Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goraler - Gordan, Paul - 1. Marcus Antonius Gordianus I (romersk kejsare) - 2. Marcus Aurelius Gordianus II (romersk kejsare) - 3. Marcus Antonius Gordianus III (romersk kejsare) - Gordion - Gordiska knuten - Gordium - Gordius - Gordon, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GORDAN
efter en mörk platta fästs bakom, så att bilden
framträder bättre. Vid g:s fester
förekommer ännu en urgammal vapendans (den
s.k. rövardansen) med de överallt i
Karpater-na brukliga yxstavarna. En mängd
uppteckningar av sånger och sägner hos g. ha gjorts,
varjämte historier och noveller författats på
g:s språk. I Zakopane finns ett
hembygdsmu-seum. G.B-r.
Gordan [gå’r-], Paul, tysk matematiker
(1837—1912), prof, i Erlangen 1874. G:s
talrika undersökningar, därav många under
samarbete med andra forskare, röra huvudsaki.
invariantteori. Inom denna teori har G.
bevisat den viktiga satsen, att antalet av varandra
oberoende invarianter till en binär form är
ändligt. H-r.
GordiaTius, romerska kejsare.
1) M a r cus
Anton i u s G. I (d.
238), tillhörde en rik
adelsfamilj,
ståthållare i Afrika, utropades
där 238 till kejsare
vid 80 års ålder och
erkändes ss. sådan av
senaten i Rom; efter
ett slag mot kejsar
Maximinus’ trupper
begick han självmord.
[B.]
2) Marcus A
u-r e 1 i u s G. II, den
föregåendes son (d.
238), utropades samtidigt med fadern till kej
sare, föll i slaget mot Maximinus’ trupper. [B.]
3) Marcus A
n-t o n i u s G. III, den
föregåendes systerson
(d. 244), blev 238
cæsar, senare
augu’s-tus; regeringen fördes
av hans svärfader,
prætorianprefekten
Timesitheus. Från 242
kämpade han
segerrikt mot partherna
men mördades efter
Timesitheus’ död 244
på föranstaltande av
Philippus Arabs
under ett soldatuppror.
— Litt.: F. W. Lehmann, ”Kaiser Gordian III.”
(1911). [B.]
Go’rdion (lat. Gordium), Frygiens gamla
huvudstad, omtalas ofta i samband med
Alexander den stores tåg. Han besökte det 334 (”den
gordiska knuten”). Numera antages allmänt,
Gordianus I.
att G. återfunnits av tyska arkeologer på
San-garios’ h. strand, mitt emot den moderna byn
Pepi. Utgrävningarna, som företagits på en c:a
14 m. hög kulle, bildad av kulturlager, ha ej
bragt i dagen några större monumentala
byggnader. Staden har ej varit befäst. Rester av
en byggnad anses ha hört till ett tempel åt
Zeus. Mera givande har utgrävningen av en
nekropol ö. om staden varit, där man funnit
massor av gravar i tunnelform, bl.a.
innehållande talrika vaser med inskrifter. De äldsta
gravarna äro från 7:e årh. f.Kr. Stadens
djupaste kulturlager dateras till 2:a
årtusendet f.Kr. När G. förstördes, är ej utrönt. N.V.
Gordiska knuten, urspr. om en
svårupplös-lig knut i Zeustemplet i den frygiska staden
Gordion, om vilken knut man spått, att den,
som upplöste densamma, skulle bli härskare
över Asien; den avhöggs av Alexander den
store. Sedan ofta bildligt, om en uppgift, som
förefaller svår el. omöjlig men som löses
genom en enkel kraftåtgärd. E.H.
Go’rdium, se Gordion.
Go’rdius, ett släkte rundmaskar, se
Trådmask.
Gordon [gä’dan], skotsk adelsätt,
stammande från en under David I till Skottland
inkommen anglonormandisk ädling; ättens stamgods
med samma namn var beläget alldeles intill
engelska gränsen. Sir A d a m d e G. (d. 1333)
var en av Robert Bruces främsta anhängare
och fick som förläning Huntly i Aberdeenshire.
En medl. av ätten upphöjdes 1449 till Earl of
Huntly; hans ättling, George G., 4:e Earl
of Huntly (1514—62), är bekant från Maria
Stuarts historia; besviken över att ej ha vunnit
det inflytande över den unga drottningen, som
han väntat, uppgjorde han en dristig plan att
bortföra henne för att sedan få henne förmäld
med sonen John G. men stupade själv i
skär-mytslingen vid Corrichie, varefter sonen
dagen efter avrättades. En annan son, George
G., 5:e Earl of Huntly (d. 1576), förband sig
med Bothwell (se denne), deltog i mordet på
Darnley och medverkade till Bothwells
för-mälning med Maria Stuart. George G., 6:e
Earl of Huntly (1562—1636), blev 1599 markis
av Huntly och styresman över n. Skottland
men avsattes 1630 av Karl I. 4:e markisen av
Huntly, som 1684 upphöjdes till hertig av G.,
var farfars far till G. 1). Med dennes
brorson, 5:e hertigen av G., George G. (1770—
1836), 1796 överste för reg. Gordon highlanders,
1819 general, utdog den hertigliga grenen, och
ättens stora gods övergingo till dåv. hertigen
av Richmond, vars son 1876 erhöll titeln
hertig av Richmond and G. — Från o. 1516
bars titeln Earl of S u t h e r 1 an d av medl.
— 591 —
— 592 —
Gordianus III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
