Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grabski, 2. Władysław - Gracchus, släkt - Gracchus, 1. Tiberius Sempronius - Gracchus, 2. Tiberius Sempronius - Gracchus, 3. Gajus Sempronius - Grace - Gracerna - Gracián y Morales, Baltasar - Gracil - Gracilaria - Gracioso - Graciös - Grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRACCHUS
genomförde han 1924 den myntreform, som
ligger till grund för det polska myntväsendet.
Efter 1925 har G. icke deltagit i politiken. Th.
Gracchus, romersk släkt av ätten
Sempro-nius.
1) Tiberius Sempronius G. (c:a 220
—150 f.Kr.), ledande statsman och fältherre
i många av Roms diplomatiska och krigiska
förvecklingar. G.m. Cornelia (se denna), Scipio
d.ä:s dotter. Wi.
2) TiberiusSemproniusG., den
föregåendes son (162—133 f. Kr.). Då i 2:a årh.
Italiens jord samlades i storgods (för betesdrift
med billig slavkraft) hos få kapitalister och
tyngdpunkten i näringslivet försköts från
jordbruk till handel och hantverk, hotade Roms
kärna, den självägande bondeklassen, dö ut,
och därmed blev rekryteringen av härarna för
Roms imperialistiska rikspolitik allt svårare.
Den härskande jordadeln såg i regel ej faran;
den förmådde ej höja sig över egna intressen.
En krets av senatorer, vartill G. 1) hörde, hade
dock försökt hejda denna utveckling. Genom
arv och egen erfarenhet blev G. deras
fort-sättare. Som folktribun 133 föreslog han att
uppliva en lag, som inskränkte innehav av
statsjord. För att hindra detta förslag
inlade en likaberättigad tribun veto. G. gav
sig då in på revolutionära banor. Stödd på
grekiska teorier om folkviljan som statens högsta
lag, lät han folkförsamlingen avsätta
motståndaren. Jordreduktionen beslutades, en
treman-nakommission skulle utföra beslutet. När G.
mot all tradition sökte bli tribun även för 132,
uppstod tumult vid valet, och G. blev dödad.
Reduktionen lamslogs i stort men hade redan
skapat många nya självägande bönder. Wi.
3) Gajus Sempronius G., den
föregåendes bror (154—121 f.Kr.), upptog broderns
program och lyckades genom åtskilliga
taktiska kombinationer skapa en enhetlig front
mot senaten (jordadeln) av den fattiga
stadsbefolkningen, som tillförsäkrades statlig
spannmål till underpris, och riddarna (det rörliga
kapitalets män), vilka erhöllo nya rättigheter.
Jordreduktionen genomfördes åter i full
utsträckning. Återvald till tribun för 122, anlade
G. kolonier av nya jordägare, bl.a. i Kartago.
Medan G. uppehöll sig där, lyckades senaten vin
na stämningen för sig; den lät tribunen Drusus
(se d.o.) övertrumfa G. med förslag om 12 nya
kolonier. Även riddarna vände sig från G. När
han hemkommen grep sig an med frågan om
den bundsförvanterna, italikerna, tillhöriga
jorden och med medborgarrätt (se C i v i t a s)
ville ersätta dem för förlusten, ville
stadspö-beln ej släppa fram dem till likaberättigande.
Därmed var G:s’ politiska bana slut, han
om
valdes ej för 121, och senaten gick till storms
mot hans lagar. Vid oroligheter, som uppstodo,
måste G. fly och lät en slav döda sig. Wi.
Grace [gräs] (fra. grace), behag, charm;
ynnest, ynnestbevis, nåd. Jfr G r a t i e.
Gracerna [gra’s-], rom. myt., behagets
gudinnor; se Chariterna.
Graciån y Morales [pia’n i måra’-], B
alta s a r, spansk jesuit, filosof och romanförf.
(1601—58). G:s förnämsta verk är ”El
criti-con” (1651—57), en filosofisk-allegorisk roman,
skildrande huru en alldeles oerfaren själ
(An-drenio) finner sig inför civilisationens alla
yttringar, uppenbarade för honom av Critilo.
Detta ger anledning till allehanda glänsande
skildringar, och verket är ett av den spanska
litteraturens yppersta. Andra märkliga verk av
G. äro ”El héroe”, ”El politico”, ”El discreto”,
skildrande krigaren, politikern och den
fulländade världsmannen; politikern är raka
motsatsen till Machiavellis ”Principe”. En förträfflig
stilistik är ”Agudeza y arte de ingenio” (1648).
— Litt.: A. F. G. Bell, ”B. G.” (1921). J.V.
Gracil [-si’1] (lat. gra’cilis), spenslig, smal,
särsk. bot.
Gracila’ria. 1) Fjärilsläkte, se Azaleama 1,
2) Rödalgsläkte, se Ceylonmossa.
Gracioso [-piå’så] (spa., av lat. gratio’sus,
graciös, artig), narren i det spanska
renässanslustspelet. G. har gamla anor i den spanska
litteraturen och går väl eg. tillbaka på en
romersk mim (se d.o.). Genom Torres Naharro
och Lope de Vega förvandlades g. från en
enklare lustigkurre till en betydande komisk
person. Typen fortlevde in på 1600-talet. Jfr H a
r-lekin, Hanswurst och Komedi. A.P-n.
Graciös [-siö’s], behagfull, mjuk (i rörelserna
el. linjerna).
Grad. 1) Fys., temperaturenhet, se T e m p e
r a t u r och Måttsystem.
2) Geod. Jorden är tillnärmelsevis en
rota-tionsellipsoid, avplattad mot polerna.
Meridiangrad är en båge å en meridianellips
mellan två punkter med en poltiöjdsskillnad
av 1°. Meridian-g:s längd, minst vid ekvatorn,
störst vid polerna, utgör med Bessels
jorddimensioner (se G e o d e s i)
mellan polhöjderna 0° och 1° 110,564 m.
„ „ 44% „ 45% 111,119 m.
„ „ 89 „ 90 111,680 m.
Parallellgrad är en båge å en
parallellcirkel mellan två punkter med en
longitudskill-nad av 1°. Dess längd avtager väsentligen med
cosinus för polhöjden och utgör
vid ekvatorn 111,307 m.
„ 45° polhöjd 78,837 m.
„ polerna 0 m.
I.C.J.
— 667 —
— 668 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
