Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gondwanakontinenten - Gondwanasystemet - Gonfalone - Gonfaloniere - Gonggong - Gongora y Argote, Luis - Gongorism - Goniatites - Gonidier - Goniodes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GONDW ANASYSTEMET
Skärning i moränkonglomerat (tillit) från
permperioden. Sydafrika.
delarna av detsamma, som avlagrades under
den paleozoiska tiden, finnas synnerligen rika
och ekonomiskt viktiga stenkoisbildningar,
såväl i främre Indien som i Australien och
Sydafrika. Dessa paleozoiska stenkol inom de
tvenne sistn. områdena äro de viktigaste på s.
halvklotet. Under triasperioden förete
Gond-wanasystemets bildningar något större likhet
med samtidiga terrestra bildningar i andra
områden, och de jurabildningar, som fortsätta
lagerserien, ha en flora, som visar full
överensstämmelse med de floror, som vi känna
från Europas jurabildningar, t.ex. lias. Under
juraperioden gör världshavet transgressioner
in på G:s randområden. — G:s bildningar äro
relativt fattiga på djurlämningar; den största
delen av dylika härrör från Sydafrikas
Karroo-formation (se d.o.). K.A.G.
Gondwanasyste’met, se
Gondwanakon-t i n e n t e n.
Gonfalone [gånfalå’ne] (ital., motsvarande
fra. gonfalon, eg. germ., jfr isl. gunnr, strid,
och sv. fana), baner, fana.
Jättegonggong utanför ett Buddhatempel i
Sampun, Siarn.
Gonfaloniere [-njä’re] (ital., av gonfalone, se
d.o.), italiensk ämbetsman, eg. banerförare,
sedermera olika högre ämbetsmän i italienska
stater. Särsk. bekant är g. della giustizia i
Florens, som hade vidsträckt makt och ofta
spelat en betydande roll. H.Bg.
Gonggong (ljudhärmande ord), mus.,
ost-asiatiskt slaginstrument, som utgöres av en
rund metallplatta med uppvikna kanter och
som slås med en läderklädd klubba. I Europa
användes g. i orkester för att åstadkomma
effekter samt som signalinstrument för att kalla
till måltider. D.F.
Gongora y Argote [gå’ggåra i argå’tä], L u i s
de, spansk präst och skald (1561—1627). G:s
lysande poetiska
begåvning yppade sig
först i kärleksdikter,
canzoner, romanser,
letrillas, i gammal
folklig stil, samt även
i kvicka
burleskt-sa-tiriska dikter.
Berömd blev G. även
för en hjältedikt om
Filip II :s armada
(1588). I dessa verk
spåras föga av den
cultismo, som
utmär
ker G:s senare alstring och som han idkade
med sådan förkärlek, att den fått namn efter
honom (se C u 11 e r a n i s t e r). Denna G:s
cultismo framträder först i en dikt till hertigen
av Lerma (1609) och når sin fulländning i t.ex.
”Fåbula de Polifemo y Galatea” el. i
”Solida-des” (”Ensamma stunder”). Redan Lope
de Vega angrep G. häftigt, och dem emellan
fördes en förbittrad litterär fejd. På den följ,
generationen hade G. genom sin gongorism
ett fördärvligt inflytande. Uppl. i ”Biblioteca
de autores espanoles”, 32 (delvis) och ”Obras
poéticas”, utg. av R. Foulché-Delbosc (3 bd,
1921); bibliogr. över G:s arbeten av
densamme i ”Revue hispanique”, 18 (1908). J.V.
GongorFsm, se L. deGongorayArgote
och Culteranister.
GoniatFtes, ett släkte ammoniter (se d.o.
med pl.).
Goni’dier, hos lavarna beteckning för i
bålen ingående celler av grönalger el. blågröna
alger, hos algerna för
fortplantningskrop-par, som i motsats till sporerna ej tillhöra
något led i den regelmässiga
generationsväxlingen, hos levermossorna för vissa till
vegetativ förökning tjänande celler, som
frigöra sig ur förbandet med andra celler. O.Gz.
Gonio’des, insektsläkte, se Pälsätare.
— 579 —
— 580 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
