Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland - Geologi - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTLAND
kalkstenar och märgelskiffrar, vanl. mycket
rika på fossil (se Silursystemet).
Lagerställningen är nära vågrät, och lagren på
Gotland ha en gång hängt samman med
översilu-ren på ösel och i Estland; deras stupning är
svagt s.s.o., så att de äldsta lagren finnas på
kusten från s. om Visby upp till Fårö och de
yngsta i s. på Hoburgen. I allm. äro lagren
avsatta på ganska grunt vatten, och
märgelskiffrar och skiffriga kalkstenar utgöra
huvuddelen, men i dessa skiktade lager förekomma
inlagrade rev av massformig korallkalksten,
som bildar linser el. klumpar. Hede har
undersökt lagerserien och indelat den i följande
lager:
Mäktighet 1 m,
Sundre-kalksten (yngst) ............ 10
Hamra-kalksten ...................... 40
Burgsvik-sandsten och -oolit .... 50
Eke-gruppen ......................... 15
Hemse-gruppen ...................... 100
Klinteberg-kalksten ................ 100
Mulde-märgelsten .................... 25
Halla-kalksten ...................... 15
Slite-gruppen ...................... 100
Tofta-kalksten .................... 10
Högklint-kalksten ................... 20
övre Visby-märgelsten............ 10
Undre Visby-märgelsten (äldst).. 10
Summa m. 505
Denna serie visar tydligt, huru bergartens
petrografiska beskaffenhet växlar, och denna
växling framträder också tydligt även i lagrens
utgående, som framgår av bifogade kartskiss.
G. kan delas i 3 kalkstenszoner, åtskilda genom
zoner av märgelskiffrar etc., vilka alla sträcka
sig från n.n.ö. till s.s.v. Det n.
kalkstensom-rådet längs kusten begränsas av en linje från
Gnisvärd och Tofta upp till Slite och Rute,
medan det mellersta åt n.v. begränsas av
linjen Fröjel—Klinteberget—Halla—Gothemsham-mar och i s.ö. av linjen Karlsöarna—Eksta—
—Linde—Ejugarn. Det sydligaste
kalkstens-området omfattar Hoburgen och sträcker sig
åt n.n.ö. upp till Grötlingbo udd. Av de
yngsta lagren i s. märkas Burgsviks sandsten och
oolit, vilka innehålla en fauna, som
överensstämmer med den i Skånes yngsta översilur
(Klinta, Ramsåsa etc.). — Den sammanlagda
mäktigheten av Gotlands översiluriska lager är
c:a 500 m.; vid cementfabriken i Visby har
man genom en diamantborrning nått urbergets
gnejs vid ett djup av 387,6 m. — Äldst av de
lösa jordlagren äro moränbildningarna,
mestadels en kalkhaltig moränlera, men då hela G.
vid inlandsisens tillbakaryckande låg under
havsytan, har en stor del därav blivit
bortsköljd såväl då som under senare skeden. Av
Berggrundskarta över Gotland. Efter Hede.
isälvsavlagringar finnes ej heller mycket kvar
på G. Under senglaciala tiden var ön även
täckt av vatten, och varvig lera el. märgel
avlagrades då här. Havsytans oscillationer
medförde naturligtvis, att mycket av
berggrunden spolades fri från de lösa jordlagren.
Under den senare delen av den senglaciala
tiden inträdde i s. Östersjöområdet en
landhöjning, som hade den verkan, att Gotland möjl.
fick en landförbindelse mot s. till
Nordtyskland, till Hinterpommern. Under Ancylustiden
steg havet så, att havsgränsen, markerad av
väl utvecklade strandvallar, låg betydligt
högre än nu, i n. 45 och i s. 20 m. högre, och
under Litorinatiden c:a 22 m. i n. och 12 m. i s.
I postglacial tid avlagrades på G. dels sand och
grus vid kusterna och inne i landet torv och
bleke. — I torvmossarna el. myrarna finnas
ofta mäktiga lager av bleke, som bildats i
forna sjöar här. K.A.G.
Klimatet är maritimt med milda vintrar,
torra somrar och varma höstar. I Visby är
me-deltemp. för året 6,7°, för den kallaste månaden
(febr.) —0,9° och för den varmaste (juli) 16,i°.
Årsmedelnederbörd 524 mm. för hela länet, d.
v.s. 104 mm. mindre än medeltalet för hela
—- 621 —
— 622 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
