Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granada (Spanien) - Granada (Nicaragua) - Granada, Nya - Granadiller, grenadiller - Granados y Campina, Enrique - Granadör - Granat - 1. Krigsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANADA
Granada och i bakgrunden Sierra Nevada.
Sierra Nevada. G. är centrum för handeln med
Vega-slättens produkter. J.F.
Från det moriska herraväldets dagar
kvarstå framförallt slottet Alhambra (se d.o.) och
det ovanför liggande lilla lustslottet
Genera-life; vidare rester av murar och torn, Casa del
Cabildo antigua, som var det moriska
univ.-huset och den forna basaren Alcaiceria.
Katedralen, Santa Maria de la Encarnacion,
begyn-tes i gotisk stil men visar övervägande
renässans, till stor del utförd av Diego de Silöe;
väst-fasaden är i barock av Alonzo Cano. Det vid
katedralen liggande Capilla real innesluter
Fer-dinands och Isabellas sarkofager; i dess
sakristia finnas utmärkta gammalnederländska
målningar (av Dirk Bouts m.fl.). Från
renässansen märkas vidare justitiepalatset och Casa
de Castril (med museer). A. Cano byggde
också i barock Magdalenakyrkan. Det stora
kar-tusianklostret (Cartuja) har flera dyrbara
konstverk, fresker m.m. samt ett kapell med
överrik senbarock dekorering (av lärjungar till
Churriguera). E.W.
G. grundades av araberna kort efter
Spaniens erövring 711, lydde 755—1028 under
umaijadkalifatet i Cördoba och var därefter
i händerna på ziriderna, idrisiderna och Banu
Sumadih. 1238 blev G. ett självständigt
moriskt rike, under vilket staden och det
omgivande fruktbara och folkrika landet nådde
sin högsta blomstring. Sidenindustri och
handel, särsk. på Italien, utvecklades kraftigt. Inre
stridigheter försvagade snart G:s makt och
gjorde dess härskare tributpliktiga under
Ka-stilien. När så Abu-l-Hasan vägrade tribut,
utbröt 1481 det 11-åriga krig, som slutade med
att G., morernas sista fäste i Spanien, 1492
av Boabdil överlämnades åt Ferdinand II av
Kastilien, varefter staden alltmer förfallit. G.O-r.
Grana’da, huvudstad i dep. G., Nicaragua,
vid Nicaraguasjön; 16,733 inv. (1926),
huvudsaki. indianer. Hamnstad Corinto. G.
grundades 1524 och var en tid Nicaraguas
huvudstad. W.P-n.
Granada, Nya, se Colombia, historia.
Granadiller, grenadiller (spa.
granadil-las, eg. små granatäpplen), de välsmakande
och i tropikerna som frukt använda bären av
vissa i Amerika inhemska Passiflo’ra-arter,
särsk. P. (GranadFlla) quadrangula’ris, edu’lis
och laurifo’lia. Se Passionsblomma.
O.Gz.
Grana’dos y Campi’na [-öås i kam-], E n r
i-q u e, spansk tonsättare och pianist (1867—
1916), studerade i Spanien och Frankrike,
upprättade 1901 ett konservatorium i Barcelona,
som han ledde till sin död; betydande som
dramatisk tonsättare: ”Maria del Carmen” (1898),
”Picarol”, ”Gaziel”, ”Liliana”, ”Petrarca”.
Internationellt kända äro särsk. hans förträffliga
sångkompositioner och hans pianostycken
(”Danzas espanolas”, ”Cantos de la juventud”,
”Goyescas”, vals, etyder, ”Escenas
romånti-cas”), dessutom hans kammarmusik och de
symfoniska dikterna ”La nit del mort” och
”Dante”. G. är en av de mest framstående
representanterna för den spanska, nationellt
romantiska skolan. — Litt.: H. Collet, ”Albéniz
et G.” (1925). E.A.
Granadö’r, se G r e n a d j ä r.
Grana’t (ytterst ital. granata, en med krut
och hagel fylld kula, uppkallad efter
granatäpplet, som innehåller en massa
karmosinfär-gade kärnor och självt fått sitt namn av
denna anledning, till lat. grana’tus, kornig, jfr
Granit). 1) Krigsv., ihålig projektil, i regel
fylld med sprängladdning. G. användas i
art-pjäser och g.-kastare (se d.o.). Vissa g.
avskjutas medelst gevär (se
Gevärsgrana-t e r) el. kastas för hand (se Handgran a-
— 703 —
— 704 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
