Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granat - 1. Krigsväsen - 2. Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANAT
rör för studsbrisad el. brisad efter inträngning
o.s.v. — M i n-g., som ha tunnare väggar och
större sprängladdning (o. 20 å 30 °/o av
projektilvikten), verka efter inträngning i målet
genom det tryck, som uppkommer vid
sprängladdningens detonation (minverkan). För att
g. skall hinna intränga tillräckligt djupt,
innan brisaden inträffar, förses min-g. i regel
med fördröjningsrör. — Ga s-g. innehålla en
fyllning av giftämne i flytande el. fast form
jämte en större el. mindre sprängladdning,
som vid brisaden förgasar el. pulvriserar och
kringsprider giftämnet. Det mest använda
rörslaget är ögonblicksrör (se Gasstrid). —
R ö k-g. ha liksom gas-g. en mindre
brisans-laddning, avsedd för g:s söndersprängande och
rökämnets spridande. Mest använt rökämne
är fosfor, som ger en tät rökslöja men är
riskabelt vid förvaring (självantändning vid
beröring med luften). Även klorsulfonsyra
(ClSOgH), rykande svavelsyra (H2S2O7),
sva-velsyreanhydrid (SO3), koltetraklorid (C1J
m.fl. ämnen ha kommit till användning i rök-g.
I regel förses rök-g. med ögonblicks- el.
dubbelrör. — Bran d-g. (jfr d.o.) innehöllo i
äldre tider en svartkrutblandning jämte
svavel, tjära, beck, hampa m.m. Numera
användas huvudsaki. två slag: f o s f o r-g. och t e
r-m i t-g. Fosforn kringsprides vid brisaden i
småbitar, som självantändas i luften och bilda
ett stort antal små brandhärdar. Termiten
(se d.o.), en blandning av aluminium och
järnoxid, fordrar för sin antändning ett särsk.
tändmedel; den utvecklar efter antändningen
(vid nedslaget) i smältande tillstånd en oerhörd
hetta (o. 3,000° C.) och bildar sålunda en
kraftig och relativt varaktig brandhärd. I brand-g.
kunna både ögonblicks- och fördröjningsrör
samt även dubbelrör komma till användning.
— L y s-g. innehålla lyskroppar (magnesium,
bariumnitrat m.m.), förenade med fallskärmar,
som vid krevad på några hundra m. höjd
utvecklas och uppbära de samtidigt antända
lys-kropparna. Lystider på V2—1 min. kunna
uppnås med fält-art :s lys-g. — G.-k a r t e s c h e r
(shrapnels) äro en kombination av g. och
kar-tesch (se d.o.), där karteschskroten (hårdbly
-kulor) vid krevaden utdrives ur projektilens
stålhylsa av en mindre svartkrutsladdning. 1
äldre g.-kartescher låg denna laddning i
spetsen; i moderna är den placerad i bottnen,
varigenom projektilhylsan verkar som en mörsare
och skroten erhålla en ökad hastighet och
större verkningsförmåga. Röret, ett dubbelrör,
sitter i spetsen och åstadkommer, ”temperat”,
krevad i luften, varvid blykulorna fördelas
inom en s.k. krevadkon, vars ovala skärning med
marken representerar krevadens
verkningsområde (se Krevad). G.-kartescher voro före
världskriget de vid fält-art:s kanoner mest
använda projektilerna. Numera ingå de i
väsentligt mindre proportion än brisans-(spräng-)g.
— En kombination i samma projektil av
g.-karteschens skrotverkan och g:s spräng- och
splitterverkan har man sökt erhålla genom
konstruktion av s.k. b r i s a n s-g.-k a r t e s c
h-e r, även kallade ”spränggranatkartescher” el.
”granatgranatkartescher”, där en brisant
sprängladdning inlagts i g.-karteschens främre
del el. ingjutits mellan kulorna i dess
skrotladdning. Bl.a. i Tyskland och Österrike
före-kommo före och under världskriget dylika
Einheitsgeschosse. På gr. av sin ofta
invecklade konstruktion lämpa de sig ej väl för
masstillverkning och förekomma numera
sällan. — Ang. g:s verkan se
Projektilverkan. R.Sbg.
2) Miner., ett silikat med mycket växlande
innehåll av baser; dess allmänna formel är
ll ill 11 III
R3R2 . Si3 . O12 el. 3RO . R2O3.3SiO„. Det
förekommer mest i kristalliniska skiffrar och som
Granat fig. 6—10. 6 lysgranat, 7 granatkartesch (föråldrad, med topp laddning), 8 granatkartesch
(med bottenladdning), 9 brisansgranatkartesch, 10 vinggranat.
— 707 —
— 708 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
