Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gnejs - Gnejsglimmerskiffer - Gnejsgranit - Gnesen - Gnesin, Michail - Gnesioluteraner - Gnesta - Gnetales
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GNETALES
somatiska omvandlingar). Särsk. anses detta
gälla de s.k. ultrametamorfa g.-typerna, där
kvartsen och fältspaten delvis koncentrerats
till band och sliror, ådror och linser, s.k.
bandad g., slirig g., åder-g., arterit, venit. — På
gr. av sina bildningsbetingelser, stort djup och
starkt tangentiellt tryck, anträffas g. allmänt i
jordskorpans veckzoner, där den vid
tillräckligt djupgående denudation går i dagen, mest
därför i urberget och äldre geologiska
formationer men når t.ex. i Alperna ända upp i
tertiärtiden. — I Fennoskandia (se d.o.) utgör g.
jämte mer el. mindre förgnejsad granit
huvuddelen av berggrunden. Sveriges Skörsta
g.-om-råden äro v. delen av Svea- och Götaland,
Södermanland och mellersta och s. Norrlands
kusttrakter. — Ehuru ej likvärdig med många
graniter har g. funnit industriell användning till
vägbeläggning, byggnadsändamål m.m. G.Fn.
Gnejsglimmerskiffer är en kristallinisk
skiff-rig bergart, som genom sin i förhållande till
gnejs mindre mängd av fältspat men högre
kvartshalt bildar övergång mellan gnejs och
glimmerskiffer. G.Fn
Gnejsgranft, se Gnejs.
Gnesen [gnè’zan], polsk stad, se G n i e z n o.
Gne’sin, Michail Fabianovitj, rysk-judisk
tonsättare (f. 1883), ledde en kort tid en
musikskola i Rostov vid Don, prof, vid konserva-
toriet i Moskva 1926. G. har skrivit
symfoniska dikter, kammarmusik, verk för piano,
sånger, körverk m.m. Han uppehöll sig en
tid i Palestina; flera av hans kompositioner
bära prägel av denna vistelse. E.A.
Gnesioluteraner (till grek. gne’sios, rättmätig,
äkta), namn på ett parti bland de luterska teo
logerna, som i motsats till Filip Melanchthon
och hans anhängare (filippister) bestämt
avvärjde det s.k. Leipziginterim (se d.o.) och över
huvud Melanchthons förmedlande teologi. G.
är dock en senare benämning; själva kallade
de sig luteraner, av samtida motståndare ofta
flacianer efter ledaren M. Flacius. S.N.
Gnesta, municipalsamhälle i Frustuna s:n,
Södermanlands län, vid s. ändan av Frösjön
och V. stambanan; 0,6 kvkm.; 1,361 inv. (1931).
G. har betydande handel, särsk. med kreatur;
mejerier o.a. industriella anläggningar. I G.
finnes läkare, apotek och kommunal
mellan-skola. Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
fastighet 3,381,400 kr., till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 1,250,650 kr. (1930). S.
Gneta’les, Gneti’næ, klass inom avd.
naken-fröiga, innefattande träd med enkel el.
förgrenad stam, kottelika blomställningar samt
mo-noika el. dioika blommor. I anatomiskt
hänseende utmärka sig G. genom saknad av
hartsgångar och genom förekomst av äkta kärl i den
Ur S.T.F.s bildarkiv.
Utsikt över Gnesta och Frösjön från vattentornet, i bakgrunden Frustuna kyrka.
— 501 —
— 502 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
