Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekiska alfabetet - Grekiska arkipelagen - Grekiska elden - Grekiska frihetskriget - Grekiska litteraturen - I. Gemensamt arv: Homeros och Hesiodos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREKISKA ARKIPELAGEN
Tecken Namn Betecknar
E E epsilo’n kort e
Z £ zèta zd, senare s
H i] éta långt e
0 ö théta th (t+h)
I t iöta i
K K kappa k
A Å lambda 1
M fl my m
N f ny n
77 t b ksi X
O o omikro’n kort o
n n Pi P
P Q rhö r (rh)
Z o, s sigma s
T T tåu t
Y v ypsilo’n y
& <p fi (phi) ph (p+h)
X X chi (ki) ch (k + h)
V W psi ps
ii CO ö’mega långt o
Grekiska arkipela’gen, det av öar uppfyllda
Egeiska havet, se d.o.
Grekiska elden, ett särsk. i sjökriget
fordom använt brandämne, varmed fiendens
skepp m.m. sattes i brand. Den torde ha
bestått av svavel, beck, harts, nafta, sannolikt
även kalk och salpeter, och bibehöll även i
vatten sin tändande förmåga. Enl. olika
uppgifter skulle den ha varit känd av
Konstantin den store 330, av Kallinikos 665 och
senare ha använts av saracenerna under
korstågen. R.Sbg.
Grekiska frihetskriget. Det i Grekland sedan
länge starka missnöjet med det turkiska styret
ledde under intryck av de oordningar, Ali
paschas (se denne) uppror mot sultanen
framkallade, 1820 till en väldig folkresning. 2/4
lyfte Zaimis upprorsfanan i Achaia, 4/< reste
sig messenierna. öarna Spezzia, Ipsara och
Hydra anslöto sig, varvid en för krigets
fortgång betydelsefull flotta skapades av till
krigsbruk apterade handelsfartyg. Då den turkiska
huvudhären var bunden av kriget med Ali
pascha, hade grekerna trots dålig inre
sammanhållning i början ganska lätt spel; från Morea
blevo turkarna nästan helt bortsopade, och
upproret spred sig ända till Makedonien. Då
upproret åsyftade icke blott Greklands
frigörelse utan också muhammedanbefolkningens
utrotande, kännetecknades det från början av
fruktansvärda blodbad, som turkarna
besvarade med motsvarande massakrer. För att
kuva upproret anmodade sultanen Egyptens
ståthållare Mehemed Ali att ingripa, och denne
sände 1825 sonen Ibrahim pascha med här
och flotta. Denne kvävde nästan hela
uppro
ret; 1827 innehade grekerna endast Nauplia,
som var regeringens säte, samt några få
platser. Genom stormakternas undsättning s.å.
tryggades dock Greklands frihet. I
Londonfördra-get av 3/4 1830 erhöll den sin bekräftelse (se
Grekland, historia). P.Dhl.
Grekiska litteraturen. I. Gemensamt arv:
Homeros och Hesiodos. Begynnelsen och de
tidiga utvecklingsstadierna av de
grekisktalande folkens litteraturer äro icke åtkomliga
för oss. Deras äldsta bevarade alster äro två
berättande dikter av stort omfång, ”Iliaden”
och ”Odysséen” (c:a 17,000, resp. c:a 12,000
vers), som företräda en invecklad och fullt
behärskad konstform, tolka en fullmogen
kultur och förutsätta en lång historisk och
litterär tradition. Så långt tillbaka som en
lit-terärhistorisk tradition kan spåras, bära de
förf.-namnet Homeros — möjl. namnet
på den diktare, som redigerat stoffet och
gestaltat det till endera av el. bägge de stort
anlagda och raffinerat genomförda episka
kompositionerna. Vi äga de homeriska dikterna i
det, framgent normgivande, skick, vari de
lästes och reciterades i Aten fr.o.m. 6:e årh. f.
Kr.: de voro då redan, sedan århundraden,
klassisk litteratur för Greklands alla folk.
Stoffet har samlats och den episka formen
utbildats under och efter den grekiska
folk-vandringstiden, vid furstehoven i de
högkulti-verade emigrantsamhällena på Mindre Asiens
kust (sägenkretsarna kring trojanska kriget).
Motiven äro hämtade från en för diktarna
avlägsen forntid, den mykenska. Dikterna spegla
feodalt samhällsskick och ridderlig högkultur
med inslag av rationalistisk reflexion: de rent
mänskliga konflikterna stå i intressets
centrum. ”Iliaden” skildrar med starkt tragisk
stämning den stolte vasallen Akilles’ uppror
mot länsherren Agamemnon under brinnande
krig; ”Odysséen” kombinerar skepparhistorier
och folksagemotiv med den romantiska
novellen om riddarens återkomst till sin trogna och
prövade maka. I de nyeuropeiska
litteraturernas utveckling motsvaras ”Iliaden” och
Odysséen” av Rolandssången, Nibelungenlied och
den isländska sagan.
De homeriska dikterna äro bakgrunden och
förutsättningen för all bevarad grekisk
vitterhet. Deras versmått, hexametern, och
deras efter meterns krav tillrättalagda
konstspråk (sammansatt av element ur eolisk och
jonisk dial.) förbli framgent den självskrivna
formen för berättande och reflekterande poesi.
Den episka konstformen laborerar intill och
utöver antikens slut med deras teknik
(formelverser, stående epitet, utförda liknelser,
gudaapparat), och ättesägnerna om den my-
— 795 —
— 796 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
