Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gren, 3. Magnus - Gren, Jonas - Grenaa - Grenaahalvön - Grenada - Grenadiller - Grenadillträ - Grenadin - Grenadinerna - Grenadjär, granadör - Grenander, Alfred - Grenander, 1. Max - Grenander, 2. Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRENANDER
3) M a g n u s G., den föregåendes son (d.
1520), herre till Tidö, riksråd 1512,
häradshövding i Tuhundare 1514, var en trogen anhängare
till de yngre Sturarna. Han deltog i Hemming
Gadhs småländska fälttåg 1507, var hövitsman
på Öland 1510, delegerad till det sv. rådsmötet
i Köpenhamn 1513, hövitsman på Nyköping
efter 1516 och tog en verksam del i
kustförsvaret vid kung Kristians expeditioner mot
Stockholm. Inom högadeln synes G. ha varit
en betrodd man. Han deltog i riksrådets
rättegång mot Gustaf Trolle 1517, hörde till
undertecknarna av domen över denne och var
delegerad vid fredsförhandlingarna 1518. Vid
Kristian II :s erövring av Sverige 1520 slöt sig G.
till den lilla krets av Stureanhängare, som in
i det sista fortsatte kampen. Han halshöggs
vid Stockholms blodbad 8/u s.å. E.Lö.
Gren, Jonas, orgelbyggare (1715—65), har
kompanjonskap med P. Stråhle uppsatt flera
stora orgelverk i Stockholm (bl. a. i Klara och
Katarina kyrkor) och i landsorten. G.M.
Grenaa [-å], stad i Randers amt, på halvön
Djursland, Jylland; 4,651 inv. (1930). 3 km. från
staden, vid ån Grenaas mynning i Kattegatt,
ligger hamnen. Järnindustri, skeppsbyggeri m. m.
W.P-n.
Grenaahalvön [-å-], halvö på Jylland, se
Djursland.
Grena’da, den sydligaste av de engelska
Windward islands, Västindien; med s.
Grena-dinerna 344 kvkm., 73,319 inv. (1928). G. är
vulkanisk och består nästan helt av andesit,
har varma källor och hemsökes ofta av
jordbävningar. Export av kakao, bomull och
muskot. Huvudstad är Saint George vid
en vik på s.ö. kusten,4,629 inv. (1921). G.
upptäcktes av Columbus 1498, kom under England
1762. ön styres av en guvernör, som vid sin
sida har ett lagstiftande råd. O.P.
GrenadiTler, se Granadiller.
Grenadi’llträ, benämning på vissa hårda,
tunga och mörkfärgade tropiska träslag.
Afrikanskt g. erhålles från Dalbe’rgici melano’xylon
(senegalebenholts, med svartviolett kärnved),
västindiskt el. Kuba-g. från Brya ebenus
(amerikansk ebenholts, kokusträ, med rödbrun
kärnved); användes till förfärdigande av
trä-blåsinstrument, knivskaft, svarveriarbeten m.m.
Se anförda växtnamn och Ebenholts. O.Gz.
Grenadi’n (av Granada), ett gasaktigt
siden-el. halvsidentyg med tätare ränder el. mönster,
ibland brocherat; brukades till klänningstyg
under 1800-talet. Även fransk taft och ett par
andra tygsorter ha kallats g., likaså starkt
tvinnat snörmakerisilke. 1.
GrenadFnerna, engelsk ögrupp tillhörande
Windward islands, Västindien; 85,5 kvkm.;
11,219 inv. (1928). G. omfatta o. 600
vulkanöar och klippor. Den största är Carriacou (34
kvkm.) med hamnstaden Hills-borough.
För-valtningsmässigt tilhöra de s. G. Grenada och
de n. G. Saint Vincent. O.P.
Grenadjä’r, gr a na dö r, kallades på
1600-talet soldat, vilken hade till uppdrag att kasta
handgranater mot fienden. 1667 tilldelade
Ludvig XIV varje inf.-kompani 4 g.; 1672 erhöll
varje franskt inf.-reg. ett g.-kompani. G:s
ursprungliga uppgift bortföll med tiden, och till g.
uttogs särsk. storvuxet folk, som vanl.
uppställdes på flyglarna. På 1700-talet
organiserades g. i Frankrike och Preussen ss. särskilda
elit- och gardestrupper; Napoleon I
upprättade en särskild g.-kår, och i Napoleon III:s
garde ingingo g.-reg. Till 1800-talets mitt buro
g. vanl. en grenad järmöss a, vilken enl.
preussisk stil var hög, toppig och framtill
försedd med en mässingsplåt, enl. fransk stil en
hög björnskinsmössa. Efter nämnda tid skilde
sig g. endast till namnet och vissa
uniformsde-taljer från annat inf. Även g. till häst ha
förekommit. — I Sverige uppsattes de första g.
under 30-åriga kriget och sedan dess ha
funnits: Livreg:s g.-kår från 1804, Livreg:s g. från
1904, Liv-g.-reg. 1791—1816 och från 1928, l:a
och 2:a Liv-g.-reg. 1816—1927, Smålands
g.-bataljon (g.-kår), sedermera Karlskrona g.-reg.
1824—1927, Vaxholms g.-reg. 1902—1927. E.O.B.
Grena’nder, Alfred Fredrik Elias,
svensktysk arkitekt (1863—1931), fick sin utbildning
först i Stockholm, så i Berlin, där han
stannade och blev verksam som praktisk arkitekt
och lärare, från 1901 prof, vid Vereinigte
Staatsschule für freie und angewandte Kunst.
G. har byggt ett stort antal privathus, villor
och palats samt industriella anläggningar,
mestadels i Berlin. Hans sinne för enkla och
rena former gjorde honom särsk. lämpad att
upptaga järnkonstruktionen, så bl.a. i
Hoch-und Untergrundbahn. G. var arkitekt vid sv.
beskickningen i Berlin och ledde inrättandet
av Victoriaförsamlingens hem och kyrka. E.W.
Grena’nder. 1) Max G., ingenjör (f. ®/u 1873),
examen från Tekniska högsk. 1897, fil. lic. i
Uppsala 1901, från 1903 rektor och
föreståndare för Tekniska skolan i Eskilstuna och vid
statens maskinfackskola sammastädes.
Populärvetenskaplig förf, och föreläsare. N.R-e.
2) S v e n G., den föregåendes bror, lektor
(f. 7/s 1878), föregångsman för skolsegling i
Sverige, utbildade årl. 1907—23 skolynglingar i
sjömanskap m.m. under segling å sjögående
segeljakter. G. är även i hög grad intresserad
för turistsegling i allm. och har från trycket
utg. ett flertal instruktiva böcker rörande
segling, bland vilka särsk. må nämnas ”Handbok
— 869 —
— 870 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
