Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grabau, Amadeus William - Grabbe, Christian Dietrich - Grabe, Alf - Graben-Hoffmann, Gustav - Graber, Veit - Grabmann, Martin - Grabner, Hermann - Grabow, Carl Ludvig - Grabowaltaret - Grabski, 1. Stanysław - Grabski, 2. Władysław
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRABSKI
Gra’bau [-bau], Amadeus William,
nordamerikansk-kinesisk geolog och
paleonto-log av tysk (f. 1870), 1905—19 prof, i
paleontologi vid Columbia univ. i New York,
1920 prof, i palepntologi vid nationaluniv. i
Peking och paleontolog vid Kinas geologiska
undersökning. — G. har utg. handböcker och
monografier, huvudsaki. i paleontologi, såväl
under sin verksamhet i U.S.A. som i Kina,
där denna vetenskap på senare tid nått en rik
blomstring, till stor del genom arbeten av G.
och hans lärjungar. K.A.G.
Gra’bbe, Christian Dietrich, tysk
dramatisk förf. (1801—36). G:s obalanserade
själsläggning, som
tidvis förde honom
vansinnet nära,
återspeglas tydligt i hans
dramer. Han utgav
redan 1827 två bd
”Dramatische
Dicht-ungen” samt 1829
tragedien ”Don Juan
und Faust”. G:s
huvudverk är
”Napoleon oder die
hun-dert Tage” (1831), en
serie storslagna
hi
storiska scener (med ända till 130 personer
utom statisterna). Postumt utkom ”Die
Her-mannsschlacht” (1838). G:s dramer utmärkas
av geniala blixtbelysningar av karaktärerna,
nervös rörlighet i handlingen, ett våldsamt,
ofta bombastiskt språk och stor förkärlek för
masscener. Senaste uppl. av G:s ”Sämtliche
Werke” av P. Zaunert i 3 bd (1910). — Litt.:
C. Behrens, ”En tysk Digter, Chr. D. G.”
(1903); O. Nieten, ”Chr. D. G.” (1908); W.
Schöttler, ”Die innere Motivierung in G:s
Dramen” (1931). A.Bd.
Grabe, Alf Gerhard, ämbetsman (f. 24/»
1880), bergsingenjörsexamen vid Tekniska
högsk. 1901, ingenjör vid Garpenbergs a.-b.
1902—05, assistent vid Tekniska högsk. 1905
—17, docent där 1908 och speciallärare i
me-tallografi m.m. 1907—27; huvudred, för
”Jern-kontorets annaler” 1917—27, myntdirektör
1927. De under hans chefstid vid Kungl.
myntverket präglade mynten bära ett G. i stämpeln.
G. har gjort sig känd som bergskemisk och
metallurgisk forskare. N.L.B.
Graben-Hoffmann, Gustav, tysk
tonsättare (1820—1900), först skollärare, sedan
sånglärare i olika städer, sist i Berlin. G.
komponerade talrika solosånger, duetter och körer,
däribland många humoristiska
(”Fünfmalhun-derttausend Teufel”), även originella barnvisor.
Bland hans skrifter märkas ”Die Pflege der Sing-
stimme” (1865), ”Das Studium des Gesangs”
(1872). F.S-l.
Gra’ber, V e i t, österrikisk zoolog (1844—92),
prof, vid univ. i Cernauti, är särsk. känd
genom en rad arbeten över insekternas anatomi
och embryologi. Bland G:s mera populära
skrifter märkes det förtjänstfulla arbetet ”Die
Insekten” (2 bd, 1877—79). S.Bgtn.
Grabmann [gra’p-], Martin, tysk katolsk
teolog och filosof (f. 1875), prof, i München,
har vunnit anseende som framstående kännare
av medeltidens filosofi: ”Die Geschichte der
scholastischen Methode” (1911),
”Mittelalter-liches Geistesleben” (1926). E.v.A.
Grabner [gra’p-], H e r m a n n, tysk
musikpedagog och tonsättare (f. 1886), elev till Max
Reger vid konservatoriet i Leipzig, lärare i
teori i Strassburg, Mannheim och Heidelberg,
sedan 1924 kompositionslärare vid konservatoriet
i Leipzig, sedan 1930 även univ.-musikdirektör
där. Förutom betydande pedagogiska arbeten
(”Die Funktionstheorie Hugo Riemanns”,
”All-gemeine Musiklehre”, ”Lehrbuch der
musika-lischen Analyse”) har G. skrivit körverken
”Weihnachtsoratorium”, ”Der 103. Psalm”,
”Perkeo”-svit för biåsorkester, konsert för 3
violiner, kammarmusik, orgelverk, sånger m.m.
F.S-l.
Grabow, CarlLudvig, dekorationsmålare
(1847—1922), utbildade sig efter studier vid
Konstakad. vidare hos K. och P. Gropius i
Berlin, tills han 1873 satte upp egen ateljé i
Stockholm. G. hade under flera årtionden
anseende som landets mest solide teatermålare
och har utfört stämningsfulla sceniska
omram-ningar för de flesta sv. teatrar. 1890
anställdes han vid Dramatiska teatern. G. verkade
även som rumsdekoratör. G.V.
Grabowaltaret, se Mäster B e r t r a m.
Grabski. 1) S t a n y s 1 a w G., polsk
nationalekonom, politiker (f. 1871), prof, vid univ.
i Lwow; urspr. socialdemokrat, övergick 1905
till nationaldemokraterna; medl. av
nationalkommittén i Paris 1917. Kultusminister 1923
och 1925—26, avslöt G. konkordatet med
påven 1925. Th.
2) W I a d y s 1 a w G., den föregåendes bror,
nationalekonom, politiker (f. 1874), sedan 1926
prof, i ekonomi vid lantbrukshögsk. i
Warszawa. 1906—42 led. av riksduman, arbetade G.
under världskriget för Ryssland och ententen.
Efter några månaders tysk internering 1918
var han s.å. lantbruksminister i den första
polska regeringen, ledare för den
nationaldemo-kratiska högern och delegerad vid
fredskonfe-rensen i Paris 1919. Finansminister 1919—20,
1920 ministerpresident, 1923 finansminister,
1923—25 ministerpresident och finansminister,
— 665 —
— 666 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
