Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland - Ekonomisk geografi - Penninginstitut - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREKLAND
kommo 156,500 ton brunkol, 105,000 ton salt
och 84,000 ton magnesit. I Makedonien torde
finnas något vattenkraft, hittills dock
icke utnyttjad.
Industrien är föga utvecklad, till stor
del på gr. av brist på bränsle och vattenkraft.
Den kan icke på långt när täcka landets
behov av industrivaror. 70 % av den industriella
produktionen omfattar framställningen av
födoämnen och njutningsmedel. De viktigaste
industrierna äro kvarnindustrien, olje- och
vintillverkningen. Sedan Mindre Asiens
greker inflyttat, har fabrikationen av mattor
uppblomstrat i G. Industriens produktionsvärde för
1929 uppgick till c:a 280 mill. sv. kr. (5,716 mill.
drakmer). — G:s handelsbalans har
länge med 70—80—100% överstigit exporten.
1930 uppgick värdet av de införda varorna
till 525,459 mill. sv. kr., medan utförselns
belöpte sig till 286,6 mill. Denna svaghet beror
främst på att landet icke kan genom egen
produktion täcka sitt behov av livsmedel. Endast
värdet av den införda spannmålen uppgick
till 23 % av hela importvärdet och värdet av
de importerade födoämnena till 31 % av
detsamma.
Födoämnen
Importvärde 1930
mill. mill.
sv. kr. drakmer
Animaliska livsmedel
(inkl, fisk) ............. 41,o 854,2
Äkerbruksprodukter .. 121,2 2,494,i
Trädgårdsprodukter .. 13,3 277,2
175,5 3,625,5
Textilvaror .............. 89,2 l,858,i
Stenkol, metaller och
maskiner ............. 117,2 2,440,o
Summa 1,» 7,923,6
Textilvarorna uppgingo till 17% (1920 till
26 %) av importvärdet. — Exporten består så
gott som uteslutande av jordbruksprodukter;
1930 utgjorde dessa 85 % av hela utförselns
värde.
Exportvärde 1930
mill. mill.
sv. kr. drakmer
Tobak, korinter, andra
druvor, oliver och fikon 219,7 4,577,i
Olja och vax.................. ll,i 231,7
Vin och sprit................. 14,3 297,2
Summa 245,i 5,106,o
Numera är tobak den ojämförligt viktigaste
exportartikeln. 1929 utfördes tobak för 189,5
mill. kr. (3,948,5 mill. drakmer) el. c:a 60%
av hela exportvärdet, medan korinter utfördes
för blott 42,i mill. kr. och vin för 27,3 mill.
U.S.A. levererade mera till G. än något annat
land (% av importen 1930), därnäst England
och Tyskland, medan det senare köpte mera
(mera än % av exporten) än något annat.
Underskottet i handelsbalansen utjämnas av vad
i utlandet bosatta greker hemsända av intjänat
kapital och av vad handelsflottan förtjänar i
utländsk fraktfart. 1930 ägde G. en
handelsflotta om 1,265 fartyg på tillsammans 1,408,082
ton (718 segelfartyg om 57,925 ton och 547
ångfartyg om 1,350,157 ton). G:s rikedom på
naturliga hamnar har sedan urminnes tid
gynnat handel och sjöfart i så hög grad, att
grekerna nästan alltid varit ett framstående
handelsfolk. De förnämsta sjöstäderna äro i våra
dagar Atens hamnstad Pireus och Saloniki. En
viktig hävstång för G:s sjöfart har den 1893
öppnade Korint-kanalen blivit, vilken
förbinder Korintiska och Eginavikarna och därmed
Joniska och Egeiska haven.
Kommunikationslederna till lands
äro däremot svagt utvecklade. 1930 ägde G.
blott 2,680 km. järnvägar. Huvudlinjen är
Aten—Lamia—Saloniki, och därifrån dels till
Beograd, dels till Istanbul. De övriga linjerna
äro smalspåriga. T.o.m. de stora öarna Kreta
och Eubea sakna järnvägar fullständigt. Under
de senaste åren har man börjat anlägga
moderna landsvägar och biltrafiken har nått en viss
utveckling. Telegrafnätet hade 1930 en längd
av 52,959 km., telefonlinjerna av 26,220 km. J.F.
Penninginstitut. Sedelutgivningsrätt
tillkommer endast Banque de Grèce, som började sin
verksamhet 1928 och då övertog sedelmonopolet
från den 1841 grundade Banque nationale de
Grèce, vilken numera är ren affärsbank och den
största av detta slag i G. Vid slutet av 1929
fun-nos 35 affärsbanker, därav 7 utländska, med
en sammanlagd omslutning av 20,2 milliarder
drakmer, varav på de 4 största inhemska
kommo 14,6 milliarder och på de 7 utländska 2,o
milliarder. Dessutom funnos 3
inteckningsban-ker och 2 specialbanker för jordbruket.
Postsparbankens inlåning utgjorde 1929 386 mill.
drakmer. Lokala sparbanker funnos ej. Lth.
Religiösa förhållanden. Under det att full
religionsfrihet f.ö. råder, är enl. konstitutionen
1864 den ortodoxa kyrkan statskyrka. Dess
högsta ledning är den heliga synoden, bestående
av metropoliten av Aten och 6 biskoper. Till
den ortodoxa kyrkan höra % av inv.; övriga
religionsbekännare äro romerska-katoliker,
muhammedaner, judar och evangeliska. Ang.
munkfristaten Athos se d.o. Jfr Ortodoxa
kyrkan och U n i e r a d e. S.N.
Undervisningsväsen. Under turktiden
uppehölls den bysantinska skolbildningen
nödtorftigt av det grekiska prästerskapet. Redan på
1700-talet understöddes andliga och världsliga
bildningssträvanden i moderlandet av rika
grekiska köpmän i utlandet. Efter G:s frihets-
— 861 —
— 862 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
