- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 11. Gaugin - Gustav III /
611-612

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gosse, Sir Edmund - Gossec (Gossé), François Joseph - Gosselin, L. L. T. - Gosselman, Carl August - Gossen, Herman Heinrich - Gossen i det gröna - Gossensass - Gossler, Gustav von - Gossler, Heinrich von - Gossner, Johannes - Gossypium - Gossypium hæmostaticum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GOSSEC

visk litteratur omtr. 1890 under titeln
”Northern studies”); hans kännedom om den sv.
litt, framförallt den nyare, var dock ytlig och
vilade på andrahandsupplysningar, varom den
sv. avd. av den av G. redigerade antologien
”The Oxford book of Scandinavian verse”
(1925) bär vittne. Av stort intresse är G:s
självbiografiska skildring ”Father and son” (1908,
sv. övers. 1924), ett psykologiskt dokument av
bestående värde. G. har även utg. poetiska
arbeten (”Collected poems”, 1896). Hans
”Collected essays” utkommo i 5 bd 1913. G.
blev hedersd:r vid Göteborgs högsk. 1923 och
vid Oslo univ. 1928. — Litt.: E. Charteris,
”The life and letters of Sir E.G.” (1931). A.Km.

Gossec [gåsä’k] (eg. Gossé), Fran^ois
J o s e p h, belgisk-fransk tonsättare (1734—
1829), från 1751 verksam i Paris, där han
grundade Concerts des amateurs (1770) och
École royale de chant (1784), vilken senare
uppgick i Conservatoire de musique (1795), i
vars direktion han blev medl. G. vann särsk.
uppskattning genom sina operor, ss. ”Les
pè-cheurs” (1766; Stockholm 1789,
”Skärgårdsflickan”) och körverk (bl.a.
revolutionshym-ner); har även skrivit symfonier och
kammarmusik. G.M.

Gosselin [gåslä’], L. L. T., se G. L e n o t r e.

Gosselman, Carl August, sjömilitär,
reseskildrare (1800—43), student i Lund 1816,
underlöjtnant vid flottan 1819, slutl.
kaptenlöjtnant. företog 1824—26 en segelfärd, över
vilken han utgav en detaljrik, med sjötermer
och spanska glosor uppfylld, rättfram
berättelse, ”Resa i Colombia åren 1825 och 1826” (2
bd, 1828. 3 uppl. 1864). Trots den tunga
satsbyggnaden beundrade samtiden hans stil.
Bland G:s senare arbeten märkas: ”Resa
mellan S. och N. Amerika” (2 bd, 1833), ”Resa i
N. Amerika” (2 bd, 1835), ”Bref från en
vandrande sjöman” (1839) samt ”Resor i S.
Amerika”, 1 (1842), vari skildras en på regeringens
uppdrag 1835—39 företagen politisk-ekonomisk
studieresa. C.V.J.

Gossen [gå’s-], Herman Heinrich, tysk
nationalekonom (1810—58), utgav ett av
samtiden förbisett arbete, ”Entwicklung der
Ge-setze des menschlichen Verkehrs” (1854, 3
Aufl. 1927), som innehöll ett försök till en
subjektiv värdelära. G. uppställer lagar för
be-hovsmättnaden och människans värderingar
av olika behov, vilka föregripa den senare
gränsnytteteoretiska diskussionen. T.E-r.

Gossen i det gröna, växtart, se A d o n i s.

Gossensass [gå’s-], ital. Colle Isarco, kurort
i prov. Bolzano, n. Italien, 10 km. s. om
Bren-nerpasset; c:a 700 inv. G. är station på
Brenner-banan, 1,098 m.ö.h., har torr, ren luft, ringa
ne

derbörd och stark solbelysning. Omtyckt kur
ort och vintersportplats. O.P.

Gossler [gå’s-], Gustav von, preussisk
ämbetsman och politiker (1838—1902). Medl. av
tyska riksdagen 1878. Understatssekreterare i
kultusministeriet 1879, 1881—91 ministeriets
chef. Det föll på hans lott att avveckla den
s.k. kulturkampen (se d.o.). Hans förbud mot
polsk språkundervisning i de tyska skolorna
1887 och hans förslag 1890 till ny organisation
för folkskolan förorsakade hans fall, närmast
organiserat av centern och polackerna i
riksdagen. Th.

Gossler [gå’s-], Heinrich Wilhelm Martin
von, tysk militär (1841—1927), officer 1860,
deltog ss. kompanichef i 1870—71 års krig,
generallöjtnant och inf.-fördelningschef 1895,
avsked 1906. G. var krigsminister 1896—1903 och
genomförde därunder bl.a. art:s
omorganisation och en ökning av härens fredsstyrka. E.Bz.

Gossner [gå’s-], Johannes Evangelista,
tysk präst och missionsledare (1773—1858). G.
var först katolsk
präst och verkade
som sådan i Bayern
och Petersburg men
övergick 1826 till
protestantismen och
fick anställning som
pastor i Berlin. Då
han 1836 blev
anmodad att utbilda
några ynglingar för
missionskallet, beslöt
han söka förverkliga
av honom länge
om

fattade grundsatser rörande missionärernas
utbildning och arbetssätt. Missionärerna kunde
nöja sig med obetydlig utbildning och borde
på ”apostoliskt vis” försörja sig själva med
kroppsarbete. Ett stort antal missionsarbetare
utsändes till skilda fält, av vilka dock de flesta
snart måste uppgivas. Missionsgrundsatserna
visade sig förfelade, och då efter G:s död
missionen erhöll en bättre organisation,
förändrades ock missionstypen. Den s.k. G:ska
missionen har eg. endast på ett område haft
större framgångar, näml, i Chota Nagpur i n.v.
delen av presidentskapet Bengalen, där antalet
kristna uppgår till över 100,000 och där efter
världskriget en självständig lutersk kyrka
bildades. — Litt.: H. Dalton, ”J.G.” (3 Aufl. 1898).

G.W.L.

Gossy’pium, se Bomullsväxter.

Gossy’pium hæmosta’ticum är bomull,
indränkt med järnkloridlösning, sedan torkad.
När den anlägges mot mindre sår, verkar den
blodstillande, beroende på att blodets levring

— 611 —

— 612 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 24 22:23:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-11/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free