Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland - Fast försvar - Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTLAND
återbefästande. Under Krimkriget 1853—58
an-lades batterier ånyo på Enholmen. Vid
krigshotet 1885 byggdes vid Fårösund 3 provisoriska
batterier. Behovet av en permanent
stödjepunkt vid Tingstäde för öns försvar framhölls
av såväl 1888 som 1897 års kommittéer. 1899
års riksdag beviljade medel, och 1903
påbörjades anläggandet av permanenta och
halv-permanenta befästningar (färdiga under
världskriget) vid Tingstäde, som numera utgör den
ena av Sveriges landfästningar. A.W.G.
Konst. Redan i förhistorisk tid hade
gotlänningarna nått en högt uppdriven
konstskicklighet, ss. man ser särsk. av bildstenarna och
sedan av runstenarna. Också i metall och trä
har denna skicklighet framträtt. De äldsta
kyrkorna ha även på G. varit träkyrkor med
stavkonstruktion; av sådana ha vackra rester
bevarats från Hemse och Guldrupe.
Vikingatidens slingornamentik är ännu märkbar i den
första kristna stenkonsten (se Hegwald).
Den romanska byggnadskonsten med
rundbågar, absidbildning etc. infördes på G. redan
under 1000-talet, ss. undersökningar i Visby
visat (S:t Clemens; se V i s b y). Även på
landsbygden uppfördes, och särsk. under 1100-talet,
talrika kyrkor av sten, vilka emellertid till
större delen ombyggts under 1200-talet el.
senare. Kvarstående absider finnas t.ex. i S:t
Drotten och S:t Lars i Visby, vidare i Fardhem
(den bäst bibehållna gammalromanska kyrkan),
Akebäck, Vall, Gothem m.fl.; i öja och
Helge-andskyrkan i Visby är koret i det yttre
rakslutet. Annars kvarstå på många platser de
romanska tornen med dubbelbågiga
ljudöppningar samt rundbågiga portaler (med el. utan
tympanon). S:t Lars och Helgeands i Visby
ha ovanliga, centrala byggnadssystem, Roma
cistercienskyrka (efter 1164) följer i sin
tre-skeppiga anordning och sitt utvecklade
korsystem nämnda ordens stil. Den raka
koravslutningen efterföljdes också på G. under
romansk tid, men den tillhör förnämligast
över-gångsstilen och gotiken.
G:s utmärkta stenmaterial har snart
befordrat en rik skulptural utstyrsel. Liksom i
Skåne (utom Lund och Vä) blev denna mindre
framträdande i byggnadsornamentiken än i
dopfuntstillverkningen. Här framstå flera
betydande skolor och mästare, vilka delvis
också voro verksamma i Skåne: den s.k. Byzantios,
anonymus Majestatis, Sighraf. Bildkonsten i trä
började också florera. De äldsta madonnorna
äro från Hall och Träkumla. Redan under
1100-talet började det franska inflytandet göra
sig gällande, ss. Hejdebymadonnan och
Stenkyrkakrucifixet visa; Viklaumadonnan anses
t.o.m. vara importerad från Frankrike. Under
1200-talet följde bl.a. öjamästaren. Nu hade
emellertid ett saxiskt inflytande börjat
framträda med träsnidarna i Tingstäde och
Hej-num, ävensom de i Bro och Väte. —Under den
romanska perioden märker man också vissa
påverkningar från österlandet, framförallt från
Bysans, särsk. i måleriet (t.ex. Garde).
1200-talet blir G:s livligaste byggnadsperiod. Då
upptages spetsbågen alltmera, fönstren höjas
och få rikare indelning, likaså portalerna. De
senares bågar indelas först med en el. flera
transversala stavar, därefter med nåsprydda
flikar el. rundlar. Den s.k. övergångsstilen
utvecklas på G. med högt, rakt avslutat kor, ett
av en el. fyra pelare indelat två- el. treskeppigt
långhus (hall) samt ett torn med galleriartad
fönster- och ljudöppningsanordning i två el.
flera våningar. Dessa gallerier börja stundom
redan i en nedre, bredare avdelning av tornet
(i Lärbro t.ex. åttkantig). Tornspiran är vanl.
åttkantig, smäcker och elegant. Inflytande från
Westfalen är här avgörande. Mariakyrkan i
Visby går i spetsen. Nu framträder en
namngiven byggmästare (å korportalens tympanon
i Hellvi): Lafrans Botvidsson, en av tidens
mest betydande. — Trots spetsbågens tidiga
användning blir gotiken i landskyrkorna icke
strängt genomförd (i Visby, där S:t Karin nu
reser sig, är förhållandet annorlunda);
grundplan och valvsystem förändras föga, men
fönstren och portalerna bli rikare dekorerade, de
senare med inre kantning av rundlar el. flikar;
också den skulpturala utsmyckningen vid
portalerna och å pelarkapitälen blir rikare. Rone
och Hamra kyrkor representera den tidiga
gotiken, så följa Lojsta (enskeppig), Lärbro,
Grötlingbo m.fl. samt den rikt skulpturprydda
Stånga. (De flesta kyrkor visa emellertid flera
byggnadsperioder.) Ännu under 1300-talet flp
rerade den kyrkliga byggnadskonsten på G.,
men efter den danska erövringen 1361 var den
i avtagande.
G. har också den mest framträdande profana
byggnadskonst under medeltiden. Visby
ringmur är enastående i n. Europa. Visborg reste
sig som ett stolt fäste. Vid flera landskyrkor
uppfördes tornlika bostäder, kastaler. Flera
andra medeltidshus äro bevarade både på
landsbygden (Grötlingbo, Fole m.fl.) och i
Visby (n. om staden det märkliga huset å St.
Hästnäs). — Den bildande konsten florerade till dels
även under medeltidens senare årh. Vid
1300-talets början framträder som träskulptör den
betydande Bungemästaren. Under 1400-talet
gör sig i en rad av altarverk inflytande från
Mecklenburg och Lübeck gällande. Av
målarkonsten ha en del spår bevarats både i fresker
— 631 —
— 632 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
