Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Godegård (socken) - Godegård (gods) - Godehard (Gotthard) - Gode herrar och svenske män - Godesberg - Godet, Frédéric - Godetia - Godfred - Godhavn - Godin, Jean Baptiste André - Godiva el. Godgifu - Godkännande, godtagande, ratihabition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GODKÄNNANDE
götlands län, vid gränsen mot Närke; 218,53
kvkm., därav 209,56 land; 2,294 inv. (1931; 11
inv. pr kvkm.); 22,75 kvkm. åker (1927; 10,9%
av landarealen), 138,ie kvkm. skogsmark.
Egendom: G. — Pastorat i Bergslags kontrakt,
Linköpings stift. — Kyrkan är huvudsaki. från
medeltiden. S.
Godegård, gods i G. s:n i Östergötlands län,
24 km. s. om Motala. Areal o. 800 har;
taxeringsvärde 280,000 kr. Huvudbyggnaden är
Ur S.T.F:s bildarkiv.
Godegårds kyrka.
av trä i två våningar, uppförd 1721,
restaurerad 1911. G. kom 1641 till Louis De Geer,
som där anlade ett järnverk, nedlagt 1896.
G. förblev inom ätten De Geer till 1775; sedan
dess har det tillhört släkten Grill. Th.P.
Godehard [gä’dahart] (Gotthard), tysk
munk, helgon (o. 961—1038), biskop i
Hil-desheim. G. var en framstående stiftschef,
som vårdade sig om undervisningen och lät
uppföra flera betydande kyrkobyggnader,
kanoniserades 1131, festdag %, framställdes
oftast med en kyrkomodell. S:t Gotthardspassel
har fått namn efter G. S.N.
Gode herrar och svenske män, förr:
inledande hälsningsord i konungens trontal vid
riksdagens öppnande (tidigare i en utförligare
formulering). Användningen av god är här ett
minne från en tid, då ordet ofta brukades ss
hedrande epitet, ung. liktydigt med
”(högt)-aktad el. betrodd” (bl.a. till riksråd o.d.).
Uttrycket förekom sista gången vid riksdagen
1921, och dess avskaffande sammanhänger
därmed, att då även kvinnor blevo valbara till
riksdagens båda kamrar. E.H.
Godesberg [gä’dasbärk], församling och
kurort i Rhenprov., Preussen, på v. stranden av
Rhen, 7 km. s. om Bonn; 20,298 inv. (1925);
23,400 kurgäster 1928. G. är känd för sin
kol-syrehaltiga, starkt radioaktiva mineralkälla i
Alt-G., vilkens vatten användes till såväl brunns-
drickning som bad. I G. behandlas särsk. hjärt-,
nerv- och reumatiska sjukdomar. S.;T.H-n.
Godet [gådä’], Frédéric Louis,
schweizisk reformert teolog (1812—1900),
kyrkoherde och prof, i Neuchåtel, en av stiftarna av
frikyrkan därstädes (1’église indépendante)
1873. G. utövade ett stort inflytande ss.
univ.-lärare och var ss. bibelteolog i konservativ anda
känd i hela Europa. Av hans skrifter må
nämnas ”Études bibliques” (1871, flera senare uppl.)
samt kommentarer till flera av N.T:s skrifter,
utg. i många uppl., även i sv. övers. S.N.
Gode’tia, växtsläkte av fam. Oenothera’cece
med o. 20 arter, de flesta från Kalifornien. I
trädgårdar förekomma allmänt olika
kulturformer av G. amæ’na och grandiflo’ra
(=Whit-neyi), lättodlade 1-åriga örter med stora och
lysande blommor i vitt, ljusgult, rött, lila o.s.v.
C.G.D.
Godfred, dansk konung (d. 810), låg i
mångårigt och framgångsrikt krig med Karl den
store. G. var efter allt att döma konung över
hela Danmark, den förste, om vilken detta
med verklig sannolikhet kan sägas. Till skydd
för sitt rike lät han uppföra Danevirke (se
d.o.). G:s ättlingar o.a. danska
tronpretendenter lågo i långvarig kamp om den danska
kronan. Hans närmaste efterträdare var
brorsonen Hemming. B.
Godhavn [-haun], dansk koloni på
Nord-grönland, omfattar en del av ön Disko; 448
inv. (1931), därav 25 danskar. Huvudorten G.
på Diskos sydsida har 283 inv. och är säte
för landsfogden över Nordgrönland. W.P-n.
Godin [gådä’], Jean Baptiste André,
fransk industriman (1817—88), se F a m
i-1 i s t ä r.
Godi’va el. G o d g i f u, maka till Leofric,
Earl av Mercia, levde på lOOO-talet. Enl.
legenden, som nedskrivits efter 1326 i
”Chro-nicum anglicum”, bad hon sin man befria
Coventry från de tryckande pålagorna, vilket
han lovade göra, med villkor att hon skulle
naken rida genom samhället inför allt folket.
G. höljde in sig i sitt långa hår och uppfyllde
villkoret. Till minne härav har sedan 1678 en
procession med en naken flicka ridande i
spetsen tågat genom staden 31/s, en sed som
upphörde 1826. v.S-w.
Godkännande, godtagande, r a t i
habit i o n, jur., förklaring, att man gillar
(håller till godo med) en rättshandling (ett anbud
el. åtagande, en avhändelse el. upplåtelse),
som ensam icke är i och för sig giltig el. åtm.
icke förmår åstadkomma åsyftad rättsverkan,
alldenstund den tillkommit under obehörig
påverkan el. eljest i strid mot rättsordningen
el. ock företagits av en obehörig person. G
— 517 —
— 518
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
