o.) och var
1903—19 ordf, i ”Det norske Samlaget”
(landsmålslaget), senare i andra språkligt nationella
sammanslutningar. E.K
Gjemnes, hd i Möre fylke, v. Norge, s. om
Kristiansund; 45,39 kvkm.; 795 inv. (1930). S.
Gjemsö kloster (Gimsöy), norskt
nunnekloster av benediktinorden, anlades 1110 av Dag
Eilivson på en ö i Skiensälven. Det erhöll
med tiden rika gåvor, sekulariserades 1540;
nedbrann 1546. H-Bg
Gjende, sjö i Jotunheimen, Norge; 979 m.ö.h.,
17 kvkm., 146 m. djup. G. omgives på alla
sidor av höga, tvärbranta bergväggar.
Avrinner genom Sjoa till Gudbrandsdalslågen. Jfr
Bessvatn. S.
Gjentofte [gä’n-], se Gentofte.
Gjerdrum, hd i Akershus fylke, Norge v. om
den i öieren fallande Leira och n.ö. om Oslo;
85,59 kvkm.; 1,670 inv. (1930). S
Gjern, se G e r n.
Gjerpen, hd i Telemark fylke, s. Norge, intill
Skien; 377,77 kvkm.; 9,285 inv. (1930). S.
Gjerstad, hd i Aust-Agder fylke, s. Norge,
n.v. om Risör och på gränsen mot Telemark
fylke; 312,66 kvkm.; 2,789 inv. (1930). S.
Gjerstad, Erik Paul Einar, arkeolog (f. 3O/io
1897), fil. d:r 1926, docent i klassisk
fornkun-skap och antikens historia i Uppsala s.å. G.
deltog som assistent i de sv. Asine-grävningarna
1922, bereste under de följ, åren i samband
med utgrävningar Cypern och ledde 1927—30
de sv. grävningarna på ön. Han företog i
anslutning till sina cypriska forskningar resor
i Grekland, Italien, Egypten, Palestina, Syrien.
G. har utg. arbeten om grekisk
religionshistoria och om Cypern (”Studies on prehistoric
Cyprus”, 1926). N.V.
Gjestal, hd i Rogaland fylke, s.v. Norge, s.ö.
om Stavanger; 218,04 kvkm.; 2,139 inv. (1930).
S.
Gjinokastra, stad i Albanien, se
Argyrökas t ro.
Gjorslev, gods i Stevns härad, Själland, har
en ärorik historia. Slottet av kalksten, har
Gjorslev.
— 365 —
— 366 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
