Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland - Historia - Vapen - Bebyggelse och ekonomisk geografi - Fast försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTLAND
under den följ, tiden blivit ett tillhåll för
vitaliebröderna (se d.o.) under deras
kamp mot Margareta; de erövrade Visby 1384.
Sedan Margaretas hövitsman på G., Sven Sture,
avfallit från henne och ställt sig i spetsen för
vitaliebröderna på ön, blev hotet från detta
håll allt besvärligare för Margareta, varjämte
handeln i Östersjön led svårt av de från G.
opererande sjörövarna. Då ingrep Tyska
orden och satte sig i besittning av G. 1398; från
denna inlöstes ön av Margareta 1408. Erik av
Pommern anlade 1411 den starka borgen
Visborg vid Visby, sedermera hans tillhåll under
striderna med de mot honom upproriska
rikena 1436—49. Hårt ansatt av Karl Knutsson,
överlämnade Erik 1449 G. till Danmark och
flydde till Pommern. Under unionsstriderna i
senare hälften av 1400-talet kommo de danska
länsherrarna på G., ss. bröderna Olof och Ivar
Axelsson Tott (se A x e 1 s s ö n e r n a), att spela
en betydande roll genom den oberoende och
mäktiga ställning, herraväldet över ön skänkte
dem gentemot unionskonungarna och deras
riken. Samma var förhållandet med Sören Norby
(se denne), som 1517—24 innehade G.; han
avslog Gustav Vasas försök att sätta sig i
besittning av ön 1524. I Malmö recess s.å.
hän-sköts frågan om G. till skiljedom, men ingen
sådan kom till stånd, utan G. förblev i
Danmarks besittning och avträddes formligen i
Stettinfreden 1570. Först genom freden i
Brömsebro 1645 kom G. under Sverige, blev
1654 ett av drottning Kristinas underhållsländer
samt var under Karl XI :s danska krig besatt
av danska trupper 1676—79. Såväl under Karl
XH:s som Gustaf IV Adolfs ryska krig
före-togo ryssarna landstigningar på ön. H.Bg.
Vapen. Enl. k.br. av 18/i
1884 är G:s vapen: ”1
blått fält Agnus Dei (Guds
lamm), silver, med
nimbus, guld, korsbaner,
baneret silver med rött kors,
stången guld, snörena
silver”. Från slutet av
1200-talet användes för G. ett
sigill med en gumse åt
h. Redan under
1300-talets början brukades jämte detta ett annat
med lammet. N.L.ll.
Bebyggelse och ekonomisk geografi. G:s
folkmängd uppgick Vi 1931 till 57,448, varav 10,467
i stad (Visby). Inv.-antalet utgjorde 1751 24,562,
1800 31,291, 1850 44,572 och 1900 52,781.
Folktätheten är i medeltal 18,2 pr kvkm. el. mindre
än i något annat av Götalands landskap. Den
uppvisar starka växlingar mellan tätbygderna i
ö. och i det centrala märgelskifferområdet
(mera än 30 pr kvkm.) samt de nästan
obebodda häll- och skogsmarkerna i v. Bebyggelsen på
landsbygden är merendels spridd. Jordbruk
och boskapsskötsel äro huvudnäringar. Av
dessa yrken livnärde sig 1920 54,2 % av länets hela
befolkning och 64,i % av landsbygdens.
Åkerarealen uppgick 1927 till 82,226 har el. 26,3%
av landarealen. Den användes på följ, sätt:
Åkerarealens användning.
Växtslag Areal i har Avkastning 1930
i ton I pr har | i dt.
Vete 7,257 14,562 18.5
Råg 8.141 9,746 13.6
Korn 11,816 16,503 14,6
Havre 3,110 4,985 14,9
Potatis 2,449 21,704 87,2
Sockerbetor 1,596 43.981 279,8
Vall 26,615 — — /
Av hela åkerarealen användes 34,7 % till bete
och odling av foderväxter. Antalet
brukningsdelar var 1927 7,522, varav 280 brukades av
arrendatorer. Medelarealen åker pr
bruknings-del var 10,» har. Husdjurens antal var 1927
15,155 hästar, 44,449 nötkreatur, 33,296 får och
23,063 svin. Antalet andelsmejerier var 1929
10, produktionen av smör 1,600 ton och av ost
142 ton. De stora alvarområdena och
hällmarkerna med deras torra vegetation utgöra
ypperliga fårbeten, som sedan gammalt utnyttjats.
I intet annat län är antalet får så stort i
förhållande till nötboskapen. Salt fårkött är en
viktig exportartikel. Sockerbetsodlingen bildar
underlaget för en sockerindustri (sockerbruk
vid Roma). 1929 hade G. 103 fabriker med
1,990 arbetare. Viktigast är G:s bekanta
stenindustri. Kalk- och sandsten brytas till
bygg-nadssten, den senare även till slipsten.
Cementfabrikationen hör till Sveriges äldsta.
Fisket var förr huvudnäring, men sedan man
börjat bedriva jordbruket intensivt, idkas fisket
numera huvudsaki. som husbehovsfiske. 1929
funnos 177 yrkesfiskare och 1,087
binäringsfis-kare. Fångstvärdet uppgick till 452,000 kr.
Fisket bedrives från tillfälligt el. periodvis
bebodda fisklägen, f.n. ung. 100 (jfr Fiskläge).
J.F.
Fast försvar. Sedan G. med fästningen Visby
(Visborg) genom freden i Brömsebro tillfallit
Sverige, uppgjordes förslag om Slite hamns
befästande. Först 1657 påbörjades emellertid
anläggandet av fästet Karlssvärd å Enholmen.
Oaktat danskarna 1676 efter landstigning vid
Klintehamn tagit ön i besittning samt före
utrymningen 1679 sprängt Visborgs slott, fingo
befästningsarbetena ligga nere. Efter slaget vid
Poltava byggdes emellertid skansar vid flera
hamnar och förstärktes Karlssvärd, raserat
1788. 1837 och 1839 framlades förslag om Slites
— 629 —
— 630 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
