Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjorslev - Gjukungar jämte Niflungar - Gjutasfalt - Gjuteri, -koks, -maskineri, -tackjärn - Gjutfel, Gjutflaska, Gjutform, Gjutgrop - Gjuthud - Gjutjärn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GJUKUNGAR
en korsformig grundplan med torn över
kors-mitten och flera välvda rum; det är uppfört i
början av 1400-talet av biskop Peder Lodehat
och det förnämsta i Norden från den tiden.
Under 1700—1800-talen blev G:s gods genom
släkterna Lindencrone och Scavenius mycket
Förkovrat och i vissa avseenden
mönstergivan-ie. E.W.
Gjukungar jämte N i f 1 u n g a r, kallas i d.ä.
Eddan och Volsungasagan (se d.o.) konung
Gjukes och Grimhilds barn, sönerna Gunnar,
Hogne och Guttorm samt dottern Gudrun. Den
senare blev g.m. Sigurd Fafnesbane och.
sedan han dräpts, med hunnernas konung Atle
och därefter med konung Jonakr. Deras öden
skildras, delvis avvikande, i den forntyska
dikten ”Nibehmgenlied” (se d.o.). Gunnar
motsvaras där av Gunther, Hogne av vasallen
Hagen och Gudrun av Kriemhilt. Den historiska
motsvarigheten till Gjuke är konung Gibica
och till Gunnar konung Gundahari, som i
början av 400-talet härskade i Rhenpfalz omkr.
Worms. E.H.
Gjutasfalt användes ss. beläggningsmaterial
för gator, vägar, broar, gårdsplan, golv etc
Den framställes genom blandning av sand och
stenmaterial med mineralhaltig asfalt, t.ex.
mastix (se d.o.), jämte tillsats av ren bitumen
(se d.o.). Blandningen upphettas i kokare
till 160° å 180° C. under omröring.
Sammanlagda bitumenhalten uppgår vid framställning
en av g. till 9 å 10 viktsprocent. Stenmaterial
(kornstorlek 2—12 mm.) jämte sand ingå med
50—60 °/o. Massan utlägges på ett fast under
lag, t.ex. cementbetong, asfaltbetong o.d., i ett
el. flera lager om 2—3 cm. tjocklek, beroende
på trafikens art och mängd. Beläggningen har
på senare tid kommit till utförande i allt större
omfattning, i sht på de större städernas star
kast trafikerade gator i såväl Sverige som ut
landet. C.-A.N
Gjuteri, -koks, -maskiner, -tackjärn, sr
G j u t n i n g.
Gjutfel, Gjutflaska, Gjutform, Gjutgrop, sc
G j u t n i n g.
Gjuthud, se Glödspån.
Gjutjärn, järn med hög kolhalt, som använ
des för gjutning (se d.o.). Den kemiska sam
mansättningen hos g. kan växla inom vida
gränser men avpassas alltid efter arten av det
gods, som skall gjutas, och de egenskaper, som
krävas av materialet. Med hänsyn till inve^
kan på järnets egenskaper är kolet de”
viktigaste beståndsdelen. Kolet kan förekom
ma ant. kemiskt bundet som järnkarbid (ce
mentit, Fe3C) el. i form av fritt kol som små
grafitfjäll inbäddade i grundmassan (se fig.)
Schematisk bild av strukturen hos olika slag av
gjutjärn. 1. mjukt, grått järn: grova grafitfjäll
(svart) i ferrit (vita korn), 2 hårt, vitt järn:
cementit (vitt) och perlit (grått), 3 vanligt
maskingods: ferrit (vitt), perlit och cementit (grått)
samt grafit (svart), 4 perlitjärn: små grafitfjäll
(svart) i perlit (streckat).
I det förra fallet har man s.k. vitt järn
som i en brottyta har vit färg, i det senare
grått järn med grå färg i brottet. Det vita
järnet är hårt och sprött, krymper starkt vid
stelnandet och lämpar sig ej för gjutning.
Grått järn, som användes för framställning av
huvudparten av allt gjutgods, s.k. gråjärn
s-gjutgods, är väsentligt mjukare, kan lätt
bearbetas med skärverktyg och har den för
gjutning förmånliga egenskapen att utvidga sig
något vid stelnandet, varigenom det väl
utfyller gjutformen. Kolet i grått järn förekommer
dock sällan helt och hållet i form av grafit
En mindre del bildar även där järnkarbid,
men ju större del av det i det smälta järnet
upplösta kolet, som vid stelnandet utfälles
som grafit, desto mjukare och mera lättarbet
bart blir godset. Huru stor mängd grafit som
avskiljes vid stelnandet, är beroende på temp.
förhållandena och på järnets halt av legerings
ämnen, spec. kisel. Enär mindre mängd grafit
hinner utfällas vid hastig stelning, blir järnet
hårdare, om det gjutes mot t.ex. en järnplatta
som förmår hastigt bortleda värmet, än om del
gjutes i sand, som har dålig värmelednings
förmåga. Av samma skäl blir järnet i tun
nare partier av ett gjutet föremål, hårdare än
i de grövre delarna. Vid vanlig gjutning är
det emellertid svårt att direkt reglera avkyl
ningshastigheten, även om man i vissa fall be
gagnar sig av denna utväg genom att insätta
järnplattor i gjutformen mot de delar, där has
tigare avkylning är erforderlig, el. genom att
— 367 —
— 368 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
