Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glinka, Konstantin - Glinski, Michał - Glint - Gliom - Glipping, Erik - Glires - Glis, glisört - Glis - Glissade - Glissando, glissato - Glisson, Francis - Glissonska kapseln - Glisört - Glitner - Glittertind - Glob - Glob, Johannes Andersen - Globe, The (tidning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLOBE
Glinka, Konstantin Dimitrievitj, rysk
geolog och markforskare (1867—1927), 1900
prof, i marklära vid lantbrukshögsk. i Novaja
Alexandria i Polen. G:s arbeten inriktades
företrädesvis på frågan om jordmånens (se
d.o.) samband med klimatförhållandena. På
talrika resor inom och utom Ryssland, och
särsk. efter 1908 i asiatiska Ryssland, där han
ledde undersökningsarbetena, utförde han
viktiga undersökningar härom. På möten och
kongresser hävdade han den ryska
forskningsriktningens resultat, att jordmånen ingalunda
är ett rent geologiskt begrepp utan lika
mycket ett klimatologiskt. K.A.G.
Glinski, M i c h a i, furste, polsk
parti-gängare (d. 1534), hovmarskalk 1499,
ståthållare i Bielsko 1505. Begåvad, bildad och
duglig, stod G. i hög gunst hos konung
Alexander (1501—06) men föll i onåd hos
Sigismund I, trädde 1508 i tsar Vasilij Ivanovitjs
tjänst, ledde ryska krigsföretag mot
Polen-Litauen och intog 1514 Smolensk. Bedragen
på utlovad belöning, sökte han närma sig
Sigismund men avslöjades och förvisades till
inre Ryssland. Benådad 1526 efter
brordottern Helenas giftermål med tsaren, var han
1533—34 led. av förmyndarrådet men blev
efter brytning med Helena fängslad och
sannolikt mördad. S.Bsn.
Glint, geol., geogr., en av E. Suess
upptagen, urspr. rysk-baltisk benämning för en
tvärt avskuren brant av sedimentära
bildningar, vare sig den bildar en kustlinje el. en
gräns mellan två landytor av olika nivå.
Urspr. användes namnet för silurbranten vid
Finska vikens s. strand (se pl. vid art.
Estland). — Glintsjöar bildas vid foten
av en g. med största djupet närmast
densamma. K.A.G.
Gliom [-å’m] är en svulst, som utgår från
nervsystemets gliavävnad (se d.o.) el. från
ögats näthinna och som i sin byggnad mer el.
mindre överensstämmer med gliavävnadens.
Genom uppmjukning, sönderfall el. blödningar
uppkomma mycket ofta cystbildningar (se
C y s t a) ig., och emellanåt kan t.o.m. nästan
hela svulsten cystvandlas. G. växa långsamt
och äro föga avgränsade från omgivningen.
Genom sitt läge äro de av allvarlig natur. Ett
g. i ögat förstör snart detta, och ett g. i
centrala nervsystemet för till rubbningar, som ej
sällan inom ganska kort tid föra till döden
G. äro föga tillgängliga för behandling. Jfr
Syringomyeli. T.H-n.
Glipping, Erik, dansk konung, se Erik,
sp. 805.
Glires, däggdjursordn., se G n a g a r e.
Glis, g 1 i s ö r t, se V i 1 d p e r s i 1 ja.
Glis, ett släkte gnagare, se S j u s o v a r e.
Glissade [-sa’d] el. pas glissé (fra.), danssteg,
bestående av 2 glidande stegrörelser, av vilka
den senare oftast accentueras. G. utföres vanl.
rakt åt sidan och förekommer bl.a. i gavott
och menuett. V.F-i.
Glissa’ndo, g 1 i s s a t o [-då, -tå] (ital.,
glidande), på stråkinstrument det jämna,
accentlösa utförandet av passager, på pianot det
snabba utförandet av skalpassager, i sht på
enbart de nedre tangenterna, genom att stryka
med en fingers nagelsida över klaviaturen.
Även på harpa förekommer g. (ackord-g.). I
jazzmusiken kallas biåsarnas glidande från en
ton till nästa g. F.S-l.
Glisson [gli’san], Francis, engelsk läkare
(1597—1677), prof, i anatomi och medicin i
Cambridge, senare anatom vid College of
phy-sicians i London, där han också utövade en
mycket stor praktik. G:s viktigaste arbeten äro
allmänt fysiologiska, bl. a. studerade han
irri-tabiliteten hos levande materia. I sitt arbete
”De rachitide” (1650) gav han en utmärkt
skildring av engelska sjukan. Andra arbeten
röra sig om tarmkanalens och leverns
byggnad (se Glissonska kapseln). G:s
”Opera medicophysica” utkommo 1691. T.H-n.
Glissonska kapseln [gli’san-] kallas den
bindväv, som följer och liksom en kapsel omsluter
portåderns och leverartärens alla förgreningar
i levern. I samma kapsel gå även gallgångarna.
T.H-n.
Glisört, se Vildpersilja.
Glitner (eg. den glänsande), nord, myt.,
guden Forsetes boning, enl. eddadikten
Grimnes-mal uppburen av guldpelare och med tak av
silver. E.H.
Glittertind, fjälltopp i Jotunheimen, ö. om
Galdhöpiggen och näst denna Norges högsta
topp, 2,453 m.ö.h. G. täckes av en snöhätta,
vars övre yta ligger c:a 15 m. högre än
Galdhöpiggen. Bild se sp. 467—68. S.
Glob (lat. globus) kallas ett klot, på vilket
jordens yta med sina länder och hav
(jordglob) el. himlen med sina stjärnor (h i
m-melsglob) finnas återgivna. Ch.
Glob, Johannes Andersen, dansk
målare (f. 1882), har framställt mest figurbilder,
dels porträtt, dels kompositioner (”Loke ocn
Sigyn”, 1914, ”Jeftas dotter”, 1918 m.fl.), i en
utpräglad linjestil med tunn och blek färg. E.W.
Globe, The [öa glåu’b], engelsk aftontidn.,
grundad 1803 ss. organ för whigs med G. Lane
som utg., 1823 sammanslagen med ”The
Tra-veller” till ”The Globe and Traveller”, blev
1866 konservativ och uppgick efter
världskriget i ”Evening standard” (se d.o.). E.L.R.
— 465 —
— 466 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
