Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granfelt, ätt - Granfelt, 1. Axel Fredrik - Granfelt, 2. Axel August - Granfelt, 3. Hjalmar - Granfelt, 4. Hanna - Granfrögallmygga - Grange, The - Grangärde - Grangärde revir - Granhammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANHAMMAR
Granfelt, sv.-finländsk adlig ätt, stammande
från skrivaren på Åbo slott Berend Eriksson
(d. före 1572). En av hans ättlingar, kaptenen
vid Björneborgs reg. Carl Gustaf G.
(1683—-1767), adlades G. 1756. Ätten, som
introducerades på Finska riddarhuset 1818 och fortlever
i Finland, utgick i Sverige på manssidan 1895.
C.
1) Axel Fredrik G., teolog (1815—92),
prof, i dogmatik och etik vid Helsingfors univ.
G., som företrädde en
positiv
förmedlings-teologi, bl.a. påverkad
av Martensen, var en
mycket produktiv
förf, och gjorde i
klara och väl avvägda
arbeten talrika inlägg
i kyrkliga och teol.
stridsfrågor. Han var
i flera perioder led.
av lantdagen och
kyrkomötet. S.N.
2) A x e 1 A u g u s t G., den föregåendes son,
nykterhets- och folkbildningsman (1846—1919),
med. lic., ledde den helabsolutistiska
nykterhetsrörelsens genombrott i Finland. Det 1860
stiftade Kohtuuden Ystävät (Måttlighetens
vänner) ombildades 1884 väsentligen genom G:s
inflytande till Raittiuden Ystävät (Nykterhetens
vänner) och har därefter haft ett dominerande
inflytande på nykterhets- och förbudsrörelsens
utveckling i Finland. Under en lång följd av
år ledde G. även den mycket inflytelserika
nykterhetsföreningen Koitto i Helsingfors. 4ven
inom folkbildningsarbetet voro G:s insatser
betydande. Th.Dn.
3) Otto Hjalmar G., den föregåendes
kusin, jurist (f. 1874), 1906 jur. d:r och docent,
1909—18 samt sedan 1921 prof, i processrätt
vid Helsingfors univ., justitieråd 1918—20,
justitieminister 1920—21, från 1923 univ:s
prorektor. G. är en av samtidens mera bemärkta
processualister och bland de ledande vid
Nordiska juristmötena. Av G:s förf.-skap märkes
”Straffrättslig häktning” (4 uppl. 1930),
”Straffprocessrätt” (1908—10), ”Grunddragen av
Finlands konkursrätt” (1918), ”Kort framställning
av Finlands civilprocessrätt” (1927). E.K.
4) Hanna (Lilian) G., den föregåendes
kusins dotter, operasångerska (f. 1884), har
genomgått E. Duvernoys privatkonservatorium i
Paris, varit anställd bl.a. vid Mannheims
hovteater, Covent garden i London och statsoperan
i Berlin samt Finska operan och gästspelat vid
ett flertal europeiska scener. Till hennes
glansroller höra Elsa, Elisabeth, Donna Anna, Pa-
mina, Salome, Leonore (Trubaduren),
Marga-rethe. Hon har uppträtt med stor framgång
även ss. oratorie- och konsertsångerska. O.A-n.
Granfrögallmygga, se Gallmyggor.
Grange, The [öa grelnj], officiellt namn:
Order of patrons of husbandry Grange,
amerikansk ordensorganisation bland farmarna,
bildad 1867 med syfte att under dåv. svåra tider
hävda lantbrukets intressen och sammanföra
farmarna till sällskaplig samvaro. G.-rörelsen
utvecklades snabbt och hade 1875 c:a 760,000
medl. Politiskt neutral, genomdrev G. genom
påtryckning på partierna antagandet av flera
anti-monopollagar, riktade framförallt mot
järnvägsbolagen. En livlig kooperativ
verksamhet bedrevs, men efter 1875 gick G:s
betydelse tillbaka. På senare tid har G.-rörelsens
viktigaste insats varit, att den fört farmarna
samman och brutit deras forna isolering. —
Litt.: T. C. Atkeson, ”Semi-centennial history
of the patrons of husbandry” (1916). T.E-r.
Grangärde, s:n i Kopparbergs län, omfattar
v. delen av Västerbergslags tingslag, v. och n.v.
om Ludvika; 756,62 kvkm., därav 705,4» land;
Grangärde.
11,969 inv. (1931), därav 5,985 i Grängesbergs
kapellförsamling; 23,i» kvkm. åker (1927; 0,ns °/o
av landarealen), 547,64 kvkm. skogsmark.
Järnbruk bl.a. vid Nyhammar, c:a 1,000 inv. —
Pastorat: G. och Grängesberg, Norrbärke
kontrakt, Västerås stift. J.C.
Grangärde revir, adress Smedjebacken,
tillhör Dalarnes distrikt och omfattar Nås
tingslag samt Äppelbo, Grangärde, Ludvika,
Norrbärke, Söderbärke och delar av Malungs,
Ma-lingsbo och Gustavs socknar av Kopparbergs
län. Areal (1929) statsskogar 9,352 har, varav
7,854 produktiv mark, övriga allmänna
skogar 5,893, resp. 4,835 har. 1929 års avverkning
å statsskogar 19,270 kbm. Reviret är delat i 3
bevakningstrakter. E.S.-P.
Granhammar, gods i Uppland i V. Ryds s:n,
Uppsala län, vid Kungsängen; utgör 14^2 mtl,
1,300 har, varav 400 åker; taxeringsvärde över
600,000 kr. Slottet är av sten i 3 vån., den
understa från 1400-talet, de övre påbyggda på
— 721 —
— 722 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
