Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Graupner, Christoph - Grav (gräva) - Grav (tung) - Grava (nedsalta) - Grava (kommun) - Gravallius, Wilhelmina - Gravamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAV
kantater, symfonier, kammarmusik och
pianosviter. F.S-l.
Grav. 1) Se Begravning och
nedanstående sammansättningsord.
2) Krigsv. Vid permanenta befästningar
omslutas större fasta punkter vanl. av en g., som
utgör verkets huvudhinder (stormgrav) och i
förening med andra anordningar avser att göra
verket stormfritt. Man skiljer på torra och våta
g. Torra g. kunna ant. vara lodrätt nedsprängda
i berg el. grävda; i senare fallet är vanl. den
yttre g.-sidan (kontereskarpen) murklädd. Den
inre g.-sidan (eskarpen) göres vanl. i jordens
naturliga lutning och förses med särskilda
stormhinder, ss. stormgaller, järntrådsnät o.d.
Djupet bör vara minst 6 m., bredden minst 10
m. för att försvåra övergång med
stormbryggor (se d.o.). Våta g. givas en bredd av upp
till 50 m. samt så stort djup, att övervadning ej
kan äga rum. I mitten anordnas en djupare
g., ränn-g. G.-försvaret utföres dels genom
flankerande eld från kontereskarpgallerier,
liggande i g :s ingående vinklar, från kaponjärer, som
användas vid grävda g:s ryggsida, el. från
pansartorn, dels genom frontal eld från
eskarpgal-lerier el. vid våta g. från öppen vallgång. A.W.G.
Grav (lat. gravis, tung, besvärlig). 1) tungt
vägande, allvarlig; svårartad. 2) Språkv., som
subst. och i förbindelsen grav accent, om
tryckaccent: accent 2; om tonaccent: det
sjunkande-stigande tonfallet i ord med accent 2,
t.ex. anden, bestämd form av ande; se A c c e n t,
sp. 95. 3) tecknet \ som i svenskan betecknar
g accent; i franskan brukat dels över e för att
utmärka ljudvärdet ä och dels för att åtskilja
likaljudande ord, t.ex. å och a, oü. och ou, i
italienskan för att ange huvudtonens läge, t.ex.
bontå, amö, el. skilja homonymer, t.ex. lå, där,
men la, hon, m.m. E.H.
Grava, sätt att nedsalta lax el. strömming i
tinor. Vid längre tids förvaring omlindades
förr gravlaxkärlet väl och nedsattes i en grop
i jorden. Härav torde namnet gravlax (se d.o.)
ha uppkommit. 1-N-y.
Grava, kommun i Karlstads hd, Värmlands
län, kring Klarälven, n. om Karlstad; 170,78
kvkm., därav 159,03 land; 7,692 inv. (1931);
50,67 kvkm. åker (1927; 31,9 °/o av landarealen),
86,55 kvkm. skogsmark. G. är uppdelat på G.
församling (131,so kvkm., därav 124,87 land,
3,748 inv.) och Forshaga församling (3,944 inv.),
vilka var för sig bilda ett pastorat i Kils
kontrakt, Karlstads stift. 7 km. n.v. om Karlstad
ligger vid Klarälven Skåre sågverksort, c:a
600 inv. J.C.
Grava’llius, Carolina Wilhelmina, f.
Isaksson, författarinna (1809—84), utgav
noveller och romaner, bland vilka ”Högadals
prostgård” (2 bd, 1844) på sin tid var synnerligen
omtyckt. C.
Grava’men (lat.), plur. -a’mina,
besvärande omständighet, anklagelse; förr även:
Klarälven i trakten av Grava kyrka.
Ur S.T.F.-s bildarkiv.
— 747 —
— 748 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
