Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glatz - Glauber, Johann Rudolf - Glauber, Jan - Glauberit - Glaubersalt, natriumsulfat - Glauchau - Glaucidium - Glaucium - Glauke - Glaukofan - Glaukom, grön starr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLAUBER
övre Glatzer Neisse belägna delen av prov.
Niederschlesien, Preussen. Huvudorten G.
(17,438 inv. 1925), vid Glatzer Neisse, har
gju-terier, maskin- och skoindustri. På
Schloss-berg invid staden ligger den gamla fästningen,
som förr behärskade övergången till Böhmen.
— Av borgen G. med omliggande trakt bildade
Georg Podiebrad av Böhmen ett grevskap G.,
varmed han förlänade sin son Henrik av
Mün-sterberg. Grevskapet bytte genom köp ofta
ägare, tillhörde från 1534 Böhmen och kom
1742 under Preussen. S.;H.Bg.
Glauber [glau’-], Johann Rudolf, tysk
kemist (1604—68), förde ett oroligt liv i olika
länder och har, trots att han delade mycket
av sin tids vidskepliga alkemistiska
föreställning, riktat den tekniska kemien med många
rön, t.ex. rörande salpeterfabrikation,
glasfabrikation, färgning, ättik- och
sprittillverkning. G. nedlade stort arbete på studiet av hur
råprodukter skola utnyttjas i kemiskt
hänseende, och man har kallat honom den förste
tekniske kemisten. Särsk. betydelsefulla voro
hans undersökningar över salters
sönderdel-ning av syror och baser, vilket ledde till
framställning av saltsyra och flera viktiga
metall-klorider samt till natriumsulfat, efter honom
kallat glaubersalt. Tillhörande den
iatro-kemiska (se d.o.) tiden, sysslade G. mycket
med framställning av nya läkemedel, vilka
dock i många fall blevo av ganska fantastisk
natur. Lj.
Glauber [glåu’-], Jan, nederländsk målare
(1646—-1726), kallad P o 1 y d o r o, tillhörde en
konstnärligt begåvad (urspr. tysk) släkt, slöt sig
under studier i Italien till Poussins riktning
och utförde sedan heroiska el. arkadiska
landskap (ett sådant i Kunstmuseet, Köpenhamn).
G. var också verksam som grafiker. E.W.
Glauberi’t, miner., dubbelsalt av
natrium-och kalciumsulfat, Na„SO,. CaSO., monoklina
tavelformade kristaller, färglösa el. ljust
färgade, förekommer samman med bergsalt, t ex.
vid Stassfurt, Hallstatt, i Punjab. K.A.G.
Glaubersalt [-au’-], sal mira’bile,
natriumsulfat, NaoS04. 10 HoO, förekommer
naturligen i färglösa monoklina kristaller i lager
av bergsalt, framförallt i Alperna, och i
saltsjöar, t.ex. Kaspiska havet (Karabugas),
Eltonsjön. G. framställes huvudsaki. som
mellanpro-dukt vid sodafabrikationen och har stor
teknisk användning inom glas- och
ultramarin-fabrikationen, i färgerier o.s.v. Kristalliserat
g. förvittrar lätt i luften under avgivande av
kristallvatten och övergår då i ett vitt pulver.
I vattenfritt tillstånd benämnes det kalcinerat
g. och kommer ss. sådant även i handeln.
K.A.G.;Wk.
Strandvallmo, Glaucium
flavum.
Glauchau [glåu’zåu], stad i fristaten
Sach-sen, vid Zwickauer Mulde, v. om Chemnitz;
29,135 inv. (1925). Två slott (från 1500-talet).
Textil-, maskin-, metall- och pappersindustri.
S.
Glauci’dium, ett släkte ugglor, som räknar
o. 40 arter, av vilka sparvugglan (se d.o.)
förekommer i Sverige.
Glaucium [-au’-],
släkte av fam.
vallmoväxter, med o. 21
arter huvudsaki. i
Medelhavsländerna. I
Sverige förekommer
sällsynt på grusiga
havsstränder i
Halland och Bohuslän
G. flavum
(Chelido’-nium glau’cium),
strandvallmo, en 5—8
dm. hög, blågrön ört
med parflikade,
sträv-håriga blad och stora,
ensamma, gula
blommor. Denna art,
jämte den närstående G.
cornicula’tum, som
har röda blommor
med svart basfläck,
odlas ss. prydnadsväxter. A.V-e.
Glauke [-än’-] (grek., eg. -e’, fem. av
glau-ko’s, glänsande). 1) En av nereiderna (se d.o.).
2) G. el. K r e u s a, dotter till konung Kreon
i Korint, äktade Jason och dödades av Medea
(se denna). W.N.
GIaukofa’n, ett monoklint, natronhaltigt
amfibolmineral (se d.o.), gråaktigt,
förekommer i kristallinska skiffrar och gnejser. K.A.G.
Glaukom [-kå’m], grön starr, är en
ögonsjukdom, som fått sitt namn på gr. av den
grönaktiga reflex, som i många fall synes i
ett g.-sjukt ögas pupill. Sjukdomen består i
en ökning av trycket inom ögat, varigenom
synnervens och näthinnans nervösa element
skadas. Dess orsak är ej klarlagd. G. synes
vara ärftligt, och dispositionen är större hos
vissa raser. Vanl. framträder g. först vid högre
ålder och angriper båda ögonen, om än ej
samtidigt. Man brukar efter förloppet skilja
två olika former av g., vilka dock kunna
övergå i varandra. Det enkla g. (glauco’ma
simplex, Donders g.) ger sig tillkänna genom
en långsam och fullst. smärtfri försämring av
synen, utan att någon förändring kan
iakttagas på ögats yttre. Småningom bortfaller
allt större del av synfältet, och den stora
faran är, att den sjuke icke upptäcker detta,
så länge motsvarande del av det andra ögats
— 447 —
— 448 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
