Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gourliea - Gourmand - Gourmet - Gourmont, Rémy de - Gournay - Gournia - Goût - Goût américain - Gouvy, Théodore Louis - Govenius, Wilhelm - Gower, John - Government by commission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOVERNMENT BY COMMISSION
el. litet träd med hasselnötsstora frukter, vars
yttre lager, som är köttigt med söt smak,
utgör ett viktigt näringsmedel för indianerna i
Gran Chaco. Av frukten beredes genom
jäsning en alkoholhaltig dryck, trädets hårda ved
nyttjas ss. gagnvirke. A.V-e.
Gourmand [gorma’] (fra.), se G u r m a n d.
Gourmet [gormä’] (fra.), se G u r m é.
Gourmont [gorma’], Rémy de, fransk förf.
(1858—1915), är mest känd som symbolismens
estetiker och snabbsynt kulturkrönikör i tidskr.
”Mercure de France” sedan 1888 men har i
övrigt, med en produktivitet, som i livfull
mångfald söker sin like, framträtt på
diktningens och det mänskliga vetandets alla
områden. G. debuterade först ss. romanförf. med
”Merlette” (1886), som efterföljts av ”Sixtine”
(1890), ”Les chevaux de Diomède” (1897), ”Une
nuit au Luxembourg” (1906), ”Un cæur
virgi-nal” (1907) och novellsaml. ”Histoires
magi-ques” (1894), ”Le pélérin du silence” (1896),
”D’un pays lointain” (1898), ”Couleurs” (1908),
frånsett ett häfte lyrik och ett par dramatiska
ting, relativt lätt vägande. Sin väsentliga
gärning ss. litteraturkritiker har G. nedlagt i ”Le
livré des masques” (2 bd, 1896—98) och
”Pro-menades littéraires” (5 serier, 1904—13 och
2 postuma), ss. estetiker i ”La culture des
idées” (1900), ”Le chemin de velours” (1902),
”Le problème du style” (s.å.), ss. kulturfilosof
i ”Promenades philosophiques” (3 serier 1905
-—09) och ”Épilogues” (4 serier, publ. i
”Mercure de France”, 1895—1912, utg. 1903—13). —
Någon skapande natur var G. icke. Hans
diktning utmärkes av kräsen stil och inträngande
analys men är från början till slut (ss.
uttryckligen ”Sixtine”) en rad ironiskt
kalkylerande ”romans de la vie cérébrale” utan spår
av livsvärme, och hans kritik är i sin
slagfärdighet buren av en skepticism, som njuter
av att göra alla livsvärden till stoft och aska och
blicka ut över tillvaron med ett intresserat
sa-tyrleende. — Litt.: P. de Querlon, ”R. de G.”
(1903); P. Escoube, ”R. de G. et son æuvre”
(1921), ”La femme et le sentiment de 1’amour
chez R. de G.” (1923); Legrand-Chabrier, ”R.
de G.” (1925). Jfr även H. Jæger i ”Edda”,
1917. Lff.
Gournay [gornä’], Jean Claude Marie
Vincent de, fransk nationalekonom (1712—59),
anställd i statstjänst från 1749, arbetade för
handelsfrihet och översatte J. Childs arbeten
till franska. T.E-r.
Gournia [go’r-], förhistorisk stad i ö. Kreta,
ej långt från kusten vid Mirabellobukten,
vackert belägen på en låg kulle, vars sluttning
täckes av stadens båda stora trafikådror, dess
smala gränder, delvis ”trappgator” och
oregel
bundna huskvarter. G. ger oss det bästa ex
på en gammal-kretisk småstad, som blomstrat
vid början av den s.k. senminoiska tiden, c:a
1700—1500, därefter förstörts i en våldsam
brand och i senmykensk tid haft en
efterbebyg-gelse. I mitten ligger ett litet furstepalats,
ett torg och en inhägnad offerplats. G. var en
typisk industristad, vars hantverkare lämnat
många spår efter sig, vittnande om deras
flitiga utnyttjande av lergravarna, stenbrotten
och kopparfyndigheterna i dess närhet. —
Litt.: H. B. Hawes, ”G.” (1908). N.V.
Goüt [go] (fra.), smak. Jfr G u t e r a.
Goüt américain [go amerika’] (fra.,
amerikansk smak), kvalitetsbeteckning på
champagne, halvtorr.
Gouvy [govi’], Théodore Louis, fransk
tonsättare (1819—98), studerade bl.a. i Berlin
och påverkades mycket av den
Mendelssohn-Schumannska skolan. G. skrev symfonier,
konsertuvertyrer, körverk, kammarmusik.
Betydande kompositioner äro hans ”Missa brevis”,
Requiem, Stabat mater, ”Golgatha” och en rad
”dramatiska scener” för solo, kör och orkester
(bl.a. ”Iphigenia auf Tauris” och ”ödipus auf
Colonos”). E.A.
Gove’nius, Wilhelm, bruksägare (1825—
1903). Enl. G:s’ testamente erhöll Stockholms
stad en donation Stiftelsen Wilhelm
Govenii minne med ändamål att uppföra
bostäder, vilka på billiga villkor skola uthyras
till obemedlade personer ur arbetarklassen.
Stiftelsens verksamhet började Vi 1906; dess
tillgångar voro då 817,917 kr., 31/i2 1931
1,577,110 kr. Den ägde 1932 5 fastigheter med
tillsammans 377 bostadslägenheter. Hyrorna
sättas så lågt, att bruttoavkastningen uppgår
till högst 5% °/o å tomtpris och
byggnadskost-nader. T.E-r.
Gower [gau’a el. gä’a], John, engelsk
diktare (o. 1330—1408), samtida till Chaucer. G:s
förnämsta arbeten äro ”Speculum meditantis”,
en fransk allegorisk dikt, ”Vox clamantis”, en
latinsk elegi, och ”Confessio amantis”, G:s
förnämsta engelska arbete, där han visar prov på
verklig begåvning som berättare. Samlade
arbeten utgav G. C. Macaulay 1889—1902 (4 bd,
med biogr.). E.L.R.
Government by commission [gE’vanmant bål
kamUjan], en i U.S.A. förekommande ny form
av stadsförvaltning, som för första gången
infördes i Galveston i Texas 1901. Avsikten var
att åstadkomma en välbehövlig
maktkoncentration och undkomma partisystemets skadliga
inverkan. Denna ”kommissionsstyrelse” bestod
av borgmästaren och 4 andra medl., åt vilka
uppdrogs den verkställande och förvaltande
makten. Administrationen indelades på 4 avd.
— 653 —
— 654 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
