Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Government by commission - Govind Singh - Goya y Lucientes, Francisco José de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOVIND SINGH
Urspr. avsedd att bli endast provisorisk, blev
denna förvaltningsform permanent och har
efter ex. från Galveston upptagits i flera andra
städer, ehuru varierad på olika sätt. F.n.
finnes kommissionsstyrelse i omkr. av de 1,467
städer, som ha ett inv.-antal över 5,000. A.ö-n.
Govind Singh, sikhernas tionde och siste
guru (se d.o.), efterträdde 1675 sin fader Teg
Ba-hadur, företog viktiga förändringar i
sikhernas inre organisation, förde en hetsig, men
ojämn kamp mot Aurangzeb och
lönnmörda-des 1708 under stridigheterna efter
Aurang-zebs död (1707). I sitt testamente förordnade
han om guru-värdighetens upphörande. Jfr
S i k h e r. C.F.
Goya y Lucientes [gå’ja i lopiä’ntäs],
Francisco José de, spansk målare och
grafiker (1746—1828). G. började sin
utbildning i Zaragoza för Martinez, fortsatte den
från 1766 hos Bayeu i Madrid och gjorde en
studieresa till Italien. Efter återkomsten o.
1771 målade han i tidens stil, påverkad av bl.a.
Tiepolo och Mengs, t.ex. ett porträtt av Bayeu
och flera altartavlor för Madrids och Zaragozas
kyrkor. Betydelsefull var hans verksamhet
som kartongtecknare för den kungl.
tapetfabriken, där han med sina folkliga genrescener
inledde en ny epok. 1780 blev G. medl. av
Acade-mia de San Fernando i Madrid och 1795
direktör för densamma. O. 1799 utnämndes han
till kungl. hovmålare. — G:s stil förändras vid
1790-talets slut under påverkan från Velazquez
och Rembrandt till allt större målerisk frihet
och allt djärvare, mera mättad kolorit. Även
hans inställning till motivet förvandlas och
blir dramatisk och romantisk men samtidigt
mera hänsynslös, ofta satirisk el. rent av
makaber. Från denna tid härstamma hans berömda
porträtt av Karl IV med familj,
”Arkebuse-ringen”, den nakna och den påklädda Maja
m.fl. Under nämnda period skapas även de
berömda grafikserierna ”Caprichos” (Infall),
82 blad i akvatinta, och ”Disastres de la
guer-ra” (Krigets fasor), 82 blad i raderingar,
”Tau-romaquia” (Tjurfäktningsscener), 57 blad. Den
första av dessa serier är en rad fantastiska,
politiska och sociala satirer, ofta framställda i
djärva symboler. Den andra serien är
inspirerad under fransmännens infall i Spanien och
är en följd av groteska men mästerliga
skräckscener. Parallella utslag av G:s nästan
sjukligt makabra fantasi äro en rad målningar,
föreställande häxsabbater, spökscener o.d. — Det
sista decenniet av sin levnad blev G. en
alltmera isolerad man både i sin konst och i sitt
liv. Ännu en grafikserie, som bildar ett slags
forts, på ”Caprichos”, tillkom, av honom själv
benämnd ”Suenos” (Drömmar) el.
”Dispara-tes” (Dårskaper), men utg. under det
missvisande namnet ”Proverbios” (Ordspråk). Hans
målningssätt har nu blivit rent impressionistiskt.
Han arbetar uteslutande med färg för att uppnå
den avsedda effekten, fullst. utan konturer och
i en dyster (blå och grön) kolorit med spöklika
(gula) ljuseffekter. Hans glödande inspiration
och personliga originalitet tvinga med denna
teknik fram en våldsam expressionistisk
stegring ur de gamla motiven. Denna konst
föregrep en långt senare epok, och några direkta
efterföljare fick G. därför icke, men däremot
har han haft en ofantlig betydelse för senare
mästare som Delacroix, Manet, Daumier, Sar-
F. de Goya: Maja. Prado.
— 655 —
— 656 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
