Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gregoriusorden - Gregorius Thaumaturgos - Gregorovius, Ferdinand - Gregory, James - Gregory, Sir Augustus Charles - Gregory, Lady Augusta - Gregory, John Walter - Grégr, Edvard - Greif, Andreas - Greifenhagen - Greiff, Johan Ludvig Bogislaus von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREGORIUSORDEN
Gregoriusorden, se Orden.
Gregorius Thaumatu’rgos (”undergöraren”)
(o. 213—o. 270), lärjunge till Origenes, biskop
i Pontus (Mindre Asien), drev ett
framgångsrikt och för den kristna kyrkan i
Kappado-kien grundläggande missioneringsarbete. G.
tillskrives en mängd underverk. I ett bekant
tacksägelsetal till Origenes gör han en ansats
till en självbiografi (i ”Bibliothek der
Kir-chenväter”, 2, 1911). S.N.
Gregorovius [-rå’vios], Ferdinand, tysk
historiker och skald (1821—91). Bland hans
tidigare arbeten
märkas ”Goethe’s
Wilhelm Meister in
sei-nen socialistischen
Elementen” (1849).
Länge bosatt i Italien
(1852—74), skrev han
där ”Geschichte der
Stadt Rom im
Mittel-alter” (8 bd, 1859—
72, ny uppl. 1926),
på gr. varav han
utnämndes till
heders-borgare i Rom. Bland
G:s’ övriga skrifter märkas: ”Corsica” (2
bd, 1854), ”Wanderjahre in Italien” (5 bd,
1856—77), ”Kleine Schriften zur Geschichte
und Kultur” (3 bd, 1887—92), ”Geschichte
der Stadt Athen im Mittelalter” (2 bd,
1889). G. var även verksam som lyriker,
översättare och utgivare. Postumt utkom
”Rö-mische Tagebücher” (1892). — Litt.: J.
Hönig, ”F.G., der Geschichtsschreiber der Stadt
Rom” (1921). A.Bd.
Gregory [grä’gari], James, engelsk
optiker och matematiker (1638—75), prof, i
matematik i S:t Andrews 1669 och i Edinburgh
1675. G. uppfann och konstruerade
spegelteleskopet (se d.o.) ung. samtidigt med
Newton. Ch
Gregory [grä’gari], Sir Augustus
Charles, engelsk forskningsresande (1819—1905),
företog 1846 och 1852 forskningsresor i Väst
australien mellan Perth och Murchison river
1855—56 från Victoria rivers mynning i
Nord-australien till östkusten genom n. Queensland
och 1858 nedför Cooper creeks biflod Barcoo
i Queensland till Sydaustralien. G. utgav
”Journal of the North Australian exploration
expedition” (1857) och ”Journals of Australian
explo-rations” (1884). J.C.
Gregory [grä’gari], Lady Isabella Augusta,
f. Persse, irländsk författarinna (1852—1932),
var en av förgrundsfigurerna i the Irish revival
och en av skaparna av den nationella irländska
teatern; sedan denna 1904 fått ett hem i
Abbey theatre i
Dublin, var hon länge
jämte W.B. Yeats
dess ledare. Genom
sina talrika folkliga
lustspel och
historiska skådespel med
irländska ämnen
(saml. ”Seven short
plays”, 1909, ”Irish
folk history plays”,
1912, ”Irish
come-dies”, 1914) och flera
saml. irländska säg-
ner och sagor, alla avfattade på Kiltartan
English, den anglo-irländska dialekt, som
talas av folket i v. Irland, har G. verksamt
bidragit till att göra denna dialekt populär ss.
litterärt medium. Självbiografiska äro ”Our
Irish theatre” (1914) och ”Coole” (1931). —
Litt.: E. Boyd, ”The contemporary drama of
Ire-land” (1917). A.Km.
Gregory [grä’gari], John Walter,
engelsk geolog (f. 1864), assistent vid geologiska
avd. av British museum (1887—1900), prof,
vid univ. i Melbourne 1900—04 samt direktor
för Victorias geologiska undersökning 1902—
04; 1904—24 prof, vid univ. i Glasgow. G. har
gjort vidsträckta resor över stora delar av
jorden samt utövat ett mångsidigt förf.-skap:
geologiska beskrivningar, särsk. av Sydafrika,
Västindien och Australien, ekonomisk geologi
och paleontologi. K AG.
Grégr, Edvard, tjeckisk politiker (1827—
1907), läkare, sedan 1883 medl. av österrikiska
riksrådet, från 1880 ledare för de radikala
ungtjeckerna. Hans bror, Julius G. (1831—
96), grundade 1861 ”Nårodni listy”
(”Folkbladet”), ungtjeckernas huvudorgan. Th.
Greif, Andreas, tysk förf., se A. G r
y-p h i u s.
Greifenhagen [gral’f-], stad i Pommern, vid
Reglitz, 20 km. s. om Stettin; 8,184 inv. (1925).
— G. erhöll stadsrättigheter 1254. Erövrad av
svenskarna 1630, tillerkändes staden Sverige
genom gränsrecessen 1653 och avträddes till
Brandenburg genom freden i Saint Germain
1679. J.C.; P.N-m.
Greiff, Johan LudvigBogislaus von,
militär (1757—1828), deltog i finska kriget 1788
—90 som ryttmästare, tog 1808 avsked ur
krigstjänsten. När Gustav IV Adolf, efter
revolutionen 13/s 1809, sökte fly över Stockholms slotts
borggård, greps han av G., som även
eskorterade konungen till Gripsholm. G:s relation om
den roll, han spelat i statsvälvningen, är tr.
bl.a. i S. Clason & C. av Petersens, ”För hundra
år sen” (1909). G., som 1826 utnämndes till
— 791 —
— 792 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
