Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glimväxter, glimsläktet - Glimåkra - Glinder - Glinka, 1. Sergej - Glinka, 2. Fjodor - Glinka, 3. Michail
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLIMÅKRA
Tarald, Silene venosa.
S. nutans, backglim, 2—4 dm. hög, flerårig
med långskaftade, lutande, nejlikdoftande,
vita blommor i ensidig klase, allmän på torra,
grusiga backar, hedar o.d.; 5. noctiflo’ra,
natt-glim, 1-årig, 1—4 dm. hög, klibbhårig med
vanl. ensamma, vita el. svagt rödlätta,
välluktande blommor, täml. allmän på åkrar. Införd
med utsäde från s.ö. Europa, förekommer
täml. allmänt på klövervallar S. dicho’toma,
klynneglim, 1- el. 2-årig, 2—4 dm. hög,
smålu-den med upprepat 2-grenad stam och vita
blommor. I fjälltrakter upp till snögränsen
växer täml. allmänt på torr, öppen mark S.
acaiiTis, fjällglim, en 3—10 cm. hög, flerårig,
tuv- el. mattbildande ört med röda, sällan
vita blommor (bild se pl. vid Alpväxter).
Denna art jämte S. alpe’stris, S. schafta m.fl.
odlas ss. prydliga stenbergsväxter, medan S
arme’ria och S. compa’cta äro utmärkta
rabattväxter. A.V-e.
Glimåkra. 1) S:n i ö. Göinge hd,
Kristianstads län, n. om Kristianstad; 162,oi kvkm.,
därav 156,88 land; 3,661 inv. (1931), därav 891
inom G. municipalsamhälle; 20,is kvkm. åker
(1927; 12,9 % av landarealen), 105,36 kvkm.
skogsmark. Pastorat i ö. Göinge kontrakt,
Lunds stift. — Litt.: T.B. Lundberg, ”Bilder
och blad ur G. sockens krönikebok”, 1—3
(1925—27). S.
2) Municipalsamhälle i G. s:n vid linjen
Kristianstad—Älmhult av
Kristianstad—Hässle
holms järnvägar; 1,65 kvkm.; 891 inv. (1931)
Inom G. ligger Glimma glasbruk;
dessutom träindustri. Taxeringsvärde å
fastighets-skattepliktig fastighet 1,080,800 kr., till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 722,760
kr. (1930). S
Glinder, i vissa trakter benämning på av
glänsande metall förfärdigad agnfisk, som
användes vid metning, särsk. under is; även
benämning på drag (se d.o.). N.R-n.
Glinka. 1) S e r g e j Nikolajevitj G., rysk
förf. (1776—1847), har lämnat bidrag till rysk
historieforskning och skrivit en rad
dramer. Agr.
2) F j o d o r Nikolajevitj G., den föregåendes
bror, förf. (1786—1880), framträdde 1808 med
”En rysk officers brev”, som poet gjorde han
sig mest känd ss. förf, till den schwungfulla
dikten ”Trojka” m.fl. G:s största insats torde
dock ligga inom hans hittills föga beaktade
kontemplativa religiösa poesi, som utmärker
sig för mystisk innerlighet och stark
originalitet. Hans verk ha utgivits i 3 bd (1869—
72). Agr.
3) M i c h a i 1 Ivanovitj G., den föregåendes
brorson, tonsättare (1804—57). G. studerade
först språk i
Petersburg men därjämte
även violin, piano
och musikteori för
bl.a. Böhm och Field;
levde senare av
hälsoskäl 4 år, intill 1834,
i Italien, samtidigt
komponerande och
idkande studier för
italienska mästare. Av
sin nye
kompositions-lärare S. Dehn i
Berlin uppmuntrades han
nu att skriva ”rysk” musik och slog 1836
helt igenom med operan ”Livet för tsaren”,
vilken under avskuddande av de italienska och
tyska stilmönstren och lyckligt anknytande till
rysk folkton gav fart åt den nya
nationellt-ro-mantiska strömningen i hemlandets tonkonst.
I samma anda och med uppslag från Pusjkins
dikt ”Ruslan och Ludmilla” skrev G. sin andra
opera (uppförd 1842), vilken blev en ny seger
och tillvann honom bl.a. Liszts beundran. Ett
par års vistelse i Spanien, ånyo av hälsoskäl,
avspeglas i uvertyrerna ”Jota aragonese” och
”Souvenirs d’une nuit d’été å Madrid”.
Därjämte åstadkom G. kammarmusik, verk för
piano, kyrkomusik m.m. Hans memoarer
ut-gåvos 1887 och hans brev av M. Findeisen
1907 ff. — Litt.: D. Calvocoressi, ”G.” (1913).
A.N.
— 463 —
— 464 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
