GJUTPRESS vis icke av god kvalitet. Metoden användes för tillverkning av leksaker och enklare prydnadsföremål av företrädesvis lättsmälta metaller och legeringar. Vid pressgjutning bringas den smälta metallen genom tryck en gjutpressmaskin att noggrant utfylla den av kolstål el. legerat stål utförda gjutformen. Trycket kan anbringas direkt i formen med en kolv, men vani. inpressas metallen i formen under högt tryck genom ett munstycke, som är anslutet till en presscylinder med kolv i behållaren för den smälta metallen. För mera svårsmälta legeringar, ss. brons och mässing, användes även inpressning med tryckluft. Press-g. kräver en rätt omfattande apparatur och är lönande endast vid massfabrikation. Metoden ger ett gods med mycket noggranna dimensioner, som i regel ej behöver bearbetas efter g. Den lämpar sig bäst för lättsmälta metaller, ss. bly-, tenn- och zinklegeringar samt kisel-aluminium och magnesium aluminiumlegeringar. Vid centrifugal-g j u t n i n g, som användes för tillverkning av cylindriska och ringformiga föremål, ss. valsar, kugghjulskransar, rör m.m., sker g. i en hastigt roterande form. Den smälta metallen slungas genom rotationen mot formens väggar och stelnar hastigt med finkornig struktur. Metoden har ännu icke fått någon större spridning, men försök ha gjorts att även gjuta järn och stål på detta sätt. I.S. Gjutpress, Gjutskänk, se G j u t n i n g. Gjutstål, föråldrad benämning på degelstål (se d.o.), ej detsamma som stålgjutgods (se G jutning). Gjölbaschi, turkisk by i Lykien nära det antika Trysa. G. blev berömt genom Schön-brunns fynd 1841 av en antik, tempelliknande sarkofag, halvt uthuggen i klippan, och omgiven av en kvadermur, som inhägnade ett 24X20 m. stort område, ett hero'on. Inhäg-nadsmurens front- och innersidor voro smyckade med reliefbilder, anordnade i två rader ovanför varandra. Bilderna framställa scener ur den grekiska hjältesagan, amasonstri-der, de sjus tåg mot Tebe, scener ur trojanska kriget o.s.v. Trol. ha de till förebild haft berömda joniska målningar. Tekniken är speciell: relieferna, som utgöra ett av de viktigaste exemplen på 400-talets skulptur, erinra om starkt upphöjda konturteckningar. De ha senare förts till Wiens konstmuseum. — Litt.: O. Benndorf & G. Niemann, ”Das Heroon von G.-Trysa” (1889). N.V. Gjöres, Axel, kooperatör (f. Wn 1889). Urspr. järnarbetare, har G. sedan 1910 vant knuten till konsumentkooperationen, från 1913 ss. red. vid Kooperativa förbundets tidn.-avd Efter studier vid Handelshögsk. och Coope rative college, Manchester, 1917—19, var G t.f. chef för Kooperativa förbundets organi-sationsavd. 1921—23 och är ord. chef och led. av styrelsen sedan 1926. Skrifter: ”Sv. kooperation före åttiotalet” (1919), ”Konsumentkooperationen i Sverige” (1925). T.E-r. Gjörwell. 1) Gar 1 Chris tof f er G., bib-lioteksman, tidskr.-utg., förläggare (1731— 1811), naturlig son av en officer Chri-stoffer Feif, adlad Ehrensparre, som bekostade hans uppfostran. Efter studier i Åbo, Greifs-wald och Lund samt en utrikesresa 1750 —51, under vilken G. blev herrnhutare, anställdes han vid Kungl. bibi., där han trots sitt nitiska ar bete blott steg till v. bibliotekarie 1764 och senare erhöll assessors titel; fick 1795 avsked med obetydlig pension. Sin största be tydelse har G. som tidskr.-utg. och samvetsgrann samlare av historiska urkunder. Han utgav efterhand o. 65 tidskr. och historiska samlingsverk, bl.a. ”Bref om blandade ämnen” (1754), ”Den swänska Mercurius” (1755 —61, 63—65), Sveriges första litteraturkritiska journal, vidare ”Stora och namnkunniga menniskjors lefwernesbeskrifningar och cha-racter” (1756—57), ”Det swenska bibliothe-ket” (5 bd, 1757—61), ”Nya svenska biblio theket” (2 bd, 1762—63), ”Förråd, el. Samling af historiska, moraliska o.a. ämnen” (3 bd, 1759—60), ”Swenska magazinet” (1766— 67), ”Kongl. bibliothekets journal om lärda saker” (2 bd, 1767—68), ”Stats-journal” (5 bd, 1768—69), ”Swenska anecdoter” (4 bd, 1768—69), ”Allmänna tidn.” (1770—73), ”Samlaren” (9 bd, 1773—77), ”Den historiske och politiske Mercurius” (7 bd, 1774—78), ”Al männa biblioteket” (6 bd, 1776—78), ”Upfost-ringssälskapets tidn.” (1781—89), ”Svenska archivum” (2 bd, 1790—93), ”Brefvexling” (6 bd, 1798—1810). Tillsammans utgöra dessa verk ett helt bibi., en outtömlig guldgruva för alla forskare, men svår att helt överblicka och finna sig tillrätta i. Dessutom utgav och förläde G. åtskilliga andra arbeten och drev handel med utländska böcker men måste 1772 ocb 1787 göra konkurs. Barnslig och godtrogen känslomänniska, dugde G. icke till affärsman. Det namn, han som student tog sig (gör väl!)f är karakteristiskt för mannen. Tidigt vorden — 379 — — 380 —