Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granit - Granitgnejs - Granitoid struktur el. granitkornig struktur - Granitporfyr - Granius Licinianus - Grankottmätare - Grankottsmott - Grankottvecklare - Grankulla - Grankullaviken - Grannelagsförhållanden - Granodiorit - Granofyr - Granquist, Gustaf - Granqvist, Ida - Gran Sasso d’Italia - Gransee - Gransherad - Gransholm - Granskningsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANITGNEJS
såväl mot kemisk och mekanisk vittring som
mot åverkan utgör g. ett värdefullt och
eftersökt råmaterial för vägbeläggning,
byggnads-ändamål och skulpturverk. Viktiga sv.
g.-in-dustri- och exportområden äro kusttrakterna i
Bohuslän, Blekinge, Småland och Östergötland.
Se Stenindustri. G.Fn.
Granitgnejs, se Gnejs.
Granitoi’d struktur el. granitkornig
struktur kännetecknar i allm.
magmaberg-arternas djupbergartsgrupp, för vilken
graniten strukturellt utgör prototyp. Den
karakteriseras av självständig kristaliografisk
begränsning blott hos något el. vissa av de
ingående mineralslagen, men osjälvständig hos
de övriga. G.Fn.
Granitporfy’r är en stelningsform hos
granit-magman, kännetecknad av
kvarts-fältspatströ-korn i en medel-finkornig grundmassa, ofta
granofyrisk. G. förekommer ofta ss.
sprick-fyllnader (gångar) och som randzon kring
gra-nitmassiv. G.Fn.
Gra’nius Licinia’nus, romersk historiker (2
—3 årh. e.Kr.), förf. till en historisk handbok,
som särsk. sysslar med anekdoter, kuriositeter
och under. I en handskrift i London äro som
understa och äldsta skiift delar av 4 böcker
bevarade (händelser 163—?8 f.Kr.). G:s’
huvudkälla synes vara Livius. Wi.
Grankottmätare, fjärilart, se M a 1 m ä t a r e.
Grankottsmott, Diory’ctria abietella,
tillhörande fjärilgruppen mottfjärilar (se d.o.), har
en vingbredd av 23—32 mm., brungrå,
svart-och brunpudrade framvingar med ljusa,
mörk-kantade tvärlinjer och vit, månformig
diskfläck. Larverna leva i gångar i kottar av gran,
tall o.a. barrträd, varvid fröna förstöras, el. i
skotten, som därigenom vissna. E.W-n.
Grankottvecklare, Laspeyre’sia strobile’lla,
tillhörande fjärilgruppen vecklare (se d.o.), har
en vingbredd av 11—14 mm., gulbruna
framvingar med ett flertal bly- el. silverglänsande,
vinkelböjda och delvis greniga tvärlinjer.
Larverna leva i grankottar, delvis av deras frön.
E.W-n.
Grankulla, köping och villasamhälle i Esbo
kommun, Finland, 15 km. v.n.v. om
Helsingfors; 1,656 inv. (1929), flertalet svensktalande.
J.C.
Grankullaviken, vik på nordspetsen av Öland;
vid G. utskeppningshamn för Böda kronopark.
Grannelagsförhållanden. De personer som
äga el. inneha angränsande el. nära intill
varandra liggande fastigheter, d.v.s. äro grannar,
äro skyldiga att taga viss hänsyn till varandra
och äro fördenskull även underkastade vissa
begränsningar i sitt förfogande över sina
fastigheter. Främst gäller detta i städer o.a. tätt
be
byggda orter, där ordnings- och
hälsovårds-stadgorna för stad gälla och en mängd oi i ka
bestämmelser i dylik riktning utfärdats, ofta
även i särsk. kommunala stadgar. För
grannarna i byn på landet gåvo i äldre tider
lagarnas byggningabalkar ingående bestämmelser
ang. gemensamt brukande av byamarken och
sammanlevnaden inom byn. Även efter byns
sprängning genom skifte kvarstår dock el. ha
nytillkommit ett stort antal olika författningar
ang. skyldighet för grannar att deltaga i vissa
gemensamma företag (se Dikningslagen
och Vägunderhåll) el. åliggande att
uppsätta stängsel (se Stängselskyldighet)
i gränserna. Granne kan också enl.
överenskommelse vara skyldig tåla visst intrång från
annan (se S e r v i t u t och Vattenrätt).
E.K.
Granodiori’t (plagioklasgranit) är en till
eruptivbergarternas kalkalkaligrupp, närmast
till granitfamiljen, hörande djupbergart. Den
bildar övergången mellan graniter och dioriter
och avviker från de förra genom sin större
mängd kalkrikare plagioklas. G. förekommer
allmänt i äldre och yngre bergskedjor, t.ex.
den kaledoniska, Anderna m.fl. G.Fn.
Granofy’r är en strukturell utbildningsform
hos vissa graniter och kvartsporfyrer,
kännetecknad av en under mikroskopet synlig
skrift-granitisk sammanväxning mellan kvarts och
fältspat. G. förekommer ofta i granitmassivens
hastigare avkylda randzoner. G.Fn.
Granquist, Per Gustaf David, fysiker (1866
—1922), fil. d:r och docent i Lund 1894, 1899
laborator i experimentell fysik i Uppsala, 1910
prof, i fysik sammastädes. G. utförde
omsorgsfulla undersökningar över fenomenen vid den
elektriska ljusbågen och fullföljde K.
Ångströms (se denne) arbeten över solstrålningen.
N.R-e.
Granqvist, Ida, författarinna (f. 12/n 1872),
sv. kyrkans missionär i Sydafrika, har utg.
flera religiösa diktsamlingar. S.N.
Gran Sa’sso dTta’Iia, ö. huvudkedjan i
Ab-ruzzerna, Apenninerna (se d.o., sp. 1306 f.).
Gransee [grä’nzé], geogr., se Grandson.
Gransherad, hd i Telemark fylke, s. Norge,
vid s. ändan av Tinnsjöen; 391,31 kvkm.; 1,267
inv. (1930). S.
Gransholm, finpappersbruk och
pappersför-ädlingsfabrik i öja s:n, Kronobergs län, det
förra anlagt 1790, tillhöra G. a.-b., Gämla
(bildat 1901, omslutning 31/t2 1930 1,9 mill. kr.).
Årsproduktion av finpapper c:a 1,400 ton;
arbetarantal 165. Lth.
Granskningsmän. 1) G. i konkurs. Enl.
gällande konkurslag av 13/s 1921 äga
borgenärerna i en konkurs övervaka och kontrollera
— 727 —
— 728 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
