Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greiff, Johan Ludvig Bogislaus von - Greifswald - Greigh, Samuel - Greiner, Otto - Greipstad - Greisen - Greiz - Grekiska alfabetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREKISKA ALFABETET
förste hovjägmästare, har även förf, en kortare
skrift rörande jaktvård. N.H-g.
Greifswald [gräTfsvalt], stad i n.v.
Pommern, Preussen; 26,695 inv. (1925). G. ligger
vid den lilla floden Ryck, vilken utgör en för
mindre fartyg farbar vattenväg till det 4 km.
avlägsna Wieck vid Östersjön. Kärnan i
staden, som är regelbundet byggd, begränsas i
n. av Ryck med hamn och varv, i ö. och s.
av de gamla stadsvallarna samt i v. av
stadsparken. Kring denna äldre del ligga de nyare
kvarteren. G. har Preussens äldsta univ.,
grundat 1456, med 191 lärare och 1,964
studenter (1930). Till univ. är knutet ett nordiskt
inst., och för studium av Sverige och Finland
finnas två lärda sällskap. Industrien är föga
utvecklad (skeppsvarv, bryggerier,
tillverkning av maskiner). — Från medeltiden
härstamma de tre stadskyrkorna av tegel: Maria,
Nikolai och Jakobi, av vilka den mellersta, den
s.k. domkyrkan, belägen nära univ., är den
ståtligaste (tornet 98 m. högt); de ha åtskilliga
värdefulla inventarier från renässanstiden. Ett och
annat privathus, särsk. vid gamla torget, har
också den medeltida prägeln kvar. Rådhuset
har ännu en viss renässanskaraktär; det blev
under 1700-talet omändrat och tillbyggt.
Univ.-huset i enkel barock uppfördes 1750; å
Ru-benowmonumentet på platsen framför finnes
bl.a. en staty av Fredrik I av Sverige. I
univ.-huset finnas flera sv. porträtt o.a. konstskatter,
främst den berömda vävda Croy-tapeten. Det
nyare G. präglas av den schablonmässiga
tegelstilen från 1800-talets slut. — G., anlagt som
kolonisation vid saltkälleområdet vid Ryck från
cistercienserklostret Eldena 1241, blev stad 1250.
Snabbt uppblomstrande, blev staden 1278
delaktig i privilegierna för de tyska städer, som
senare bildade Hansan. 1451 kodifierades dess
fria författning av borgmästaren Rubenow; på
hans initiativ grundades univ. 1456. 1631
erövrades G. av svenskarna, och dess handel led
starkt under 30-åriga kriget; i Westfaliska
freden tillföll det Sverige. Under sv. tiden var
staden flera gånger utsatt för belägringar och
erövringar (1659, 1678—79, 1711—20, 1807). G.
var under svensktiden säte för en hovrätt, 1803
förlädes hit det wismarska tribunalet,
över-appellationsrätt för Sveriges tyska besittningar
— Vid univ. verkade bl.a. Thorild 1795—1808
och E.M. Arndt 1800—06, 1810—11. — Litt.:
J. Ziegler, ”Geschichte der Stadt G.” (1897).
O.P.;E.W.;P.N-m.
Greigh [grel], Samuel Karlovitj,
skotskrysk sjömilitär (1736—88), började som
sjöman på engelska kofferdifartyg, tog värvning
och utmärkte sig i det krig, England förde mot
Frankrike samtidigt med sjuårskriget. 1763 i
rysk tjänst, deltog G. i Orlovs härfärd till
Egeiska havet och slaget vid Tschezhme 1770.
Åter i Petersburg fick G., nu storamiral,
kommandot över Kronstadt, som han befäste på
ett sätt, som skulle bli till stort men för hans
ursprungliga landsmän, då de under
Krimkri-get anföllo denna fästning. Gustav III:s
planerade landstigning vid Petersburg 1788
omintetgjorde G. genom slaget vid Högland. Då G.
därefter blockerade Sveaborgs hamn, dukade
han under i en tyfusepidemi. P.Dhl.
Greiner [gräl’-], Otto, tysk konstnär (1869
—1916), bodde växelvis i Rom och i München
och anslöt sig länge till Max Klingers
riktning. Som litograf ägnade sig G. företrädesvis
åt pennteckningsmaneret och har på detta
område åstadkommit ting, som i mjukhet och
finhet tävla med raderingar. Utom porträtt och
mytologiska fantasier har G. utfört
satyrsce-ner av stor livfullhet. G.V.
Greipstad, hd i Vest-Agder fylke, s. Norge,
v. om Kristiansand; 102,2# kvkm.; 1,023 inv.
(1930). _ S.
Greisen [grai’-], en grovkornig kristallinisk
bergart, bestående av ljusgrå kvarts och
grågrön fluorhaltig glimmer (oftast
litiumglim-mer), bildad genom pneumatolytisk
omvandling av granit, vars fältspater därvid upplösts
och ersatts med fluor- och borhaltiga mineral.
Tennsten förekommer ofta i samband med g.
Bland förekomster av g. må nämnas
Erzge-birge och Cornwall. K.A.G.
Greiz [gralts], stad i Thüringen, vid Weisse
Elster, s.s.ö. om Gera; 37,533 inv. (1925). Två
slott. Betydande textil-, maskin- øch
pappersindustri. G., äldst Greivecz, av slaviskt urspr.,
nämnes först som stad 1359. Från 1225 under
en av linjerna av huset Reuss, var det ännu 1918
residens för dess äldre linje. S.;P.N-m.
Grekiska alfabetet kan återföras på en
semitisk alfabettyp (se Alfabet); det innehöll
urspr. 22 tecken, omsider efter uteslutningar
(av iväto, vilket dock ss. digamma, se d.o., länge
höll sig kvar i vissa dialekter, sädhè [sampi]
och koppa) och tillägg (ypsilon, fi, chi, psi,
omega) 24 (det s.k. joniska alfabetet). — Urspr.
skrevs från h. till v., senare, till in i 6:e årh.
f.Kr. skrevos raderna omväxlande från h. till v.
och från v. till h. (grek, bustrofedon, se d.o.);
slutl., dock redan i 7:e årh., uppkom skrivningen
från v. till h. W.N.
Grekiska alfabetet.
Tecken Namn Betecknar
A a alfa a
B fi béta b
r y gamma g
A d , delta d
— 793 —
— 794 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
