Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gosiewski (Gonsiewski), 1. Aleksander - Gosiewski, 2. Wincenty - Gosizdat - Goslar - Gosplan - Gospodar - Gosport - Gossaert, Jan - Gosse, Sir Edmund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOSSE
der fälttågen mot svenskarna 1625—28 och
bidrog till den polska segern över ryssarna vid
Smolensk 1633, grundade ett berömt
jesuitkollegium i Dünaburg. S.Bsn.
2) W i n c e n t y G., den föregåendes son,
polsk fältherre (d. 1662), deltog i kosackkriget
1648, motarbetade ss. litauisk skattmästare och
underfältherre det svensksinnade adelspartiet i
Litauen och motsatte sig
Kiejdanykonvention-en 1655. I slaget vid Warszawa 1656 anförde
han litauiska hären, inträngde hösten s.å. i
Ostpreussen och segrade vid Wielki Prosty 28/ø
över 5,000 svenskar och brandenburgare. Rysk
krigsfånge 1658, utlöstes han 1662 men
anklagades av politiska motståndare för stämplingar
mot valriket och mördades vid Vilna. S.Bsn.
Gosizdat [gasizda’t] (ry.), förk. för
Gosu-darstvennoje izdatelstvo, statsförlaget, det ryska
Sovjets officiella bokförlag.
Goslar, stad i prov. Hannover, Preussen, vid
foten av Rammelsberg på nordsluttningen av
Harz; 21,229 inv. (1925). — G:s största
minnesmärke är kejsarborgen (restaurerad på
Marktplatz i Goslar med forna gilleshuset
Kaiser-worth och rådhuset.
1870-talet; bild se pl. vid art. Borg),
stammande från d.ä. medeltiden, med stor
kejsarsal (historiska fresker av Wislicenus)
och dubbelkapell. Av stadens gamla
befästningar kvarstå särsk. flera
portbyggnader. Domkapellet är en rest av en från
1000-talet stammande byggnad; ett par andra
kyrkor (Jakobi- och Frankenberger-) äro också
urspr. från nämnda årh., Marktkirche är något
yngre, Neuwerkkirche en betydande
senro-mansk byggnad. Även flera forna stiftelser
samt profanhus ha kvar sin medeltida prägel,
bl.a. Kaiserworth, ett gilleshus från 1494, samt
åtskilliga korsvirkesbyggnader med rika
snide-rier, särsk. det s.k. Brusttuch från 1526. —
Sedan Henrik I:s tid kungl. residens, fick G.
be
tydelse genom de under Otto I upptäckta
silverådrorna i trakten och var en omtyckt
vistelseort för de saxiska och frankiska
konungarna, som ofta höllo riksförsamlingar här. Från
1300-talet till 1802 var G. riksstad. G. kom
1802 till Preussen, 1807 till Westfalen, 1816 till
Hannover, 1866 åter till Preussen. S.; E.W.; [B.]
Gosplan, förk. för Gosudarstvennaja
piano-vaja kommissija, en 1921 skapad
expertkommission för planläggandet av Rysslands
ekonomiska utveckling. G. utgöres f.n. av en stab
experter och ledes av en styrelse på 22
personer. G. har ingen beslutande makt utan är
en rådgivande inst. Dess medl. äro specialister,
och de flesta av dem äro icke medl. av
kommunistiska partiet. G. har bl.a. utfört den
ekonomisk-geografiska uppdelningen av
Ryssland, som föregick anläggandet av nya
industricentra, och vidare de s.k. kontrollsiffrorna,
som ange bl.a. produktionsgrenarnas sannolika
och möjliga avkastning. Jfr
Femårsplanen. T.E-r.
Gospoda’r, slavisk furstetitel, se H o s p
o-d a r.
Gosport [gå’spät], befäst hamnstad i
grevskapet Southampton, s. England, mittemot
Portsmouth; 33,588 inv. (1921). G. har stora
proviantmagasin och skrädderiverkstäder. O.P.
Gossaert [zå’särt], Jan, flamländsk målare,
se M a b u s e.
Gosse [gås], Sir Edmund William, engelsk
skriftställare (1849—1928). G. utövade en
vidsträckt verksamhet
som kritiker i ”Daily
Mail” och ”Sunday
Times” och utgav
ett flertal
litteraturhistoriska arbeten,
särsk. rörande
1600-och 1700-talens
engelska litteratur
(”Se-venteenth century
studies”, 1883, biogr.
över W. Congreve,
1889, J. Donne, 2 bd,
1899, o.a.). Särsk. som
förmedlare av utländsk litteratur var han av
betydelse; nyare fransk och belgisk vitterhet
hade i honom en intresserad förespråkare (t.ex.
”French profiles”, 1905), och han var den
förste, som fäste engelsmännens
uppmärksamhet på Ibsen (redan 1873); han har även
övers, två av dennes skådespel och ägnat
honom en biografi (1907). över huvud gällde
G. som en kännare av skandinavisk litteratur,
som han behandlat bl.a. i essaysaml. ”Studies
in the literature of northern Europé” (1879,
2 ed. 1883; de delar, som behandla
skandina
Uppslagsbok. XI. ____ 599 __
20
— 610 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
