Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gravelotte - Gravendal - s-Gravenhage - Gravenstein - Gravensteiner - Gravera - Gravering, gravyr - Graversfors - Graves (viner) - Graves, Robert James - Graves, Charles - Graves, Robert - Gravesend - Gravfynd - Gravgås - Gravicembalo - Gravid - Gravigrada - Gravina, Gianvincenzo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAVENDAL
Därmed blev ställningen ohållbar. Rhenarmén
inneslöts i Metz, där den sedermera måste giva
sig fången. — Litt: ”Der 18. August 1870” (i
”Studien zur Kriegsgeschichte und Taktik”,
Abt. 1: 5, 1906). T.H-m.
Gravendal, bruk i Sävsnäs s:n, Kopparbergs
län. G. anlades 1721; de 1736 bildade G.-verken
bestodo utom av G. med valsverk av
Strömsdal och Tyfors med masugnar, sedan 1897 även
av Fredriksberg och Annefors masugnar.
Ägare är Hällefors bruks a.-b. Th.P.
s-Gravenhage [szra’fanha’ya], geogr., se
Haag.
Gravenstein [gräTanJtaln], geogr., se G r a
a-s t e n.
Gra’vensteiner, se Äpple.
Grave’ra (av fra. graver, till ty. gråben,
sv. gräva, äldre även grava, o.s.v.), utföra
gra-vering (se d.o.). Subst.: G r a v ö r, person, som
utför gravering.
Grave’ra (till lat. gravis, tung), belasta o.d.,
se Gravamen.
Grave’ring, gravyr, tekniken att på
mekanisk väg medelst gravstickel, puns el. andra
verktyg dekorera en yta av metall, trä el. ben.
G. avser endast linje- och ytverkan, icke
reliefverkan. Om användningen av syror för
liknande ändamål se E t s n i n g. Inom den
mångfaldigande konsten (grafiken) begagnas
uttrycket gravyr (se d.o.). G. användes även
för praktiska ändamål, t.ex. för anbringande
av skrift, tecken el. graderad skala på
mätverk-tyg. Jfr Glasetsning och gl a s g r a v
e-r i n g. G.V.
Graversfors, bruk i Kvillinge s:n,
Östergötlands län, med o. 400 inv. G. anlades 1733,
sedan 1753 med masugnar och hammare, allt
på senaste åren nedlagt. Däremot drives
marmorbrott och stensliperi m.m. Ägare är sedan
1913 Boxholms a.-b. Th.P.
Graves [grav], vita bordeauxviner (se d.o.).
Graves [grelvz], Robert James, irländsk
läkare (1797—1853), höll redan 1821 på Meath
hospital i Dublin ryktbara kliniska
föreläsningar, grundade på objektiva iakttagelser
samt patologisk-anatomiska erfarenheter.
Jämte sin framstående lärjunge W. Stokes utgav
han 1832—42 ”Dublin journal of medical and
Chemical Science”. Han var den förste som
beskrev symtomen vid Basedows sjukdom. G:s
biogr. och bibliogr. finnas i den av Stokes utg.
”Studies in physiology and medicine” (1863).
Å.Ch.
Graves [gréivz], Charles Hinman,
nordamerikansk affärsman och diplomat (1839—
1928). Urspr. militär, avsked 1870, därefter
framgångsrik affärsman och politiker; 1888—
91 republikansk medl. av representanthuset och
tillika dess talman, 1905—06 minister i Sverige
—Norge, 1906—14 i Sverige. Th.
Graves [grelvz], Robert Ranke, engelsk
skald och kritiker (f. 1895), har utg. ett flertal
saml. dikter i modernistisk anda (de flesta
omtr. i saml. ”Poems 1914—26”, ”Poems 1926
—30”) samt kritiska studier. Han har även
skrivit en uppmärksammad självbiografisk
krigsskildring, ”Good-bye to all that” (1929,
sv. övers. 1930). A.Km.
Gravesend [greFvzänd], hamnstad i
grevskapet Kent, England, på s. sidan av Thames,
nedanför London; 31,137 inv. (1921). Fiske;
skeppsvarv och järngjuterier. S.
Gravfynd benämnas de rester av brända el.
obrända lik, med el. utan åtföljande fornsaker,
som anträffas i förhistoriska gravar. G. äro
av ytterst växlande beskaffenhet och rikedom.
Ss. regel gäller, att skelettgravar äro rikare
utstyrda än brandgravar. Att detta långt ifrån
alltid har sin grund i eldens förstörande
inverkan på inventariet, visas bl.a. av de nordiska
gravarna från yngre bronsåldern, i vilka
gravgåvorna icke varit med på bålet. Se
Gravskick. G.Em.
Gravgås, se G r a v a n d.
Gravicembalo [-cä’m-], mus., detsamma som
cembalo. Se Klaver.
Gravi’d (ytterst lat. gra’vida, till gravis,
tung), havande; dräktig. — Graviditet,
havandeskap, dräktighet (se dessa ord).
Gravigra’da, en utdöd fam. trögdjur, som
närmast anslöt sig till de nu levande
sengångarna. G. voro växtätare och i regel grovt
byggda och klumpiga djur med särsk. de bakre
extremiteterna synnerligen kraftiga, så att de
med stöd av sin starka svans kunde resa sig
på bakbenen upp mot träden. De främre
extremiteterna voro anpassade till att gripa med el.
till grävning. Inom fam. G. finnas de största
bland alla trögdjur. Vissa arter av
Megathe’-rium, Mg’lodon och Megalo’nyx (bild sp. 753)
nådde en elefants storlek. G. framträdde i
Sydamerika under miocentiden och hade sannolikt
tagit sitt ursprung av samma stamformer, från
vilka sedan sengångarna utvecklade sig. Under
pliocen och plistocen spredo de sig även till
Nordamerika men dogo under sistn. period helt
ut. Ett hithörande släkte Glossothe’rium har
sannolikt i Sydamerika levat samtidigt med
människan. • H.W.
GravKna, Gianvincenzo, italiensk
filosof och rättslärd (1664—1718), var en av
grundarna av Arkadiernas akademi, beskyddade
och lät utbilda Metastasio; behandlade i
filosofisk anda naturrättsliga och rättshistoriska
problem (”Origines juris civilis”, ”De Romano
imperio”). G. intresserade sig även för este-
— 751 —
— 752 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
