Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gond - Gondar - Gondinet, Edmond - Gondol - Gondoljär - Gondwanakontinenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GONDWAN AKONTINENTEN
dast en spillra av ett en gång större folk, som
genom ständigt fortskridande hinduisering till
stor del berövats sin etniska egenart. I varje
fall utgick från g. den berömda rajputklanen
Candela i Kalinjar i Bundelkhand, som
alltifrån 700-talet behärskade stora delar av
Cen-tralindien, tills de erövrades åt ghoriderna av
Qutb al-Din Aibek (1203); Candela utgör ännu
en av de mera betydande rajputklanerna. G.
bevarade till stor del sin självständighet ända
tills de på 1700-talet kuvades först av
marat-terna och sedan av engelsmännen. Flertalet
g. äro numera åkerbrukare; en del stammar
äro ”vilda” och livnära sig av jakt och fiske.
— G:s språk, g o n d i, tillhör dravidafamiljen
och visar närmast släktskap med den grupp,
som företrädes främst av tamuliskan och
ka-naresiskan (se Dravidiska språk).
Utvecklingar av gondi äro n a i k i i Haidarabad
och k o 1 a m i i Berar. C.F.
Gondar, huvudstad i prov, med samma namn
i n. Abessinien, n. om sjön Tsana, 1,900 m.ö.h.;
3,000 inv. G. har talrika kloster och skolor.
Ruiner från det av portugiserna på 1500-talet
byggda stora kejsarpalatset (Gemp). O.P.
Gondinet [gådinä’], E d m o n d, fransk förf.
(1828—88), har skrivit ett 40-tal lustspel, på
vers el. prosa, i bästa mening ”roliga” samt
utmärkta för klar byggnad och sinnrik
situa-tionsteknik, ss. ”Trop curieux” (1863), ”La
cravate blanche” (1867; sv. övers. 1868),
”Christiane” (1872), ”Le panache” (1875). G.
har även författat operatexter för L. Délibes:
”Le roi Fa dit” (1873) och ”Lakmé” (1883),
båda övers, till sv. och uppförda i Stockholm.
— ”Théåtre complet” (6 bd, 1892—98). — Litt.:
E. Besson, ”E.G.” (2 éd. 1890). Lff.
Gondol [-då’l]. 1) Lätt farkost för ett fåtal
passagerare, i Venedig mycket använd ända
intill senaste år, då g. börjat ersättas med
motorbåtar. En g. är relativt lång och smal med
skarpa, högt uppdragna stävar, vid dessa
försedd med ett litet däck, där gondol jären
(föraren) stående framdriver g. med åra. En
del av den i övrigt öppna båten upptages ofta
av en liten hytt med fönster. T.Hrn.
2) Å luftballong el. luftskepp utbyggd del,
i vilken inrymmas drivkällor (motor-g.),
förare el. passagerare (förare- el. passagerare-g.).
Gondoljä’r, gondolförare.
Gondwa’nakontinenten. Under senare delen
av den paleozoiska tiden från mitten av
kar-bonperioden bildades genom de omfattande
bergsbildande rörelser, som då gjorde sig
gällande i olika delar av vår jord, vidsträckta
fastland, där de skogar växte, som givit
materialet till denna periods stenkolslager.
Klimatiska olikheter hade tydligen redan då ut
Gondoler på Canal grande i Venedig.
bildats, och man har funnit säkra spår efter
nedisningar, såväl gamla moränavlagringar
(tilliter, se d.o.) som räfflade och avslipade
hällar, både i Indien, Australien, Sydafrika,
Brasilien och på Falkandsöarna. Dessa
nämnda områden skulle då i de nuv. ekvatoriala
och s. delarna av jordklotet ha bildat en stor
kontinent, G., s. om det dåtida Medelhavet,
Tethys (se d.o.), medan Lepidode’ndron-florans
kontinent sträckte sig n. om detsamma. — På
denna kontinent avlagrades sötvattens- och
ter-restra bildningar icke endast under den senaste
delen av den paleozoiska tiden, utan även in i
trias och jura; dessa förete i stort sett samma
utbildning i de olika delarna av G. och ha efter
det område i främre Indien, där de först
studerades, fått namnet
Gondwanasyste-m e t. — Vid basen av detta finnas överallt
de omtalade glacialbildningarna, och i de äldre
Bergyta, avslipad och räfflad under den
per-miska istiden. Sydafrika.
Uppslagsbok. XI. ____ 577 ___
19
— 578 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
