Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gonorré (dröppel) - Gonse, Louis - Gontaut-Biron, släkt - Gontjarov, Ivan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GONSE
går över i ett kroniskt stadium. Hos båda
könen är det komplikationerna, som göra, att g.
blir till sitt förlopp så oberäknelig och kan
medföra de allvarligaste faror för individen
och spela en socialt ödeläggande roll. Hos
mannen sprider sig g. ofta till de bakre
delarna av urinröret. Vid denna lokalisation
förefinnes fara för att sjukdomen skall gripa
över till de viktiga körtlar, som här ha sina
utförsgångar: blåsportkörteln, sädesblåsorna,
testikeln och bitestikeln. Inflammation av dessa
organ medför svullnad, åtföljd av feber och
svåra smärtor. Även om sjukdomen i dessa
körtlar läker ut, kvarstå mången gång
sterilitet o.a. rubbningar av de sexuella
funktionerna, som kunna verka starkt deprimerande på
den drabbades själsliv. Om g. håller sig kvar i
främre delarna av urinröret, kan den
framkalla förtjockningar i slemhinnan och
bind-vävsbildningar, som vid skrumpning
åstadkomma förträngningar, strikturer, som utgöra
hinder för den normala urineringen. — Hos
kvinnan giver urinrörsdröppeln samma symtom
som hos mannen, men de äro i regel mindre
häftiga, varför vederbörande själv ofta är
okunnig om sin åkomma. Inflammationen
kan emellertid gripa över på (el. från början
angripa) livmodern och medför då som regel
allvarliga symtom: riklig flytning, smärtor,
tryckömhet, feber. Från livmodern kan
processen sprida sig vidare genom äggledarna till
äggstockarna och bukhinnan, varvid svullnad
och smärtor uppstå i de angripna organen och
grunden lägges till ett mången gång livslångt
underlivslidande, som kan blossa upp med
kortare el. längre mellantider. Frånsett att
kvinnan genom detta lidande i mer el. mindre hög
grad invalidiseras, minskas el. upphäves
alldeles hennes möjlighet att bli havande. Hos
små flickor är även slidans slemhinna
mottaglig för g. Smittan kan även här överföras
direkt, t.ex. genom en sjuk anförvant, el.
indirekt genom användande av infekterad svamp,
handduk el. dyl. — Ändtarmens slemhinna kan
angripas av g., vanligare hos kvinnor än män,
vilket lätt förklaras av att gonokokkhaltigt
sekret från underlivet rinner ner mot
stolgången och infekterar. Symtomen äro i regel
föga framträdande. — ögon-g. kan likaledes
överföras direkt el. indirekt. I förra fallet sker
det oftast genom att en g.-sjuk gnider sig i
ögat med ett finger, som är nedsölat av
gonokokkhaltigt var. Vikten av ytterlig renlighet
bör därför noga inpräntas hos varje g.-sjuk.
Direkt smitta kan ske under förlossning, då
fostret under sin passage genom födselvägarna
kommer i direkt kontakt med en g.-infekterad
slemhinna. G. i ögat kan medföra fullst.
blind
het; 10—20% av de vid olika blindinst.
vårdade ha på gr. av dylik infektion förlorat sin syn.
— Från varje lokalisation av g. kan
smittoämnet spridas in i blodvägarna och
orsaka en allmänsjukdom. Det sker mycket
sällan och till synes fullst. nyckfullt, utan
att man på förhand kan veta el. beräkna,
när en dylik allmän spridning skall äga
rum. Från blodbanorna kan sedermera
in-infektionsämnet lokalisera sig till olika
organ och vävnader. En vanlig angreppspunkt
utgöra lederna, varvid oftast knäleden
angri-pes. I motsats till den akuta
ledgångsreumatismen angriper g. i regel endast en led.
Symtomen äro ofta synnerligen våldsamma och
förenade med betydande smärta; mången gång
uppstår varbildning i leden, vars rörlighet kan
gå fullst. förlorad. Vid enstaka tillfällen slår
sig infektionen ner i hjärtsäcken el.
lungsäcken. En fruktad lokalisation är i hjärtats
inre hinna (endoca’rdium), då dödlig utgång är
regel.
Vid behandling av g., som alltid bör
anförtros åt läkare, använder man vid
okomplicerade slemhinneaffektioner sköljningar med
gono-kokkdödande medel, i regel lösningar av
silverföreningar. Vid komplikationer tillkomma
värmebehandling, specifika och ospecifika
vacciner och ev. kirurgiska ingrepp. Om misstanke
föreligger, att smitta överförts, kan man genom
behandling med gonokokkdödande medel
förhindra sjukdomens utbrott, under förutsättning
att behandlingen sker omedelbart efter
smittotillfället. Härpå grundar sig den obligatoriska
behandlingen av nyföddas ögon med
lapislös-ning och behandlingen med olika kemiska
medel omedelbart efter ett misstänkt
könsumgänge. Var och en, som med vetskap om sin
g.-sjukdom utsätter annan för smitta, är enl. la
gen hemfallen åt straff. A.Fl.
Gonse [gås], Louis, fransk konsthistoriker
(1846—1921), var under flera år red. för
”Ga-zette des beaux arts,” utgav monografier över
J. Jacquemart, E. Fromentin m.fl. samt de
betydande arbetena ”L’art gothique” (1890) och
”La sculpture frangaise depuis le XIV:e siècle”
(1895). E.W.
Gontaut-Biron [gätå’-birå’], fransk
adelssläkt, se B i r o n.
Gontjarov [gancaråT], Ivan Alexandrovitj,
rysk förf. (1812—91). F. i Simbirsk och
tillhörande en rik köpmanssläkt, vilken praktiskt
taget stod på adelns nivå, växte G. upp i en
typisk lantadelsmiljö. Efter skol- och
univ.-studier i Moskva var han anställd i
finansministeriet, tills han 1856 vid det liberala
genombrottet utsågs till censor. Till sin död
levde G. ogift, likt sin romanhjälte Oblomov
— 583 —
— 584 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
