Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greeley, Horace - Green, ätt - Green, Valentine - Green, George - Green, Thomas Hill - Green, John Richard - Green, William - Greenbacks - Green Bay - Greene, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREENE
striden. Trots detta erhöll G. endast en
minoritet bland elektorerna, och han avled före
det formella valet. I det parlamentariska livet
tog han nästan ingen del. — Biogr. av J.
Parton (2 ed. 1872) och W. A. Linn (1903). B.
Green, frälseätt, se Gren.
Green [grin], Valentin e, engelsk grafiker
(1739—1813), anses som en av de förnämsta
representanterna för mezzotintotekniken i
England. G. utförde ett betydande antal stick efter
målningar av B. West och enstaka blad efter
andra mästare, ss. Rubens, van Dyck och
Reynolds. G.V.
Green [grin], George, engelsk
matematiker (1793—1841). G. var autodidakt men kom
senare i tillfälle att besöka Cambridge univ.
1828 utgav han ett viktigt arbete i
potentialteori: ”An essay on the application of
mathe-matical analysis to the theories of electricity
and magnetism”, där han införde begreppet
”potential” (se d.o.) och använde den viktiga
sats, som efter honom benämnes Greenska
satsen för att undersöka dess egenskaper.
Detta arbete förblev länge nästan okänt, ända
tills Kelvin lät trycka om det 1846. G:s
samlade matematiska arbeten utgåvos 1871 av
Ferrers. H-r.
Green [grin], Thomas Hill, engelsk
filosof (1836—82), sedan 1878 prof, i Oxford.
Grundligt skolad i kantska och hegelska
tankegångar, angriper G. empirismen och
sensualismen inom kunskapsläran, utilitarismen och
lyckoläran inom etiken och uppbygger, mitt
under naturalismens segertåg, ett
kritiskt-idea-listiskt system. I sitt första större, 1874 utg.
arbete, introduktionen till ”Treatise on human
nature” i hans egen och Grose’s uppl. av
Hu-me’s verk, vill G. även visa, hurusom Locke’s
och Hume’s erfarenhetsfilosofi nödvändigt
leder fram till Kant och Hegel och till
erkännandet av aktiviteten i allt kunskapande.
Denna aktivitet yttrar sig framförallt i sättandet av
relationer. Världen är ingenting annat än ett
nätverk av relationer, fasthållna inom ett
medvetande. Ytterst fattas också hela universum
ss. en enda evig aktivitet, en absolut ande, vars
väsen är självmedvetandet; detta är även det
metafysiska ledmotivet i G:s postumt utg.
”Pro-legomena to ethics” (1883), hans eg.
huvudarbete ss. tänkare. Genom sina energiskt, om
än tungt kritiserande verk och sitt väckande
inflytande som univ.-lärare har G. kraftigt
befordrat de nyidealistiska strömningarna inom
sitt hemland. En samlad uppl. av G:s arbeten
är i 3 bd utg. av R. L. Nettleship (1885—88;
ny uppl. 1906). — Litt: G. F. James, ”T.H.G.
und der Utilitarismus” (1894); W. H.
Fair-brother, ”The philosophy of T.H.G.” (1896); H.
Sidgwick, ”Lectures on the ethics of G.,
Spen-cer and Martineau” (1902); J. E. Salomaa,
”Idealismus und Realismus in der englischen
Philosophie der Gegenwart” (1929); A. H.
Winsnes, ”Den annen front” (1932). A.N.
Green [grin], John Richard, engelsk
historieskrivare (1837—83), prästman 1860—69.
G:s första större
historiska arbete är
”Short history of the
English people”
(1874), ett av den
engelska
historieskrivningens mest
lästa verk. Efter en
betydande
omarbetning och utvidgning
utkom arbetet under
titel ”A history of the
English people” (4
bd, 1877—80; sv.
övers. 2 bd, 1884—87). I en rad livfulla
och pittoreska tavlor ges här en skildring av
det engelska folket genom tiderna. Kulturlivets
olika sidor behandlades ej som från varandra
isolerade fenomen utan som olika moment i en
och samma utvecklingsgång, ledd av historiens
stora gestalter. Med stöd av arkeologiska och
topografiska rön försökte G. även ge en rent
vetenskaplig skildring av sitt lands öden.
Endast två arbeten blevo dock färdiga, ”The
making of England” (1882) och ”The conquest
of E.” (1883; slutfört och utg. av hustrun A.
Stopford G.), vilka beskriva Englands historia
c:a 450—1066. — Oxford historical society
och ”English historical review” ha tillkommit
efter uppslag av G. E.Blp.
Green [grin], William, nordamerikansk
fackföreningsledare (f. 1873). G. intog tidigt en
ledande ställning inom gruvarbetarnas
organisationer och blev 1913 gruvarbetarförbundets
sekreterare. Sedan 1924 är G. ledare för
American federation of labor, som ledes efter
samma principer som under S. Gompers’ tid,
måhända med något större förståelse för det
internationella samarbetets betydelse. T.E-r.
Greenbacks [gri’nbäks] (eng., grönryggar),
folklig benämning, efter färgen på baksidan,
på U.S.A:s statssedlar, som utgåvos under
nordamerikanska inbördeskriget (se d.o.) och
voro underkastade täta värdefluktuationer. [B.]
Green Bay [grin bel], stad i Wisconsin, U.S.
A., vid Fox rivers utlopp i Green bay av
Michi-gansjön; 37,415 inv. (1930). Kvarnar, sågverk
och pappersfabriker. J.C.
Greene [grin], Robert, engelsk
dramatiker och romanförf. (1558—92), uppfostrades
i Cambridge och gjorde vidsträckta resor,
för
— 777 —
— 778 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
