Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gratia - Gratial - Gratianus - Gratianus, Franciscus - Gratie - Gratierna, gracerna - Gratifikation - Gratin - Gratiolin, Gratiolosin - Gratis - Gratisemission - Gratius, Ortwin - Gratiös - Gratry, Auguste Joseph Alphonse - Grattan, Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRATTAN
infusio’nis, helgelsens ingjutna nåd; g.
remis-sio’nis, syndaförlåtelsens nåd; donæ gratiæ,
nådegåvor; gratias aga’mus Deo, låtom oss
tacka Gud. S.N.
GratiaT kallas dels understöd till änkor och
barn efter befattningshavare vid Flottan, vilket
utgår ur Flottans pensionskassas g.-fond, dels
pension till avskedat indelt manskap vid
armén, vilken pension utgår ur Vadstena
krigs-manshuskassa. Sistn. pensionstagare kallas
gratialister; före 1905 utbetalades deras
g. vid 2 gånger årl. inom varje reg:s område
anordnade gratialistmöten. E.O.B.
Gratia’nus, romersk kejsare (d. 383),
utnämnd 367 av sin far Valentinianus I till
augu’stus, blev vid dennes död 375 styresman
för rikets v. prov.; hans minderårige bror
Valentinianus II blev medregent, under det att
farbrodern Valens styrde Orienten. G. sökte
bringa denne hjälp mot östgoterna men kom
fram för sent för att hindra den fruktansvärda
katastrofen vid Adrianopel 375. Han var nu
ensam kejsare men överlät östern åt
Theodo-sius, under det att han med kraft i v. hävdade
riksgränsen gentemot germanska anfall och
378 vann en betydande seger vid Kolmar. Ett
uppror i Britannien av Maximus (se denne)
förmådde han ej kuva och mördades. B.
Gratia’nus, F ranciscus, italiensk
rätts-lärd (o. 1100—1160), den kanoniska rättens
främste målsman, munk vid klostret San Felice
i Bologna samt prof, vid univ. där. G. sökte
bringa de talrika kyrkliga konsiliebesluten och
påvliga breven i rättsfrågor i samklang med
varandra och verkställde o. 1145 för ändamålet
ett sammanfattningsarbete ”Concordia
discor-dantium canonum”, innehållande dels korta
lärosatser (distinctio’nes), dels rättsfall (cau
sæ) systematiskt ordnade och förbundna med
G:s’ egna utläggningar, dicta Gratiani. Arbetet,
vanl. kallat ”Decretum Gratiani” (se d.o.), vann
ett oerhört anseende och ingår, ehuru ett
privatarbete, som första och främsta del i ”Corpus
juris canonici” (se d.o.) samt blev själv
föremål för vidlyftiga utläggningar. Se D e k r
e-t a 1 e r. e.K.
Gratie [gratsie] (från lat. gra’tia), behag,
grace (se d.o.).
Gra’tierna, gracerna, rom. myt., behagets
gudinnor, se Chariterna.
Gratifikation [-Jo’n] (ytterst av lat.
gratifi-ca’tio, ynnestbevisning, till gratifica’ri, bevilja),
frivillig penninggåva, lämnad som ersättning
för gjorda tjänster, tillfällig penningbelöning,
särsk. åt (i sht underordnad) tjänsteman utöver
lön el. arvode.
Gratin [sv. uttal -tä’p] (fra.). Rätter au
gra-tin kunna göras av fisk, kött, grönsaker, frukt.
På ett eldfast fat läggas de färdigkokta
ingredienserna. Därpå strör man ett lager av rivebröd
enbart el. rivebröd och riven ost över det hela
och sätter in fatet i ugn samt utsätter rätten för
stark övervärme, så att den får svagt brun
färg. Ofta häller man en tjockare sås el.
stuvning av smör, mjöl och vätska över det, som
skall gratineras, och sedan strös rivebröd
över. LN-y.
GratiolFn, GratiolosFn, farm., se Jordgalla.
Gratis (lat., av gra’tiis, dat. plur. av gra’tia,
ynnest), eg.: av ynnest; för intet, till skänks,
kostnads- el. avgiftsfritt.
Gratisemission [-Jo’n], utdelning av
gratis-aktier till ett bolags delägare (utan någon som
helst motprestation). Genom g. frånhändes
bolaget ej något reellt värde, liksom ej heller
aktieägarna erhålla ökat aktievärde. Det är
näml, sparade vinstmedel, fonder (vilka ju
redan förut tillhöra aktieägarna), som
omvandlas till aktiekapital och därför måste
motsvaras av aktiebrev. Vhgn.
Gra’tius, O r t w i n, tysk skolastisk teolog
(o. 1481—1542), prof, i latin i Köln,
motståndare till humanisterna, i sht Reuchlin, vilken
hånade G. i ”Epistolæ obscurorum virorum”
(se d.o.), varpå G. svarade med
”Lamentatio-nes obscurorum virorum” (1518). [W.N.]
Gratiös [gratsiö’s], se Graciös.
Gratry [-tri’], Auguste Joseph
Alphon s e, fransk katolsk teolog (1805—72),
prof, i moralteologi vid Sorbonne 1863, led.
av Franska akad. 1868, förnyade
kongregatio-nen Oratoriet för den obesmittade avlelsen
(se O r a t o r i a n e r). G. företrädde i
religionsfilosofiska och exegetiska arbeten en
liberal katolicism, som försökte ena modern
vetenskap och kyrkans lära; på Vatikankonsiliet
1870 uppträdde han mot ofelbarhetsdogmen men
underkastade sig sedan konsiliets beslut. S.N.
Grattan [grä’tan], Henry, irländsk
politiker (1746—1820). Efter en kort tids
advokatverksamhet blev G.
1775 underhusled. i
det irländska
parlamentet. Genom sin
lysande vältalighet och
med stöd av
demonstrationer av de 1778
organiserade frivilliga
trupperna, de s.k.
vo-lunteers, lyckades G.
1779 genomdriva
handelsfrihet för Irland
samt 1782 den s.k.
Renunciation act. G:s
försök att reformera parlamentets
valsätt och sammansättning misslyckades på
— 741 —
— 742 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
