Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gray, Thomas - Gray, Asa - Gray, Elisha - Gray’s inn - Graz - Grazioso - Grazzini, Antonio Francesco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAY
mest sympatiska gestalter. Hans fina
natursinne och äkta känsla ha gjort honom till en
i sitt hemland alltjämt uppskattad skald. G:s
”Works” utgåvos av E. Gosse 1884, ”Poems”
av A.F. Bell 1915, ”Correspondence” av S.
Toynbee s.å. — Litt.: D.C. Tovey, ”G. and
his friends” (1890); E. Gosse, ”G.” (i
”Eng-lish men of letters”, 2 ed. 1889). Jfr A. Blanck,
”Den nordiska renässansen” (1911). E.E-k.
Gray [grel], A s a, nordamerikansk botanist
(1810—88), prof, i botanik i Michigan 1838,
vid Harvarduniv. i
New Cambridge 1842,
ägnade sig särsk. åt
Nordamerikas flora
och åt fam.
korg-blomstrigas systematik, på vilket område
han var sin tids
förnämste auktoritet. G.
utgav, förutom större
handböcker i botanik,
”Synoptical flora of
North America” (1878
—86), som senare
av
slutades av Watson. Den av G. hopbragta
fa-nerogamsamlingen, vilken han skänkte till
universitetet, är en av de största i världen. O.Gz.
Gray [grel], E 1 i s h a, nordamerikansk
uppfinnare (1825—1901), särsk. känd på gr. av
att han inlämnade patentansökan på en
telefonapparat endast några timmar efter A.G.
Bell 1876. G. gjorde senare flera uppfinningar
inom telegrafien, ss. teleautografen för
elektrisk överföring av handstilen i en skrift och
anordningar för multiplextelegrafering. v.S.
Gray’s inn [grelz in], den äldsta
läroanstalten i London för utbildande av domare och
högre advokater (se Barriste r, England,
rättsväsen, och Inn). G.i. fanns redan före
1370 och har en präktig byggnad från
1500-talet. E.K.
Graz [grats], huvudstad i landet Steiermark,
ö. Österrike, på båda sidor om floden Mur;
152,706 inv. (1923). I n. delen av staden
ligger Schlossberg (475 m.ö.h.), förr försett med
befästningar, nu park. Till v. och s. delarna
av staden är industrien förlagd, ö. delen
ut-göres av villakvarter. G:s äldsta del ligger på
Murs v. sida, s. om Schlossberg. ö. härom
ligger den stora stadsparken och n.ö. om
denna univ. (305 lärare och 1,986 studenter,
1928—29). I stadens v. del ligger
huvudbangården, varifrån Ännen- och Keplerstrasse leda
över Mur till den äldsta stadsdelen. — G. har
en teknisk högsk. och ett flertal andra högre
skolor. — Stadens betydelse som
handelsplats minskades, då Österrike-Ungern föll sön-
Karmelitenplatz i Graz.
der 1918. Industrien omfattar tillverkning av
maskiner, järnvägsvagnar, automobiler, kablar,
papper, läder, glas, möbler, såpa, parfymer
m.m. — G. har några byggnader kvar från
medeltiden, framförallt den sengotiska domen
och ett par andra kyrkor, samt från
renässansen rådhuset och lantdagshuset jämte det
bredvidliggande Landeszeughaus (med rik
vapensamling) ; vidare några minnesmärken från
barocktiden. Det forna Hofburg är nu säte
för prov.-styrelsen. G:s förnämsta museum
är det 1811 upprättade Johanneum. — G.
är känt ss. stad sedan 1129, erhöll 1281
betydande privilegier av konung Rudolf I och
blev i början av 1400-talet residens för
hertigarna av Steiermark av huset Habsburgs
er-nestinska linje. O.P.; E.W.; [B.]
Grazioso [gratsiå’så] (ital.), mus., behagfullt.
Grazzini [-tsi’ni], Antonio Francesco,
italiensk förf. (1503—84), känd även under
namnet II L a s c a, det namn G. valde åt sig
i egenskap av medl. i den av honom och L.
Salviati 1582 stiftade Accademia della
Crus-ca (se Akademi). G. är en av den
toskan-ska prosans mästare, vars böjliga, klara stil
kommer till sin rätt framförallt i ”Le cene”,
en novellsaml. i Boccaccios maner. Han har
även skrivit komedier på prosa, bl.a. den
ypper
— 767 —
— 768 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
