Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gneist, Rudolf - Gnejs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GNEIST
Gneist [gnälst], Heinrich Rudolf Hermann
Friedrich von, tysk jurist och politiker (1816—
95), lärjunge till v.
Savigny (se denne),
blev efter resor och
studier i Italien,
Frankrike och
England 1844 prof, i
romersk rätt i Berlin,
1858 medl. av
Preussens deputeradekammare, vilken han till
hörde till 1893, 1867
nationalliberal medl.
av Nordtyska
förbundets och sedermera
rikets riksdag. G. var en av det
national-liberala partiets mera framträdande krafter
och kvarstannade i riksdagen till 1884. Vid
sammanställningen av det moderna Japans
författning rådfrågades G. Han var även en av
Vilhelm II:s lärare; adlad 1888. G. var en
utomordentlig kännare av sin tids
konstitutionella rätt och dess historia. Hans arbeten om
Englands författning räknas till
standardverken. Bland av G. utg. arbeten märkas ”Das
heutige englische Verfassungs- und
Verwalt-ungsrecht” (ett flertal uppl. 1857—84),
”Englische Verfassungsgeschichte” (1882; på eng.
1886), ”Das englische Parlament” (1886; eng.
s.å.), ”Die nationale Rechtsidee von den
Ständen und das preussische
Dreiklassenwahlsy-stem” (1884). — Litt.: O. Gierke, ”R. v. G.”
(1896). Arrh.
Gnejs (från ty. Gneis, av äldre ty. Geneiss,
möjl. biform till Gneist, gnista) är en
kristalli-nisk, sur, d.v.s. kiselsyrerik, metamorf bergart,
väsentl. med granitens mineralsammansättning,
kvarts, fältspat (ortoklas, mikrolin, kalkfatt’g
plagioklas) och glimmer (biotit och muskovit)
men med skiffrig, ej massformig struktur.
Skiffrigheten betingas av mineralkornens
utbildning i platta linser, tavlor el. stänglar och
deras tillnärmelsevis parallella anordning. I
tvärbrott erhåller g. härigenom ett strimmigt
utseende och låter sig mer el. mindre lätt
upp-spjälkas längs skiffrighetsplanen. Alltefter
mineralkornens grovlek skiljer man mellan små-,
medel- och grovkornig g. och, vid närvaro av
isolerade större fältspatkristaller, ögon-g. Jämte
nämnda huvudmineral kunna ss. väsentliga
beståndsdelar även ingå hornblände
(hornblände-g.), augit (augit-g.), granat (granat-g.),
mag-netit (järn-g.), grafit m. fl., vilka genom
växlande mängdförhållanden angiva
varierande kemisk sammansättning. G. övergår på gr.
härav ofta i leptit, glimmerskiffer (se G n e j
s-glimme r skif f er), dioritskiffer o.s.v. Fär-
Gnejs (förgnejsad Arnö-granit), Sigtuna.
gen är grå till röd. — G. tillhör de kristallina
skiffrarna och har uppkommit genom i
jordskorpan försiggångna tryck- och
temp.-ändringar med omkristallisering (metamorfos) av
äldre förut befintliga bergarter av liknande
kemisk sammansättning, dels sura
eruptivbergar-ter, t.ex. graniter, lavor och tuffer, därvid
bildande s.k. orto-g., dels sedimentära bergarter,
ss. lerstenar och fältspatförande sandstenar
(ar-kos, sparagmit), därvid bildande s.k. para-g.
Allmänt betraktas g. ss. bildad på stort djup i
jordskorpan och under starkt tangentiellt tryck.
Likväl uppvisar g. många gånger allt
fortfarande flera av ursprungsbergarternas karak
tärer (reliktstrukturer). Para-g. kan t.ex. äga
kvar sedimentär lagerstruktur, medan
massformig, typisk granit med gradvis tilltagande
skiff-righet över mellanformerna g.-granit och
gra-nit-g. övergår i ofta reliktstruerad orto-g.
Flertalet fennoskandiska g.-bergarter synas vara
sådana förgnejsade graniter. G:s skiffrighet är
ofta dock ej ett sekundärt
omkristalliserings-fenomen ulan en till magmabergarter hörande
primär struktur, uppkommen under
stelnmgs-skedet genom strömningar i magman el. genom
samtidigt verkande tangentiellt tryck
(bergs-kedjeveckning), vilket givit mineralen en
parallell anordning (s.k. protoklastisk granit el. g.).
Förgnejsning är ej alltid blott en enkel
omkristallisering av en förut befintlig bergart, utan
därjämte ha ofta med tillhjälp av gaser och
lösningar ägt rum substanstillförsel el.
substansutbyte med närliggande bergartskomplex
(s.k pneumatolytisk-hydrotermala och meta-
— 499 —
— 500 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
