Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasögonormsläktet - Glasört - Glattis - Glatt lag - Glattvalar - Glatz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLATZ
Glasögonormsläktet, Naja, av fam.
giftsno-kar (se d.o.), utmärkes av ett fyrkantigt, litet
huvud och talrika fjäll på kroppen. Halsen,
som även i vila är något avsatt från huvudet,
kan skivformigt uttänjas av de förlängda
revbenen, så att, då ormen reser sig upp, en sköld
el. hattlik utbuktning uppstår bakom det
vågrätt stående huvudet. G. kallas därför ofta
hattormar. Till g. höra flera ytterligt
Kobra. A huvud, sett från ryggsidan, B ormen
i anfallsställning.
giftiga ormar: N. tripu’dians, kobran, cobra
de capello, är vanl. på ryggen brunaktig och
i regel på nacken försedd med en
glasögonlik-nande, ljusgul färgteckning med svart i
mitt-och kantpartierna. Den blir 1,4—l,s m. lång
och är utbredd över Främre och Bortre Indien,
de stora Sundaöarna (undantagandes Celebes),
s. Kina, Afganistan, n.ö. Persien och
Turke-stan upp till s. delen av Kaspiska havet.
N. haia, egyptisk glasögonorm, är grekernas
och romarnas Aspis, de gamla egypternas
heliga Ara, vars avbild de egyptiska konungarna
buro på pannan till tecken på sin värdighet
Den uppnår en längd av 2,25 m. Färgen växlar
betydligt; vanl. är den halmgul på översidan,
med mörkare tvärband på halsens undersida.
Den finnes i Nordafrika s. om Atlasbergen och
i Östafrika till Zululandet och Na tal. N.
nigri-co’llis, den svarthalsade spottormen, s.k.
emedan den vid retning skall utkasta en giftig
vätska, förekommer i nästan hela Afrika med
undantag av Nedre Egypten och
Berberlän-derna. N. bu’ngarus, jättehattormen el.
kungs-hattormen, är vanl. olivgrön på ryggen. Den
kan bli ända till 4 å 4,5 m. lång och finnes
i hela Indien, på de Ostindiska öarna och på
Filippinerna. — Kobran, egyptiska glasögon-
Glasört, Salicornia
her-bacea.
ormen och jättehattormen användas ofta av
ormtjusare. Se Giftiga djur och
Ormgift. O.C-n.
Glasört,
Salico’r-nia herba’cea, är
den enda av det till
fam. mållväxter
hörande S.-släktets 9
arter, som
förekommer i Sverige här
och där vid
kusterna. G. är en 1—2
dm. hög, 1-årig,
grå-el. brungrön, köttig
strandväxt med
enkel el. grenig, ledad
stam, till små fjäll
förvandlade blad
och små, i den
köttiga stjälken
in-sänkta blommor.
När växten ss. vid
franska kusten
uppträder i stora
massor, utvinner man
soda ur dess aska.
A.V-e.
Glattis kallas en
klar isskorpa, som
på gr. av olika
omständigheter kan
uppstå på föremål
i fria luften. 1)
Fuktig, icke dimförande
luft, vars temp. är över 0°, blåser in över ett
landskap, vars föremål ha en temp. under 0°,
el. fuktig luft under 0° blåser in över ett
kallare landskap. 2) Regn faller ned på föremål,
vars temp. är under 0u, och fryser då till is.
3) Underkylt regn, d.v.s. regn, vars temp. är
under 0°, faller på föremål, vars temp. också
är under 0°. Regnet fryser vid nedslaget, och
föremålen betäckas med is. — Vid kusterna
bildas ofta g. på det förstn. sättet. Sjöluft,
mättad med vattenånga, blåser in mot det
under 0° avkylda kustlandet och avlagrar vatten
i form av g. Vid kusterna föres dessutom
mekaniskt sönderdelat vatten in över land och
fryser till g. Fartyg bli ofta på detta sätt
fullkomligt nedisade. De ismängder, som avlagras
ur dimma, kallas stundom felaktigt g. Dessa
bildningar äro dock på gr. av sitt bildningssätt
att hänföra under benämningen dimfrost (se
d.o.), även om de ha utseende av ren is. H.K-r,
Glatt lag, sjökrigsv., se Bredsida.
Glattvalar, en fam. bardvalar (se d.o.).
Glatz [glats], förr grevskap, omfattade den
mot Tjeckoslovakien inskjutande och kring
— 445 —
— 446 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
