Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Golf (bollspel) - Golfströmmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOLFSTRÖMMEN
Golf spel på ideal engelsk bana.
ön), Göteborg (i Hovås), Falsterbo och Båstad.
Sv. golfförbundet bildades 1904 och
utgör ett av specialförbunden inom Sv.
gymnastik-och idrottsföreningarnas riksförbund.
G. spelas på ett gräs- el. sandområde med
omväxlande terräng. G.-banan (course)
omfattar ett visst antal (vanl. 18) s.k. ”hål”. Varje
”hål” består av dels en utslagsplats
(teeing-ground), dels ett 80—500 m. djupt spelområde
(through the green), över vilket slagen utföras,
samt dels en mindre inslagsplats
(putting-green), där målet, ett vanl. metallbeklätt,
cylindriskt hål av 10,s cm. vidd och minst 10,2
cm. djup, befinner sig. Hålet, som utmärkes
med en flagga, är omgivet av ett kortklippt
gräsområde med 18,3 m. radie. — Avsikten med
spelet är att med minsta antal slag driva bollen
från utslagsplatsen i mål. Det spelas av 2
(single), 3 (threesome) el. 4 spelare (foursome).
Vid en s.k. matchtävling är det antalet
vunna ”hål”, vid slagtävling slagantalet
på hela banan, som är avgörande. En tredje
tävlingsform är spel mot Bogey, en fingerad
jämn, god spelare (”colonel Bogey”), vars
slagantal för varje ”hål” är på förhand bestämt.
— För långa slag (upptill o. 250 m.) användas
klubbor av trä; driver för de längsta samt för
slag ute på banan brassie, spoon och cleek,
som bl.a. ha kortare skaft. På banan brukas
även klubbor med träskaft och huvud av
metall, ss. iron, midiron, jigger, mashie,
mashie-niblick och niblick- olika klubbor alltefter
bollens läge, markens beskaffenhet m.m. På
in-slagsplatsen spelas med en s.k. putter, ofta av
aluminium. — G.-termer: Approach, marken
närmast framför greenen, ävensom slaget,
varmed man söker nå denna. Caddie, klubbärare.
Chip, mycket korta slag, där bollen dock lyftes
från marken. Fairivay, helt el. delvis
underhållet (klippt) område, rough, den övriga delen
av through the green. Foozle, felaktigt
(bakvänt) slag. Loft, giva bollen stor utgångsvin-
kel. Odd, ett slag mer än motspelaren på ett
”hål”; like, lika antal slag. Pull och slice, slag,
där bollen går i en båge åt spelarens ryggsida,
resp, framsida. Stance, kropps- och
fotställning under slaget. Stymie, läge, där en
motspelares boll (el. annat föremål) ligger mellan egen
boll och hålet. Tee, utslagsplats, ävensom den
lilla sandhög (el. annat underlag), varpå bollen
vid utslaget upplägges. — Litt.: A. Mitchell,
”Essentials of g.” (sv. övers. 1928); ”Sv.
g.-förbundets spelregler för g.” (1910). O.K-gh.
Golfströmmen. Så benämnes vanl. en
havsström el. rättare en serie av strömmar, som
räknas börja i Mexikanska bukten (el. golfen,
varav namnet) och som fraktar varma
vattenmassor norrut längs Nordamerikas ostkust till
ung. 40° n.br., därifrån i riktning mot
Biscaya-bukten samt norrut v. om Irland, Skottland
och Norge till Ishavet. Utmed denna väg, ända
upp till Novaja Zemlja, ha från Antillerna
stammande frön påträffats ilandflutna. —
Enstaka avsnitt ha fått särskilda namn, ss. F 1
o-ridaströmmen genom Floridasundet,
Golfströmmen (i inskränkt bemärkelse)
längs nordamerikanska kusten, G o If s t r ö
m-driften tvärs över Atlanten på 40° å 50°
n.br. samt därefter Atlantiska
strömmen; men bruket av dessa o.a. namn är, utom
i fråga om ”Floridaströmmen”, växlande. Bland
utgreningar, vilka icke räknas till G., märkas
en n.v. om Skottland i riktning mot Island
och en sydgående längs Portugal samt enl.
Nansen en annan sydgående ström förbi
Azorerna. Likaså mottager G. på sin väg
betydande tillflöden, bl.a. från Antillströmmen, som n.
om Bahamaöarna förenar sig med
Floridaströmmen. — Floridaströmmen,
upptäckt 1513 av spanjorerna, är den snabbaste av
alla havsströmmar. I sundets trängsta del är
ytvattnets hastighet enl. Pillsburys berömda, på
1880-talet utförda mätningar 1 å 2, stundom
ända till 2,5 m. pr sek., och genom den på
detta ställe 400 å 900 m. djupa och 80 km.
breda djuprännan beräknas 25 mill. kbm.
vatten framrinna i sek., d.v.s. mer än 20 gånger
så mycket som från jordens alla floder
tillsammans. (Vattentransporten genom andra,
nordligare tvärsnitt av G. är icke bekant.)
Norrut avtar hastigheten betydligt, och
strömmen blir bredare, men den når ej in till land,
utan skiljes därifrån av en från n. inträngande
mur av kallt kustvatten: the cold wall. —
Golfströmdriften känner man
huvudsaki. genom statistisk undersökning av fartygs
loggboksuppgifter. De översta vattenlagren
(till kanske ett 100-tal m. under vattenytan)
föras här av växlande vindar i alla riktningar
men med en genomsnittlig östlig överlopps-
— 559 —
— 560 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
