Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grain - Grainger, Percy Aldridge - Grajewo - Grajiska alperna - Gral - Grallatores, vadarefåglar - Gram (viktenhet) - Gram (härad) - Gram, 1. Hans - Gram, 2. Christian - Gram, 1. Jörgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAINGER
= 1/288 av en given mängd (urspr. 1 mark och
1 g. = 0,8i2 gr.) ädel metall: för guld^/12 karat
(urspr. V4), för silver=1/i2 lot (lod). N.L.R.
Grainger [greTnja], PercyAldridge,
australisk pianist och tonsättare (f. 1882),
studerade pianospel i Tyskland, verkade som
pianovirtuos i London, sedan 1915 i Amerika. G.
är särsk. bekant för sina insamlingar och
bearbetningar av nordeuropeiska folkvisor
(företagna på tillskyndan av Grieg) och har
dessutom skrivit verk för orkester och för piano
(parafras över blomstervalsen af Tjaikovskijs
”Casse-noisette”-svit), kammarmusik, körverk
och sånger. E.A.
Graje’wo, stad i vojevodskapet Bialystok, n.
Polen; 7,436 inv. (1921, Vs judar). Gränsstation
på järnvägen Brest-Litovsk—Königsberg. O.P.
Grajiska alperna, se Alperna, sp. 754.
Gral, se G r a a 1.
Grallato’res, vadarefåglar, var en i den
äldre fågelsystematiken uppställd ordn., som
numera till största delen ingår i ordn.
broek-fågelartade fåglar, till vilka hänföras,
utom underordn., måsfåglar och små vadare,
även underordn. duvfåglar och stäpphöns (se
d.o.). H.W.
Gram (förk. g. el. gr.), viktenhet i det
metriska systemet=vikten av O,ooi 1. destillerat
vatten vid 4°G. i lufttomt rum = 10 dgr. = 100 cgr.
= 1,000 mgr. = 0,235 ort = 0,0752 lod. N.L.R.
Gram, hd i Haderslev amt, Sönderjylland, v.
om staden Haderslev; 337 kvkm., 11,541 inv.
(1930). W.P-n.
Gram. 1) H a n s G., dansk filolog och
historiker (1685—1748), mag. 1708, konrektor 1711—19,
prof, i grekiska 1714,
kungl. historiograf,
bibliotekarie och
arkivsekreterare 1730,
gehejmearkivarie
1731, etatsråd 1746.
G. började sin bana
som filolog. Hans
insats på detta område
är dock utan eg.
betydelse. Av desto
större intresse och
värde — ännu för vår
tid — är hans
histo
riska förf.-skap, som ofta framträdde
under till det yttre mycket blygsamma
former — ss. anmärkningar el. företal till
uppl. av andra historikers verk. För G:s
utveckling som historiker ha inhemska
forskare som Th. Bartholin och Arne Magnusson,
utländska som Mabillon, Montfaucon, Muratori
och Leibniz spelat en roll. En grandios
forskarnatur som han var, en av de största i
dansk historieskrivning, har han dock satt sin
egen prägel på allt vad han tilläventyrs
utifrån anammat. G. är den förste
representanten i Danmark för en modern,
metodiskt-kri-tisk historieforskning. De historiska källorna
undersöker . han med hänsyn till
proveniensen och uppställer som regel, att de
samtida källorna, särsk. om de äro byggda på
ögonvittnens utsago, äro de trovärdigaste. G:s
noter till florentinaren J. Lamius’ uppl. av
Meursius’ (se denne) danska historia (bd 9,
1746, av Meursius’ samlade verk) äro av stort
värde för forskningen om Danmarks äldre
historia. Hans inledning till ed. av Niels Krags
”Annales Christiani III” (1737) lämnar det
yppersta provet på G:s kritiska förmåga. Av stort
intresse är G:s företal till J. Möllers
litteraturlexikon ”Cimbria literata” (1744). I den
skriftserie, som utgavs av Det kiöbenhavnske
Sel-skab (senare Det Kongel. Danske
Viden-skabernes Selskab), som på hans
initiativ stiftats 1742, publicerade G. ett
flertal avh. bl.a. ”Om Kong Knud den stores
Reise til Rom”, ”Forbedringer til Kong
Wol-demar Christoffersöns Historie” samt flera
uppsatser ang. Kristian II :s historia. Som
gehejmearkivarie lade G. grunden till den
samling diplomavskrifter, som senare
fullbordades av hans lärjunge J. Langebek och därför
fått bära dennes namn (”Diplomatarium
Lange-bekianum”). E.Blp.
2) Hans Christian Joachim G.,
dansk bakteriolog och läkare (f. 1853), med.
d:r 1853 (”Undersögelser over de röde
Blod-legemers Störrelse hos Mennesket”), docent
och prof, i farmakologi 1891, överläkare vid
Rigshospitalet 1892, prof, i invärtes medicin
vid Köpenhamns univ. 1900. G. publicerade
1884 sin bakteriefärgningsmetod (se Grams
metod), som gjort hans namn känt över
hela världen (”Über die isolierte Farbung der
Schizomyceten in Schnitt- und
Trockenpräpa-raten”), utgav 1902—09 ”Klinisk-terapeutiske
Forelæsninger” (4 bd). G. är en i Danmarks
medicinalväsen mycket använd administrativ
kraft och har spelat en stor roll i detta lands
kamp mot tuberkulosen. A.Fl.
Gram. 1) Jörgen Pedersen G., dansk
matematiker och försäkringsman (1850—1916). F. i
Sönderjylland, anställdes G. 1875 efter studier
i matematik i livförsäkringsbolaget ”Hafnia”.
Efter grundandet av
olycksfallsförsäkringsbo-laget ”Skjold” blev han dettas direktör 1884—
1910. Sedan 1910 var han direktör för danska
Forsikringsraadet. Bland hans talrika
vetenskapliga arbeten må nämnas ”Om
Rækkeudvik-linger, bestemte ved de minste Kvadraters
Methode” (doktorsavh., 1879) och ”Under-
— 691 —
— 692 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
