Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gras, Felix - Graser, Johann Baptist - Grasse - Grassera - Grasset, Eugène - Grassi, Giovanni Battista - Grassmann, 1. Hermann - Grassmann, 2. Robert - Grasso, Giovanni - Grata Justa Honoria - Gratangen - Gratia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRASER
besjöng G. de gamla
trubadurerna och
deras tid. Prosaepiken
odlar han i romanen
”Li papalino” (”De
påvlige i Avignon”)
och i ”Li rouge döu
Miejour” (”De röda
från Södern”, sv.
övers, av M.
Boheman, 1896). G. delade
ej den starka
proven-salska separatismen.
— Litt.: H. Kjellman, ”Ur Sydfrankrikes
kulturvärld” (1927) och där anförd litteratur. J.V.
Graser [-zar], Johann Baptist, tysk
pedagog (1766—1841), grundade
skrivläsemeto-den (se d.o.) samt ville, påverkad av Schelling
och Pestalozzi, på filosofiskt spekulativ
grundval bygga en social, livsduglig,
systematiskt-vetenskaplig, utvecklande pedagogik. Bland
G:s skrifter märkes ”Divinität oder das
Prin-zip der wahren Menschenerziehung” (1813).
B.R.H.
Grasse [gras], stad i dep. Alpes-Maritimes,
är vackert belägen 40 km. v. om Nizza, 333
m.ö.h.; 19,765 inv. (1926). G. har tillverkning
av parfymer, liköressenser och fruktkonserver,
betingad av den betydande blomsterodlingen i
stadens omgivningar. På gr. av sitt skyddade
läge är G. en omtyckt vinterkurort. O.P.
Grasse’ra (ytterst lat. grassa’ri, ströva
omkring), härja, husera, rasa; förr och mera
ur-spr.: under stoj och oväsen ströva omkr. (om
studenter o.d.), ”gå grassatim”.
Grasset [grasä’], Eugène Samuel,
schweizisk-fransk målare, illustratör och
konsthantverkare (1850—1917), målade landskap i olja
och akvarell samt ritade mönster för
textilarbeten, boktryck etc.; även verkade han som
möbel- och plakattecknare och utförde ill.,
särsk. med medeltida motiv. Han utgav
”Mé-thode de composition ornamentale” (1905).
K.E.S.
Grassi, Giovanni Battista, italiensk
zoolog (1854—1925), 1883 prof, i zoologi och
jämförande anatomi i Catania, 1895 i samma
ämnen i Rom, har utom skrifter över termiter,
pilmaskar, bandmaskars och insekters
utveckling utg. praktiskt värdefulla arbeten över
vin-ranklusen. Mest bekant är G. genom
tillsammans med Calandruccio utförda
undersökningar över ålens förvandlingar och orsakerna till
malarian. Efter resor i Italien 1898 lyckades
G. i samarbete med Bignami och Bartinelli i
huvudsak utreda malariaparasitens utveckling
såväl i myggan Anopheles som i människans
blod. Jfr Frossa. O.C-n.
Grassmann. 1) Hermann Günther G., tysk
matematiker och språkforskare (1809—77),
gymnasiallärare i Stettin. G. utvecklade i sin
”Ausdehnungslehre” (1844, omarbetning 1862)
en geometrisk kalkyl, där den analytiska
geometriens fördelar förenats med den rena
geometriens, genom att man räknar med
storheterna själva i st. f. med deras koordinater.
Ur denna geometriska kalkyl har vår
moderna betydelsefulla vektor- (se d.o.) och
ten-sorkalkyl (se d.o.) utgått. En analog teori har
även utvecklats av W. R. Hamilton (se denne).
G:s matematiska arbeten rönte under hans
livstid föga erkännande, vartill torde ha
bidragit utom en otillgänglig form deras ringa
beröring med andra samtida kontinentala
matematikers arbeten. Besviken övergav G. under
en stor del av sitt liv matematiken och ägnade
sig åt språkforskning; bl.a. har han översait
”Rigveda” och utg. en ordbok därtill. Hans
matematiska och fysiska arbeten ha utgivits
av F. Engel (3 bd, 1894—1911). H-r.
2) R o b e r t G., den föregåendes bror, förf,
och förläggare (1815—1901), utgav omfattande
filosofiska arbeten (”Das Gebäude des
Wiss-ens”, 10 bd, 1882—1900) men blev mest bekant
för en häftig och omstridd polemik mot den
katolska moralteologen Liguoris (se denne)
skrifter. S.N.
Grasso [-så], Giovanni, italiensk
skådespelare och teaterledare (o. 1881—1930), växte
upp som medarbetare vid faderns
marionettteater, blev sedan skådespelare och vann tidigt
lysande framgång med sin lidelsefulla och
realistiska framställning av folkliga
sicilianska karaktärer. Bland hans roller märkes
även Othello. G. gjorde från 1908 upprepade
europeiska och amerikanska turnéer. G.K-g.
Grata Justa Hono’ria (f. 417), dotter av
Con-stantius III och Galla Placidia, syster till
Valen-tinianus III. G. blev augu’sta, trol. 425.
Begåvad och maktlysten men illa behandlad vid
hovet, vände sig G. till Attila, vilken upptog
hänvändelsen som ett giftermålsanbud och
krävde ”prinsessan och halva riket”.
Kejsarens vägran blev en orsak till att Attila bröt
in i Gallien och, där besegrad, i Italien. Vid
hans återtåg vägrade kejsaren fortfarande att
utlämna G. Lm.
Gratangen, hd i Troms fylke, Norge, omkr.
fjorden med samma namn samt intill gränsen
mot Nordland fylke; 313,34 kvkm.; 1,967 inv.
(1930). S.
Gra’tia [i sv. gra’tsia] (lat.), behag; gunst,
ynnest (bevis); tack. Jfr Dei gratia. — Teol.
G. actua’lis, den förberedande nåden, som
upphör i och med den förblivande nåd, som
meddelas i rättfärdiggörelsen, g. habitua’lis; g.
— 739 —
— 740 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
