Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotlands fornsal - Gotlands fornvänner - Gotlandsfåret el. gotländska utegångsfåret - Gotlands infanterikår - Gotlands infanteriregemente - Gotlands järnväg - Gotlandskalksten - Gotlandslagen - Gotlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTLANDS FORNVÄNNER
en geologisk-paleontologisk avd. Till museets
50-årsjubileum 1925 utkommo J. Roosval,
”Medeltida konst i G.f.” (med historik) och E.
Lundmark, ”Kyrklig konst efter
reformationen i G.f.” P.E.O.
Gotlands fornvänner, förening, stiftad 1875
på initiativ av Gotlandsforskaren P. A. Säve
”med ändamål att samla och bevara för
Gotlands kulturutveckling belysande fornsaker”.
Utom Gotlands fornsal (se d.o.) i Visby äger
föreningen fornlämningar i olika delar av ön.
Urspr. enbart museiförening, ombildades den
1910 till en fornminnesförening med mera
omfattande program. Sedan 1929 utges
”Gotländskt arkiv”. P.E.O.
Gotlandsfåret el. gotländska u t
e-gångsfåret tillhör den sv. lantrasen ”lilla
nordiska kortsvansade hedfåret”, som faller
inom rasgruppen ”biandulliga får”. G. har sin
hemort på s. Gotland, Karlsöarna och Fårö.
Karakteristiskt är det grova, långa täckhåret,
som helt och hållet döljer den svagt
utvecklade bottenullen. Huvud och ben skola vara
fria från ull. Färgen är vit, svart el. grå.
Vid 1% års ålder bör baggen väga minst 45
och tackan minst 30 kg. Regler för fårens
stamboksföring finnas i Lantbruksstyrelsens
cirkulär L 106 och L 107 av % 1931. Se
Fårraser. H.Fqt.
Gotlands infanterikår bildades Vi 1928
genom omorganisation av Gotlands i n
f.-r e g. (se d.o.); kåren är organiserad på 4
kompanier; en stor del av personalen utbildas ss.
velocipedtrupp. E.O.B.
Gotlands infanteriregemente. Det övergående
krigshotet mellan England och Ryssland 1885
ådagalade, att Gotlands försvarsanstalter icke
fyllde sitt ändamål. 1887 omorganiserades
därför Gotlands nationalbeväring (se d.o.) till bl.a.
G. i. med militärbefälhavaren på Gotland ss.
chef och delat på 2 bataljoner om 4
kompanier. 1901 tillkommo 2 fästningskompanier,
velocipedavd. och 1 trängkompani. Från fast-
Gotlands infanteriregementes kaserner.
landet erhölls årl. en värnpliktskontigent om
500 man. I samband med världskrigets utbrott
1914 mobiliserades reg. för neutralitetsskydd
och förblev mobiliserat till mars 1918. G. har
vapenövats och varit förlagt till Visborgs slätt,
där 1905 nya kaserner uppfördes. Genom 1925
års försvarsbeslut omorganiserades reg. till
Gotlands i n f.-k å r (se d.o.). E.O.B.
Gotlands järnväg, sign. G. J., spårvidd 0,89i
m., längd 116,8 km. Från Visby hamn går
järnvägen till Visby övre, som ligger c:a 40 m.
över havet. Därifrån utgår en s. linje till
Burgsvik, Gotlands sydligaste hamn, och en n.
till Lärbro. Vid Roma, 21 km. s. om Visby,
ansluta banor från Slite och Klintehamn. Linjen
till Burgsvik var fullbordad 1908, och den n.
sträckningen till Lärbro 1921. Järnvägen äges
av Gotlands järnvägs a.-b., Visby. S.Sfg.
Gotlandskalksten. Mångenstädes på Gotland
finnes kalksten, som är lätt att bryta och även
är ägnad för skulptur. G. har också kommit
till användning för byggnadsändamål redan på
1000-talet, och även utanför Gotland kan man
finna skulpturföremål av G. — Under lång tid
har man på Gotland bränt kalksten till
murkalk, som exporterats, och nu användes den i
stor utsträckning i kemiska industrier,
sockerfabriker, pappersmassefabriker (efter
sulfitmetoden), masugnar, glasbruk etc. På Gotland
tillgodogöres g. vid 3 cementfabriker, Visby,
Slite och Rute. Jfr Gotlandsmarmor.
K.A.G.
Gotlandslagen, även kallad Gutalagen,
en rättsuppteckning från Gotland. Äldsta
handskrifterna torde förskriva sig från o. 1300, men
lagen har en synnerligen ålderdomlig prägel,
och vissa stadganden återgå säkerligen till
heden tid, åkallan av hedniska kultföremål
förbjudes m.m. G., som i olikhet mot det sv.
fastlandets lagar saknar balkindelning, gällde
på ön till 1645, då sv. lag efter införlivandet
med Sverige infördes. Från danska tiden
föreligger övers, av G. dels till plattyska, dels till
danska. Utg., jämte övers., av C. J. Schlyter
i ”Samling af Sveriges gamla lagar”, 7 (1852)
samt av H. Pipping, ”Gutalag och gutasaga”
(1905—07); nydansk övers, av L. Jacobsen,
”Guterlov og Gutersaga” (1910). E.K.
Gotlands län omfattar landskapet Gotland
(se d.o.). Judiciellt indelas länet i 2 domsagor,
Gotlands n. och Gotlands s. domsaga, vardera
bildande 1 tingslag och lydande under Svea
hovrätt. Visby har egen jurisdiktion.
Administrativt delas länet i 2 fögderier, N. och S.
fögderiet, med vardera 3 landsfiskalsdistrikt.
Fögderierna sammanfalla med domsagorna.
Länet har 92 landskommuner, 1
municipal-samhälle (Hemse) och 1 stad (Visby). I
kyrk
— 635 —
— 636 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
