- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 11. Gaugin - Gustav III /
637-638

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotlands län - Gotlandsmarmor - Gotlands nationalbeväring - Gotlands norra domsaga - Gotlands norra härad - Gotlandsras - Gotlands revir - Gotlandsruss - Gotlandssandsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GOTLANDSSANDSTEN

ligt avseende bildar länet 1 stift med 3
kontrakt, N., Medel- och S. kontraktet, samt 34
pastorat. Länet bildar 1 landstingsområde,
eget militärområde utanför indelningen i
arméfördelningar, eget inskrivnings- och
landstormsområde, är uppdelat på 5
lantmä-teridistrikt. Vid val till A.k. utgör länet 1
valkrets, som f.n. utser 3 representanter; till
F.k. sänder G.l. tillsammans med Kalmar län
7 representanter. Den gamla indelningen av
häraden på Gotland i 20 s.k. ting har ägt
bestånd till för ej så länge sedan, dock ej i
ju-diciellt utan endast i administrativt avseende,
så att varje länsmansdistrikt omfattade 2 ting.
Genom reglering och införande av
landsfiskals-distrikt upphörde tingen att ha någon
betydelse även i detta avseende. J.C.

Gotlandsmarmor, gängse benämning på för
finare skulpturer ägnade kalkstenssorter på
Gotland, särsk. rödlätta el. brunflammiga, mer
el. mindre kristalliniska bergarter, som slipas
för användning till smycken. Benämningen g.
kan med rätta endast användas för få
kalkstenssorter, närmast kanske för den röda
kri-noidkalkstenen från Hoburgen. K.A.G.

Gotlands nationalbeväring. Vid
krigsutbrottet 1808 var Gotland i saknad av försvar
och kunde motståndslöst besättas av ryska
trupper under general Bodisco. Denna
händelse gav öns befolkning anledning att begära
militärt organiserat skydd, och 1811 uppsattes
på frivillighetens väg G. n. om 16 jägar-, 19
inf.- och 3 pikförarkompanier, 1 sammansatt
kompani på Fårö samt Visby stadsbeväring
om 3 kompanier jämte art. (jfr Gotlands
artillerikår); dess organisatör var
amiral O. R. Cederström; organisationen vann
statsmakternas sanktion 1812. Värnpliktstiden
varade från 15:e till 50:e levnadsåret och
fullgjordes intill 30 år ss. jägare, intill 45 år ss.
infanterist el. artillerist och därefter ss.
pikförare; den årliga övningstiden fastställdes till
6 dagar, men efter 1817 inkallades endast
jägare och artillerister. Något senare kom varje
kompani att bestå av jägare, infanterister och
pikförare. Underofficerare och underbefäl
valdes av manskapet; beväringsman förvarade
själv sitt vapen. Befälet var bosatt envar inom
sitt förbands område, varigenom en fast
organisation, vilken undergick få förändringar och
vilken förmådde uppställa 7,000—8,000 man,
förefanns till 1886, då G. n. omorganiserades
till Gotlands in f.-r e g. och Gotlands
a r t.-k å r (se d.o.). E.O.B.

Gotlands norra domsaga omfattar Gotlands
norra härad (se d.o.).

Gotlands norra härad omfattar n. Gotland, ö.
delen av mellersta Gotland, Fårön samt Gotska

Sandön, socknarna Fårö, Bunge, Rute,
Fle-ringe, Hall, Hangvar, Lärbro, Hellvi, Othem,
Boge, Bäl, Vallstena, Källunge, Hejnum,
Ting-städe, Stenkyrka, Lummelunda, Martebo,
Väst-kinde, Bro, Lokrume, Fole, Ekeby, Barlingbo,
Endre, Hejdeby, Visby landskommun,
Folling-bo, Akebäck, Roma, Björke, Viklau, Guldrupe,
Buttle, Vänge, Sjonhem, Halla, Ganthem,
Dalhem, Hörsne med Bara, Gothem, Norrlanda,
Anga, Kräklingbo, Ala, Ardre, Gammelgarn och
östergarn; 1,7 7 7,67 kvkm., därav 1,744,os land;
24,553 inv. (1931; 14 inv. pr kvkm.); 396,42
kvkm. åker (1927; 22,7 °/o av landarealen),
834,32 kvkm. skogsmark. Bildar Gotlands n.
domsaga (tingsställe Allekvia) samt ingår i
N. och Medelkontraktet, Visby stift. Se f.ö.
Gotland, kartan vid d.o., Fårö och
GotskaSandön. J.C.

Gotlandsras, urgammalt sv. nötkreatursslag,
vars härstamning kan ledas tillbaka dels till
”dvärgoxen” {Bos taurus longifrons Oiven)
dels till ”högnackade oxen” {Bos taurus
fron-tosus Nilsson). Rasen har även funnits på
Öland och sv. fastlandet och var förr mycket
talrik. Nu har den helt och hållet gått upp
i andra raser, av vilka sv. röd och vit boskap
är den mest betydande. H.Fqt.

Gotlands revi’r, adress Visby, tillhör ö.
distriktet och omfattar Gotlands län. Areal
(1929): statsskogar 10,987 har, varav 9,549 har
produktiv mark; övriga allmänna skogar 7,419,
resp. 5,083 har. 1929 års avverkning å
statsskogar 4,678 kbm. Reviret är delat i 3
bevak-ningstrakter. E.S.-P.

Gotlandsruss, häst av ponnyras, som sedan
urminnes tider funnits på Gotland. Fölen
vistas året om ute i skogarna, vilket givit
anledning till benämningen ”skogsbaggar”. På
gammaldags sätt bedrives skogsrussavel
numera endast på Lojstahed, vars areal är o.
2,570 har. Där leva både yngre och äldre
hästar i halvvilt tillstånd. Fölen märkas vid 1
års ålder med ägarens tecken. De, som skola
användas till bruksdjur, infångas vintertid vid
3 å 4 års ålder. Hårremmen, som under
friluftslivet varit grov och tovig, blir ganska snart
efter inställningen fin och jämn. G. är snabb
och uthållig. Vad exteriören beträffar, har den
lantrasens vanliga fel. I slutet av 1800-talet
höll rasen på att dö ut men räddades i sista
stund av framsynta hästvänner. Sedan 1914
anslås statsmedel för ”tillvaratagande av
Gotlands skogsruss”. Se Hästraser. H.Fqt.

Gotlandssandsten, den på s. delen av ön
förekommande sandstenen, efter huvud- och
utskeppningsorten även benämnd
Burgviks-sandsten, är en ganska finkornig, ljusgrå, lätt
bearbetad sandsten, använd i stor skala till

— 637 —

— 638 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 24 22:23:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-11/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free