Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Godtemplarorden el. I.O.G.T. - Godthaab - God tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GODTHAAB
i Schweiz, där den leddes av den berömde
vetenskapsmannen Auguste F o r el.
Återförening skedde emellertid vid världsstorlogemötet
i London 1924. Moderorganisationen hade då
redan löst det omstridda problemet genom att
medgiva de storloger, som så önskade, att
arbeta med neutral ritual.
I Sverige stiftades den första logen av
I.O.G.T., Klippan n:r 1, i Göteborg 5/n 1879.
Tidigare under 1870-talet, vilket beträffande
nykterhetsfrågan främst karakteriserades av
striderna mellan moderatismens och
absoluti-s-mens principer, hade sporadiska
helabsolutistiska nykterhetsföreningar bildats här och var.
Förtjänsten av g:s införande i Sverige
tillkommer Olof Bergström, en man på gott och
ont synes det, baptistpredikant,
emigrantvärva-re, affärsman etc., omväxlande i Sverige och
Amerika, avliden i förfall i sistn. land. Redan
ett par år tidigare, 1876 och 1877, gjordes i
Hälsingborg försök att införa g. i Sverige. —
Striden mellan den hickmanska g. och den
malinska kom på grunder, som intet hade med
rasfrågan att skaffa, att föras även på sv.
mark. 1880 bildades i Sverige storloger av båda
grenarna, och denna splittring fortfor till 1887,
då sammanslagning till ”Sveriges storloge av
I.O.G.T.” ägde rum. Redan 1888 skedde
emellertid en separation av c:a 10,000 medl., vilka
bildade ”Sveriges nationalloge av International
Order of Good templars”, en beteckning som
senare utbyttes mot ”Nationalgodtemplarorden”
(N.G.T.O.). Denna orden sammanslogs 1922
med ”Templarorden” till den ännu existerande
”Nationaltemplarorden”. — En annan
utbrytning, ehuru i vida mindre skala, skedde 1895,
då en loge av religiösa skäl suspenderades.
Detta gav upphov till grundandet av
”Nykter-hetsorden Verdandi”.
Vid sammanslagningen 1887 räknade g. i
Sverige 60,113 medl. i 1,519 loger. Efter
utbrytningen 1888 sjönk antalet till 41,917 i 1,398
loger. Sitt högsta medl.-antal i Sverige hade g.
1910, då antalet vuxna medlemmar var 159,665
och antalet loger 2,340. 1931 voro motsvarande
siffror 117,965 i 2,040 loger, vartill kommo
61,510 yngre medl. i 1,188 ungdomsloger.
Chefer för sv. storlogen efter 1887 ha varit E
d-vard Wavrinsky 1887—1889, W i 1 h
Styrlander 1889—1906, Oskar Eklund
1906—1909, S. H. Kvarnzelius 1909—1914
samt Ernst Strandman sedan 1914.
Världsstorlogen räknar c:a 350,000 äldre och
c:a 250,000 yngre medl., fördelade på c:a 6,500
loger för äldre och c:a 3,500 ungdomsloger
Två svenskar ha beklätt posten som internatio
nell chef för g., E. Wavrinsky 1905—1920
och Oscar Olsson sedan 1930.
G. bedriver i Sverige en rikt utformad
verksamhet efter flera olika linjer. Inom
densamma verkade 1931 990 studiecirklar, 216 S.G.U.
(Sveriges godtemplares ungdomsförbund)
-avdelningar och -grupper, 49 scoutkårer samt
c:a 500 sångkörer, teaterklubbar, folkdanslag,
gymnastik- och idrottsföreningar. Orden ägde
då 1,210 ordenshus med ett sammanlagt
taxeringsvärde av 22,o mill. kronor. Logerna,
ung-domslogerna och studiecirklarna voro
sammanslutna i 283 kretsloger och 31 distriktsloger.
Lokalavd. höllo s.å. 84,960 enskilda och 3,991
offentliga möten. Studiecirklarna hade 1930
12,836 medl. samt ägde 1,531 bibi, med
sammanlagt 538,980 böcker; antalet låntagare och
boklån var s.å. 74,316, resp. 522,658. Orden
äger Oskar Eklunds bokförlag och tryckeri
a.-b. samt utger veckotidn. ”Reformatorn”
jämte ett antal andra periodiska
publikationer.
Med rätt har man betecknat g. som den
demokratiska genombrottsrörelsen i vårt land.
Före g. hade här icke funnits någon
föreningsverksamhet, som så direkt bars upp av de
breda folklagren själva. Dessa fingo något ideellt
och stort att intressera sig för och arbeta för.
I samma mån som det egentliga
nykterhetsarbetet lyckades tränga tillbaka dryckenskapen,
vidgade g. sitt arbete till ett allmänt kulturellt.
Varje godtemplarloge skulle göras till en
medborgarskola för sin bygd, ett program, som i
vid utsträckning blivit förverkligat. På ett
område, studiecirkelverksamheten, har g. varit
banbrytande i vårt land. Th.Dn.
Godthaab [-håb], koloni på s.v. Grönland;
1,423 inv. (1931), därav 40 danskar. Huvud-
Utsikt över Godthaab med kyrkan i mitten.
orten G. är Grönlands huvudstad, d.v.s. säte
för landsrådet, 480 inv.; har seminarium för
infödda; grundades 1728. W.P-n.
God tro, jur., redlighet i förvärv, ett redan
av den romerska rätten uppställt begrepp (se
Bona f i d e), som i nutidens rätt fått ännu
större betydelse. Rättsordningen anses ej böra
lämna utan skydd den medborgare, som trots
— 523 —
— 524 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
