Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland - Historia - Författning, förvaltning, rättsväsen - Administrativ indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREKLAND
Smyrna, måste Konstantin åter abdikera 1922,
denna gång till förmån för sin äldste son Georg.
Bland de huvudansvariga för kriget i Mindre
Asien avrättades 6 personer. Med Turkiet slöts
fred i Lausanne 1923. G. förlorade sina
mindre-asiatiska besittningar och ett område i Trakien
med Gallipolihalvön. Venizelos framträdde åter
som representant för G. vid underhandlingarna
men återvände icke till G. Samtidigt måste G.
sörja för 1,400,000 grekiska flyktingar, som
från Mindre Asien strömmade in i G. Ett stort
lån beviljades G., och en internationell
kommission handlade frågan. Förhållandet till
Italien äventyrades genom Korfuaffären (se d.o.).
G. ådömdes en skadeersättning av Nat. förb.,
till vilket tvisten hänsköts. Åren efter freden i
Lausanne utmärktes av förvirrade politiska
förhållanden, där militärer spelade en
framträdande roll. 1924 avsattes konung Georg, och amiral
Konduriotis blev republikens president. I juni
1925 störtade general Pangalos och amiral
Had-jikyriakos genom en statskupp regeringen, och
1926 proklamerades Pangalos som diktator. I
aug. s.å. störtades han efter blodiga
gatustrider. Konduriotis återtog presidentskapet, en
samlingsregering av republikaner och moderata
monarkister under ledning av Zaimis bildades.
Venizelos, som återvänt, blev 1928
premiärminister och inledde en försoningspolitik med
Italien och Turkiet, vilken resulterade i ett
vänskapsfördrag med Italien 1929, och med Turkiet
slöts 1930 i Angöra en skiljedoms- och
handelstraktat. 1929 slöts med Jugoslavien en traktat,
som medgav denna stat vissa rättigheter i
Salo-niki. I Aten hölls 1930 en konferens, vari
samtliga Balkanstater deltogo. Dess praktiskt
politiska resultat äro okända. Genom en valreform
1929, varvid enmansvalkretsar infördes, erhöll
Venizelos stödet av en överväldigande majoritet.
De sista åren i G:s historia efter freden i
Lausanne, ha trots de politiska oroligheterna
karakteriserats av ett starkt uppsving inom
näringslivet, särsk. sjöfarten, industrien och
tobaksodlingen. G. har sedan 1931 märkbart träffats
av världskrisen, vilket våren 1932 lett till ett
statsfinansiellt sammanbrott. Grekiska
regeringen har sett sig nödsakad inställa betalningen
av räntor och amorteringar på statslånen, och
nya krediter ha icke kunnat anskaffas. Den
politiska oron har lett till Venizelos’ avgång
maj 1932, sedan parlamentet vägrat honom
diktatorisk fullmakt, men han återtog regeringen
5/« s.å. Oroligheter ha ägt rum i tobaksdistrikten
i Trakien våren 1932. N.H-g.
Författning, förvaltning och rättsväsen. G:s
nuv. författning är daterad 3/e 1927 och vilar
på folksuveränitetens grund. Republikens
president väljes av riksdagens båda kamrar,
före
nade till en församling, för en tid av 5 år och
kan ej omedelbart omväljas mer än en gång.
Folkrepresentationen består av senaten
(ge-rusi’a) och deputeradekammaren (bule’). Den
förra består av 120 led., av vilka 92 väljas av
folket, 18 av vissa yrkesförband och 10 av
senaten själv och kammaren i förening. De
sistn. utses för samma tid som
deputeradekammaren, d.v.s. 4 år, de övriga för 9 år sålunda,
att Vs förnyas vart 3:e år. Valbarheten
inträder vid fyllda 40 år. Deputeradekammaren,
vars antal skall vara lägst 200, högst 250,
utses för 4 år enl. allmän rösträtt av landets
manliga medborgare (majoritetsval).
Valbarheten inträder vid 25 års ålder. Icke valban
äro avlönade funktionärer i allmän tjänst m.fl
I lagstiftningshänseende har kammaren enl.
författningen något försteg framför senaten.
Beslut om ändring i landets författning skall
först fattas med absolut majoritet av varje
kammare för sig, varefter frågan slutgiltigt
behandlas av båda kamrarna, förenade till en
nationalförsamling (3/s majoritet erforderlig
för bifall). Republikens president har ganska
kringskuren makt; han har ej vetorätt i fråga
om av folkrepresentationen antagna lagar men
kan i viss utsträckning själv utfärda
förordningar. Den verkliga regeringsmakten ligger
på gr. av det rådande parlamentariska
styrelsesättet hos ministären. Av dess led. äro 13
dep.-chefer. Förvaltningen är kännetecknad av
de-centralisation. I överensstämmelse härmed har
kommunal självstyrelse fått ökad omfattning.
1930 erhöllo kvinnorna kommunal rösträtt. —
Landet är i rättsligt hänseende uppdelat
mellan 43 underdomstolar och 9 överdomstolar,
ung. hovrätter. En högsta domstol kallad
areopagen, finnes i Aten, och efter
franskt-engelskt mönster slitas mindre tvistigheter av
fredsdomare. J.E.N.;E.K.
Administrativ indelning.
Landskap och nomoi Areal i kvkm. Inv.-antal 1928
Mellersta G. och Eubea. Aitolia och Akarnania .... 7,779 220,055
Ättika och Voiotia (Beotia) 6.511 1,024,667
Phthiotis och Phokis 6.507 193,671
Evvoia (Eubea) 4,109 154,449
Summa 24,906 1,592,842
Thessalien. Larisa 7,568 278,465
Trikkala 5,766 214,748
Summa 13,334 493,213
Joniska öarna. Zakynthos (Zante) 403 40,492
Kerkyra (Korfu) 633 106,251
Kephallenia 886 66,414
Summa 1,922 213,157
— 855 —
— 856 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
