Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland - Finanser - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREKLAND
miljarder. Undervisningsväsendet upptog 700
mill. och sociala samt hälsovårdsutgifter 550
mill. Post-, telefon- och telegrafväsendet har
lämnat underskott under senare år. Sista
budgeten balanserade utan lån, men i den näst
sista täcktes en mindre brist på lånevägen. —
Den samlade statsskulden uppgick 31/s 1931 till
42,3 miljarder drakmer. Större delen är
kon-trakterad i guld. Till stor del kontrolleras
statsskulden av en finanskommission,
bestående av representanter för England, Frankrike
och Italien. Denna kommission äger uppbära
inkomsterna av vissa statsmonopol,
stämpelskatten och tullinkomsterna i Pireus. I maj
1932 inställdes delvis betalningarna. A.Vr.
Ekonomisk geografi. Jordbruk är G:s
huvudnäring. Dock utgör den odlingsbara
jorden blott c:a Vs av hela arealen, och blott %
är tagen i bruk. Orsaken till den ringa arealen
odlad jord är till stor del landets bergiga
karaktär. I många trakter kan odlingsbar jord
blott erhållas medels terrassering. Här måste
åkerbruket bli ett hackbruk. Men även
annorstädes bedrives det med synnerligen primitiva
metoder — mellan två skördar låter man
jorden ligga ända till 3 år i träda, gödslingen är
bristfällig, forntidens träplog användes ännu
mångenstädes. Möjligheterna för
konstbevattning äro begränsade, emedan många floder
torka ut under sommaren. Där
konstbevattning är möjlig, bedrives dock åkerbruket
intensivt. Brukningsdelarna äro små utom i
Thes-salien och Makedonien.
Den odlade jordens användning och avkastning.
V ä x t s 1 a g Areal 1929 1,000 har Avkastning 1929 1,000 dt.
Vete 500,7 3,112
Korn 144,5 1,035
Majs 203,3 1,778
Havre 102,3 607
Spannmål 950,6 6,532
Tobak 101,1 687
Vin 110,2 2,546
Korinter 49,6 1,222
Bomull 20,2 110
Oliver 351,2 795
632,3 5,360
Av den odlade jorden användes 60 °/o
till spannmålsproduktion. Denna är
koncentrerad till de stora brukningsdelarna i Thessalien
och Makedonien. Den täcker icke mera än högst
hälften av landets behov. Resten måste införas.
Orsaken härtill är, att tobak och sydfrukter
äro värdefullare och ge större avkastning. G.
är ett utpräglat vinland. De förnämsta
vin-distrikten ligga på Joniska öarna, i v.
Pelopon-nesos och Ättika. Kommersiellt viktigare är
odlingen av korinter, som dock kräver spec.
klimat och särskild jordmån och därför är
begränsad till de s. Joniska öarna och
Pelopon-nesos. G hade länge världsmonopol pzi
produktionen av korinter men har under de
senaste decennierna fått en svår konkurrent i
U.S.A. I motsats till vin- och korintodlingen
är tobakskulturen begränsad till n. G.,
huvudsaki. Thessalien, Trakien och Makedonien. G.
frambringar mera och bättre tobak än något
annat europeiskt land. Europas finaste
cigaretttobak kommer härifrån. Som exportvara
har den numera större betydelse än korinterna.
Olivträdet odlas över hela landet. Särsk. i s.
sätta olivträden sin prägel på det grekiska
landskapet till en höjd av 400—600 m.ö.h. Jämte
bröd och vin är oliven och olivoljan grekens
viktigaste födoämne. De bästa oliverna erhållas
på Peloponnesos (Messenien). Av oljan
fram-ställes även tvål. Odlingen av apelsiner,
citroner, mandariner, pomeranser och granatäpplen
har blott betydelse för landets eget behov.
Sedan något decennium odlas bomull i Ättika,
Beotien och Makedonien med gott resultat. G.
har nu större bomullsproduktion än något
annat europeiskt land men kan dock icke fullt
täcka det egna behovet av råbomull. B
o-skapsskötseln är om möjligt ännu mera
extensiv än jordbruket. Den bedrives
huvudsaki. av vandrande herdar, som om sommaren
beta sina hjordar på de högre nivåerna i
bergen, om vintern i låglandet. Somliga flytta
mellan fasta bostäder (fäbodar), andra äro icke
i sina flyttningar med boskapen bundna till
sådana och äro alltså nomader. Till dem höra
aromunerna i n. G. Ett tecken på
boskapsskötselns primitivitet är, att de viktigaste såväl
mjölk- som slaktdjuren äro getter och får.
1928 funnos i G. 220,718 hästar, 149,610
mulåsnor, 342,870 åsnor, 473,092 nötkreatur,
6,920,361 får, 4,919,118 getter och 418,524 svin.
G. är fattigt på skogar (12% av arealen),
och bergsskogarna i n. äro icke heller föremål
för rationell skötsel. Av fisket har blott
svampfisket betydelse. Det bedrives vid
kusterna av Argolis och Kreta men framförallt vid
nordafrikanska kusten. Av värdefulla
malmer äger G. de sedan antiken kända
fyndigheterna av silverhaltig blyglans och zink vid
Laurion på s. spetsen av Ättika. Även
järnmalm brytes här liksom vid Grammatikon
nära Maraton. Kromjärn erhålles vid Farsala
i Thessalien. Tyvärr saknas stenkol, varför
malmerna måste smältas i utlandet. Den
grekiska marmorn, bl.a. från Pentelikon och
Paros, är berömd sedan antiken. G:s
malmproduktion bestod 1929 väsentligen av 253,000
ton järnmalm, 44,800 ton blymalm, 24,200 ton
kromjärnmalm, 29,000 ton zinkmalm. Härtill
— 859 —
— 860 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
