Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjutning - Gjutpress, Gjutskänk - Gjutstål - Gjölbaschi - Gjöres, Axel - Gjörwell, 1. Carl Christoffer (biblitoteksman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GJUTPRESS
vis icke av god kvalitet. Metoden användes
för tillverkning av leksaker och enklare
prydnadsföremål av företrädesvis lättsmälta
metaller och legeringar. Vid pressgjutning
bringas den smälta metallen genom tryck
en gjutpressmaskin att noggrant utfylla den
av kolstål el. legerat stål utförda gjutformen.
Trycket kan anbringas direkt i formen med
en kolv, men vani. inpressas metallen i
formen under högt tryck genom ett munstycke,
som är anslutet till en presscylinder med kolv
i behållaren för den smälta metallen. För mera
svårsmälta legeringar, ss. brons och mässing,
användes även inpressning med tryckluft.
Press-g. kräver en rätt omfattande apparatur
och är lönande endast vid massfabrikation.
Metoden ger ett gods med mycket noggranna
dimensioner, som i regel ej behöver
bearbetas efter g. Den lämpar sig bäst för
lättsmälta metaller, ss. bly-, tenn- och
zinklegeringar samt kisel-aluminium och magnesium
aluminiumlegeringar. Vid
centrifugal-g j u t n i n g, som användes för tillverkning
av cylindriska och ringformiga föremål, ss.
valsar, kugghjulskransar, rör m.m., sker g. i
en hastigt roterande form. Den smälta
metallen slungas genom rotationen mot formens
väggar och stelnar hastigt med finkornig
struktur. Metoden har ännu icke fått någon större
spridning, men försök ha gjorts att även gjuta
järn och stål på detta sätt. I.S.
Gjutpress, Gjutskänk, se G j u t n i n g.
Gjutstål, föråldrad benämning på degelstål
(se d.o.), ej detsamma som stålgjutgods (se
G jutning).
Gjölbaschi, turkisk by i Lykien nära det
antika Trysa. G. blev berömt genom
Schön-brunns fynd 1841 av en antik, tempelliknande
sarkofag, halvt uthuggen i klippan, och
omgiven av en kvadermur, som inhägnade ett
24X20 m. stort område, ett hero’on.
Inhäg-nadsmurens front- och innersidor voro
smyckade med reliefbilder, anordnade i två rader
ovanför varandra. Bilderna framställa
scener ur den grekiska hjältesagan,
amasonstri-der, de sjus tåg mot Tebe, scener ur trojanska
kriget o.s.v. Trol. ha de till förebild haft
berömda joniska målningar. Tekniken är
speciell: relieferna, som utgöra ett av de
viktigaste exemplen på 400-talets skulptur, erinra
om starkt upphöjda konturteckningar. De ha
senare förts till Wiens konstmuseum. — Litt.:
O. Benndorf & G. Niemann, ”Das Heroon von
G.-Trysa” (1889). N.V.
Gjöres, Axel, kooperatör (f. Wn 1889).
Urspr. järnarbetare, har G. sedan 1910 vant
knuten till konsumentkooperationen, från 1913
ss. red. vid Kooperativa förbundets tidn.-avd
Efter studier vid Handelshögsk. och Coope
rative college, Manchester, 1917—19, var G
t.f. chef för Kooperativa förbundets
organi-sationsavd. 1921—23 och är ord. chef och led.
av styrelsen sedan 1926. Skrifter: ”Sv.
kooperation före åttiotalet” (1919),
”Konsumentkooperationen i Sverige” (1925). T.E-r.
Gjörwell. 1) Gar 1 Chris tof f er G.,
bib-lioteksman, tidskr.-utg., förläggare (1731—
1811), naturlig son
av en officer
Chri-stoffer Feif, adlad
Ehrensparre, som
bekostade hans
uppfostran. Efter
studier i Åbo,
Greifs-wald och Lund samt
en utrikesresa 1750
—51, under vilken G.
blev herrnhutare,
anställdes han vid
Kungl. bibi., där han
trots sitt nitiska
ar
bete blott steg till v. bibliotekarie 1764 och
senare erhöll assessors titel; fick 1795
avsked med obetydlig pension. Sin största be
tydelse har G. som tidskr.-utg. och
samvetsgrann samlare av historiska urkunder. Han
utgav efterhand o. 65 tidskr. och historiska
samlingsverk, bl.a. ”Bref om blandade
ämnen” (1754), ”Den swänska Mercurius” (1755
—61, 63—65), Sveriges första
litteraturkritiska journal, vidare ”Stora och namnkunniga
menniskjors lefwernesbeskrifningar och
cha-racter” (1756—57), ”Det swenska
bibliothe-ket” (5 bd, 1757—61), ”Nya svenska biblio
theket” (2 bd, 1762—63), ”Förråd, el.
Samling af historiska, moraliska o.a. ämnen” (3
bd, 1759—60), ”Swenska magazinet” (1766—
67), ”Kongl. bibliothekets journal om lärda
saker” (2 bd, 1767—68), ”Stats-journal” (5
bd, 1768—69), ”Swenska anecdoter” (4 bd,
1768—69), ”Allmänna tidn.” (1770—73),
”Samlaren” (9 bd, 1773—77), ”Den historiske och
politiske Mercurius” (7 bd, 1774—78), ”Al
männa biblioteket” (6 bd, 1776—78),
”Upfost-ringssälskapets tidn.” (1781—89), ”Svenska
archivum” (2 bd, 1790—93), ”Brefvexling” (6
bd, 1798—1810). Tillsammans utgöra dessa
verk ett helt bibi., en outtömlig guldgruva för
alla forskare, men svår att helt överblicka och
finna sig tillrätta i. Dessutom utgav och
förläde G. åtskilliga andra arbeten och drev
handel med utländska böcker men måste 1772 ocb
1787 göra konkurs. Barnslig och godtrogen
känslomänniska, dugde G. icke till affärsman.
Det namn, han som student tog sig (gör väl!)f
är karakteristiskt för mannen. Tidigt vorden
— 379 —
— 380 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
