Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goajiro - Goal - Goanisse - Goapulver - Gobat, Samuel - Gobat, Charles Albert - Gobeläng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOBELÄNG
betet tvingar dem till ett halvnomadiskt
levnadssätt. G. torde vara den enda oberoende
indianstam i Sydamerika, som livnär, sig på
detta sätt. Kreatur och hästar äro ju införda
till Nya världen av de vita, vilka redan på
1530-talet grundade kolonier nära halvön,
varigenom g. tidigt torde kommit i kontakt med
dem och deras näringar. Rikedomen på boskap
är ganska stor. Åtskilliga indianer äga
tusentals kreatur var. Hudar och levande djur
utföras i ej ringa antal till de närbelägna, av
kreoler bebodda delarna av Colombia och
Venezuela. Därjämte bedriva g. fiske vid
kusterna och även vissa årstider pärlfiske (Cabo de
la Vela). G:s sociala förhållanden äro av stort
intresse. De äro delade i matriarkala,
exoga-ma klaner, vilka ofta föra av blodshämnd
dikterade fejder sinsemellan. Klasskillnaden är
skarp. De förnäma och rika hålla sig med
slavar, vilka äro rättslösa men behandlas väl.
Gäldslaveri förekommer. Frågan huruvida
slavarna, som eljest är vanligt bland arovakfolk,
urspr. tillhört en underkuvad stam, är nu svår
att avgöra. Hos g. köpes bruden, och priset
beror av familjens stånd. Brott kunna i
regel sonas med skadestånd. Medl. av en klan,
vilka anses för nära blodsförvanter, hålla alltid
samman, vare sig det gäller att utkräva hämnd
el. skydda klanmedl. Notoriska brottslingar
kunna dock utstötas ur klanen el. överges av
de sina. Dessa fredlösa ha sammanslutit sig
och bebo bergstrakter i s.v., varifrån dessa s.k.
cocinas överfalla och plundra vägfarande, såväl
andra indianer som vita. — Om g. äro
krigiska, äro de också gästfria, och denna
gästfrihet visar sig särsk. vid begravningar, då
mängder av gäster inbjudas och ej sällan så
gott som alla den avlidnes kreatur slaktas och
uppätas av festdeltagarna. Hos g. äger
alltjämt efterbegravning (se d.o.) rum. Dansfester
anordnas av g., när torka el. sjukdomsfall
inträffat, som ett medel att påverka andarna.
Medicinmännen söka framkalla regn, återskaffa
bortsprungna kreatur, bota sjuka (bl.a. genom
bränning med glödande järn) och tillverka
amuletter för lycka på jakt, i kärlek etc. —
G:s bostäder äro enkla: en träställning täckt
med kluven pelarkaktus. Klädedräkten är för
männen en skambinda, för kvinnorna
höftkläde och skjorta. Vid högtidliga tillfällen bära
männen vackert vävda bomullsmantlar.
Flätade fjäderprydda pannband och sandaler till
skydd mot taggar på marken bäras även.
Eldvapen ha insmugglats från de närbelägna
holländska öarna, men båge och pilar användas
allmänt. Märkligt är det av g. använda
pilgiftet, vilket visat sig bestå av en med tetanus-
sporer bemängd massa, som hos den sårade
inom några dygn orsakar döden i stelkramp.
Hästutrustningen hos g. har givetvis spanska
förebilder. Genom de allt livligare
förbindelserna med de vita börjar g:s urspr. kultur
urarta. Alltjämt blomstra dock textilindustri,
krukmakeri, tillverkning av vapen,
musikinstrument o.a. -— Litt.: G. Bolinder, ”Indianer ocb
tre vita” (1921). G.B-r.
Goal [gåul] (eng.), sportv., mål, förekommer
även i sammansättningar ss. g.-keeper [-ki’pa],
målvakt, g.-area [-ä’aria], målområde (se
Fotboll). O.K-gh.
Goanisse, den skånska benämningen på
tomte (se d.o.). Nisse är det, sannolikt i s. Jylland,
av personnamnet Nils bildade smeknamnet på
tomten, vilket blivit så gott som allenarådande
på danskt .område och därifrån spritts även
till Norge. Då man i Skåne säger g. ( = gode
nisse), är detta en eufemism för att ställa sig
in med g., som oftast uppfattas som ett ont
väsen, vilket stjäl från andra för sin
husbondes räkning (jfr Bjära). v.S-w.
Goapulver [gå’a-], se Krysarobin.
Gobat [gåba’], Samuel, schweizisk
missionär och missionsbiskop (1799—1879). Efter
utbildning vid Baselinst. anställdes G. i det
engelska kyrkomissionssällskapets tjänst för
mission i Abessinien, där han verkade 1829—■
34 och 1835—36. 1846 mottog han kallelse till
det av Fredrik Vilhelm IV upprättade s.k.
tyskengelska biskopsdömet i Jerusalem. G.
verkade där bl.a. för skolväsendet och har givit
impulser till den omfattande tyska skol- och
kärleksverksamheten i Palestina. — Litt.: T.
Schölly, ”S. G.” (sv. c
Gobat [gåba’], Cha
zisk politiker och fre(
yrket advokat, intog
G. en framskjuten
ställning inom
förvaltningen och var
bl.a. medl. av
natio-nalrådet från 1890.
Varmt intresserad
för fredsarbetet, var
han en ledande kraft
såväl inom den
In-terparlamentariska
byrån för
mellan-folklig skiljedom
som inom
Internatio
nella fredsbyrån i Bern (dess sekreterare från
1906). Jämte E. Ducommun erhöll G. 1902
Nobels fredspris. T.E-r.
Gobelä’ng, vävd tapisseritapet, utgången från
Les Gobelins i Paris. En färgarfamilj Gobelin
bedrev ända sedan 1400-talet verksamhet i
. 1915). G.W.L.
rles Albert,
schwei-Isvän (1843—1914). Till
— 509 —
— 510 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
