Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - God tro - Godunov, Boris - Godvikt - Godwin - Godwin, William - Godwin-Austen - Goe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOE
redlig vilja och tillbörlig försiktighet råkat få
sig tillagd (vanl. mot vederlag) någon rätt från
en därtill icke behörig person (”fångesman”),
då således dennes åtgärd eg. icke skulle
kunnat ge den förre (”förvärvaren”) den avsedda
rätten. Nu gälla emellertid åtskilliga regler till
förmån för en sådan redlig förvärvare: i större
el. mindre utsträckning skyddas hans förvärv
el. åtm. hans anspråk på redan uppburen
avkastning (se Besittning och E x t i n k t
i-va fång). Men detta skydd innebär, om det
ses från en annan sida, att den, som rätten eg.
skulle tillkommit (”rätte ägaren”), blir
lidande; starka skäl för skyddet måste därför
finnas att åberopa. Sådana skäl äro dels
billig-hetshänsyn till den redlige (”godtroende”)
förvärvaren, dels framförallt samhällets intresse
i den allmänna ekonomiska omsättningens
trivsel, för vilken ifrågavarande skydd för
redliga förvärv tydligen har mycket stor vikt.
Härmed sammanhänger ock, att g. t.
genomgående fått mera betydande rättsverkningar
för vad angår förvärv av lös egendom än
beträffande fast, samt att rättsreglerna om
penningar och löpande skuldebrev (se d.o.) i
särsk. hög grad taga hänsyn till g. t. — Den
redlighet, som g. t. skall innebära, förutsätter
ovetenhet om fångesmannens bristande
behörighet; men icke ens skälig anledning till
misstanke om den bristande behörigheten får ha
förelegat, ej heller få därpå tydande
omständigheter ha vårdslöst förbisetts. Emellertid
måste man av flera skäl, vid tvist om
förhan-denvaro av g. t., i första hand skänka tilltro
åt den part, som påstår förhandenvaron (”g.
t. presumeras”). — Jämväl ovetenhet om vissa
omständigheter, som i och för sig varit ägnade
att utesluta den rättsliga giltigheten av en
avgiven viljeförklaring — ss. skrivfel,
förutgången otillbörlig påverkan på viljan, avsikt
att blott skriva för skens skull — kallas
emellanåt g. t. och kan medföra den verkan, att
man äger betrakta viljeförklaringen som
giltig; detta i enlighet med den allmänna
rättsgrundsats, som lägger huvudvikten på den
genom en viljeförklaring hos dess mottagare
väckta tilliten (”tillitsteorien”, se Avtal, sp.
965). C.G.Bj.
Godunov [gadonå’f], Boris, rysk tsar, se
Boris.
Godvikt, gottgörelse, som ibland lämnas på
gr. av beräknad viktminskning under
transport, ompackning el. dyl. G., som ofta
beräknas procentuellt, kan ant. lämnas ss. avdrag
å fakturavärdet el. som tillägg till den
fakturerade kvantiteten. Vhgn.
Godwin [gå’dqin], angelsaxisk jarl (d. 1053),
var redan från 1010-talet en av Englands
le
dande män; nära lierad med landets danska
kungar Knut den store och Hardeknut, med
vilken han genom äktenskapsförbindelser blev
befryndad. Efter Hardeknuts död 1042 sökte
han hindra Edvard Bekännarens orientering
mot Normandie och önskade angelsaxisk
inblandning i de nordiska striderna före 1050
(se Sven Estridsen). I båda dessa
avseenden misslyckades G., och han måste 1051
rymma landet. Återvänd 1052 med
främmande hjälp, återvann han sin gamla
maktställning. Hans politik — front mot det
norman-niska inflytandet — fullföljdes av «hans son
Harald (se denne). B.
Godwin [gå’dQin], William, engelsk förf.
(1756—4836), huvudrepresentanten för en
sido-art i ”skräckskolan”,
kallad school of
theory. G.
framträdde 1793 med
”Inqui-ry concerning
poli-tical justice”, där
han, påverkad av de
iranska
materialisterna och med öppet
partitagande för
revolutionen, uppgjorde ett positivt socialt
omstörtningsprogram,
som drog med sig
många av 1790-talets hetsporrar. Följ, år
omsatte G. sin på verklig aktivitet inriktade
livsåskådning i den psykologiskt intressanta
för-brytarromanen ”Things as they are, or the
adventures of Caleb Williams”. Med ”St. Leon”
(1797) gav G. den första typen för de
sedermera Europa runt florerande s.k.
rosencreut-zar-romanerna. — G. har stadgat rykte som
den förste systematiske anarkisten och var
även i andra avseenden en spegel för den nya
tidens tankesträvanden. Litterärt har han övat
inflytande spec. på Bulwer och amerikanaren
Brockden Brown. — Litt.: K. Paul, ”W. G.”
(1876); F. K. Brown, ”The life of W. G.”
(1926). — G:s son, William Godwin d. y.
(1803—32), har likaledes gjort sig känd som
romanförf. i faderns stil, men med spec.
tonvikt på naturmystiken. Lff.
Godwin-Austen [gå’dQin-ä’stin], högsta
toppen i Karakorum och näst Mount Everest
jordens högsta berg (8,610 m.ö.h.). Toppen är
uppkallad efter Henry Haversham G., som
1865 upptäckte den. O.P.
Goe, nord, myt., enl. sagan om Fornjot (se
denne) en avkomling av denne, dotter till
Torre (eg. barfrost), som var son till Snö; snarast
urspr. en växtlighetsgudomlighet. Hennes
bortrövande gav enl. sagan anledning till Norges
— 525 —
— 526 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
